Företag i fokus:

Här håller eldsjälen Petra Jacob tal för ett bättre Södertälje

27880422-8C56-4597-88F9-C97FDB9062A0

Foto: Shamash Oyal.

Eldsjälen Petra Jacob får stort stöd från alla håll och kanter i sitt ideella arbete med barn och ungdomarna i Södertälje. 

Föregående vecka höll hon en föreläsningen inför ett 20-tal personer på initiativ av Sebastian Kvissberg, VD på Clean Drink Sverige.

Efter senaste tidens våldspiral tog Södertäljesonen, och medgrundare av Clean Drink, Sebastian Kvissberg intiativet att starta en namninsamling för att stötta Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF.

Under onsdagskvällen på Hotel Clarion Sign i Stockholm, föregående vecka, inleddes det första kapitlet i herr Kvissbergs intiativ om att stötta Jacob, som för övrigt, värt att åter nämna, är nominerad till Aftonbladets Svenska Hjältar. Och under träffen på Clarion haglade berömmelsen från flera inflytelserika personer som tydligt ville visa Petra Jacob sitt stöd.

Petra Jacobs ideella verksamheten, Lebi Skol IF, verkar i socialt utsatta områden sedan början av år 2020. Efter det våld som Södertälje drabbats av uppmärksammades hon av Clean Drink-grundaren och Södertäljesonen, Sebastian Kvissberg, som beslutade att dra sitt strå till stacken.

Detta genom att starta en stor namninsamling för stötta eldsjälen i sitt ideella arbete med barn och ungdomar i Södertälje.

Under träffen på Hotel Clarion Sign i Stockholm. Foto: Shamash Oyal

Telgenytt, som stöttar Jacob, var en av flera som var inbjudna till träffen på Clarion Sign i Stockholm under onsdagskvällen. Här satt advokater från de tunga byråerna från huvudstaden, elitidrottare, entreprenör i olika former, föreläsare, inflytelserika influensers, men även ett tiotal på videolänk som av olika anledningar inte kunde närvara. 

Här fanns en gemensam anda – att bidra till att ett bättre Södertälje, men i synnerhet att stötta Petra Jacob i hennes fantastiska arbete för stadens barn och ungdomar.

Till vardags jobbar hon heltid på Scania, men på sin fritid lägger hon hjärta och själ för barnen i de socialt utsatta områdena. 

Petra berättar hur hon under två och ett halv års kämpade för ett mer inkluderande Södertälje. Hennes mål är att fler barn och unga ska kunna ta del av idrottsrörelsen Lebi Skol If och därmed få en mer aktiv och meningsfull fritid efter skoltid i deras närområde.

– Vi har byggt upp en metod utifrån från barn, ungdomar och familjers behov och förutsättningar. Vår metod fångar upp dem som exkluderas av samhället idag. Vi har stärkt bostadsområdena och den lokala sammanhållningen. För mig är det Communtiy-change och något som Södertälje som stad verkligen behöver, säger Jacob under träffen på Clarion Sign i Stockholm.

Peter Jacob, grundare Lebi Skol IF. Foto: Shamash Oyal.

Hon startade verksamheten för cirka 2,5 år sedan i Lina Hages grundskolan med 40 barn och två ungdomsledare. Idag har hennes verksamheten expanderat till i Wasaskola i Geneta, Ronnaskolan och Fornbackaskolan och inkluderar över 250 barn i veckan genom organiserad och regelbunden träning med hjälp av 50 ungdomar.

Hur har stödet från er egna kommun varit?”, frågar en person ur åhörarna.

– Jag har haft dialoger med vår kommun och våra politiker under dessa år. De har tagit tid och lyssnat på mig och tagit del i hur vi jobbar samt vilken social impact vi skapar i de olika bostadsområden, men tyvärr har stödet från vår egna kommun inte varit lika starkt som jag önskat, säger Petra Jacob och fortsätter.

– Det är tungt och säga att intresset fram tills nu har varit större från andra kommuner än min egna. Många som har hört av sig och vill ta del av hur vi jobbar. Vår stad måste blir bättre på att förvalta framtidens ledare, eldsjälar och civilsamhälles aktörer. Nu har kommunen öppnat upp för dialog och det känns tacksamt, säger Petra Jacob

Hon passar även på att visa sin uppskattning till alla som tagit sig tiden till att ta sig till Stockholm för att visa sitt stöd. Men riktar fokus på att Södertälje befinner sig i ett läge där nya tankesätt behövs från kommunens alla led.

– Det förebyggande arbetet måste ta större plats och få högre prioritet hos politiker och vår kommun. Det är ett faktum att våra politiker och vår stad misslyckats i det förebyggande arbetet och resultatet är den ökade nyrekryteringen av unga barn. Det ska inte krävas människoliv för att fler ska vilja satsa på det långsiktiga förebyggande arbete, säger hon.

– Det satsat otroligt mycket på skolan vilket är fantastiskt, men det måste satsas lika mycket på barnen efter skoltid. Fler måste få möjlighet till inkludering och bra förebilder och här ligger inte Södertälje i framkant. Vi har fantastiska eldsjälar och jättebra organisationer som gör mycket bra. Men vår stad, kommun, politiker, fastighetsägare och näringslivet måste börja kroka arm med civilsamhällsaktörerna på riktigt, säger Petra Jacob.

Nu är henne stora önskan är att se större handlingskraft och vilja från kommunen, politikerna och näringslivet om att arbeta tillsammans för ett bättre och tryggare uppväxtvillkor för barn och unga.

– Det förebyggande arbetet har glömts bort och ett stort omtag måste bara göras, säger Jacob.

Petre Jacob och Sebastian Kvissberg. Foto: Shamash Oyal

Petra Jacob bygger osynliga broar mellan stadsdelarna i Södertälje. Hon skapar en samhörighet, trygghet och får ungdomar att samverka på ett sätt som tidigare inte existerat. Hennes insats är omfattade och det är ett under att hon klarar av arbetsuppgiften som flerbarnsmamma och heltidsanställd på Scania. 

Det blev tydligt för alla närvarande vad hon verkligen står för. Här står en stark kvinna och talar, men inte tänker på egen vinning. Här står en kvinna och inte enbart talar om vad som behöver göras i Södertälje – utan verkligen gör något åt saken på riktigt och är väldigt handlingskraftig.

Hon är en bra talare, folk lyssnar och berömmelsen haglade från alla inflytelserika personer som vill visa sitt stöd under träffen på Clarion Sign. Hade de närvarande under träffen haft hattar på huvudbonaden så hade de lyfts av för Petra Jacob.

Nu vill hon se starkare agerande från Södertälje kommun på flera håll för att vända den negativa trenden – men även stärka Södertäljes varumärke.

Läs även: – Petra nomineras till Svenska hjältar – ”Otroligt hedrad”

Sebastian Kvissberg, VD Clean Drink. Foto: Shamash Oyal.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 12:59
Senast uppdaterad: 11 november 2022 12:48

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors