Företag i fokus:

Här håller eldsjälen Petra Jacob tal för ett bättre Södertälje

27880422-8C56-4597-88F9-C97FDB9062A0

Foto: Shamash Oyal.

Eldsjälen Petra Jacob får stort stöd från alla håll och kanter i sitt ideella arbete med barn och ungdomarna i Södertälje. 

Föregående vecka höll hon en föreläsningen inför ett 20-tal personer på initiativ av Sebastian Kvissberg, VD på Clean Drink Sverige.

Efter senaste tidens våldspiral tog Södertäljesonen, och medgrundare av Clean Drink, Sebastian Kvissberg intiativet att starta en namninsamling för att stötta Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF.

Under onsdagskvällen på Hotel Clarion Sign i Stockholm, föregående vecka, inleddes det första kapitlet i herr Kvissbergs intiativ om att stötta Jacob, som för övrigt, värt att åter nämna, är nominerad till Aftonbladets Svenska Hjältar. Och under träffen på Clarion haglade berömmelsen från flera inflytelserika personer som tydligt ville visa Petra Jacob sitt stöd.

Petra Jacobs ideella verksamheten, Lebi Skol IF, verkar i socialt utsatta områden sedan början av år 2020. Efter det våld som Södertälje drabbats av uppmärksammades hon av Clean Drink-grundaren och Södertäljesonen, Sebastian Kvissberg, som beslutade att dra sitt strå till stacken.

Detta genom att starta en stor namninsamling för stötta eldsjälen i sitt ideella arbete med barn och ungdomar i Södertälje.

Under träffen på Hotel Clarion Sign i Stockholm. Foto: Shamash Oyal

Telgenytt, som stöttar Jacob, var en av flera som var inbjudna till träffen på Clarion Sign i Stockholm under onsdagskvällen. Här satt advokater från de tunga byråerna från huvudstaden, elitidrottare, entreprenör i olika former, föreläsare, inflytelserika influensers, men även ett tiotal på videolänk som av olika anledningar inte kunde närvara. 

Här fanns en gemensam anda – att bidra till att ett bättre Södertälje, men i synnerhet att stötta Petra Jacob i hennes fantastiska arbete för stadens barn och ungdomar.

Till vardags jobbar hon heltid på Scania, men på sin fritid lägger hon hjärta och själ för barnen i de socialt utsatta områdena. 

Petra berättar hur hon under två och ett halv års kämpade för ett mer inkluderande Södertälje. Hennes mål är att fler barn och unga ska kunna ta del av idrottsrörelsen Lebi Skol If och därmed få en mer aktiv och meningsfull fritid efter skoltid i deras närområde.

– Vi har byggt upp en metod utifrån från barn, ungdomar och familjers behov och förutsättningar. Vår metod fångar upp dem som exkluderas av samhället idag. Vi har stärkt bostadsområdena och den lokala sammanhållningen. För mig är det Communtiy-change och något som Södertälje som stad verkligen behöver, säger Jacob under träffen på Clarion Sign i Stockholm.

Peter Jacob, grundare Lebi Skol IF. Foto: Shamash Oyal.

Hon startade verksamheten för cirka 2,5 år sedan i Lina Hages grundskolan med 40 barn och två ungdomsledare. Idag har hennes verksamheten expanderat till i Wasaskola i Geneta, Ronnaskolan och Fornbackaskolan och inkluderar över 250 barn i veckan genom organiserad och regelbunden träning med hjälp av 50 ungdomar.

Hur har stödet från er egna kommun varit?”, frågar en person ur åhörarna.

– Jag har haft dialoger med vår kommun och våra politiker under dessa år. De har tagit tid och lyssnat på mig och tagit del i hur vi jobbar samt vilken social impact vi skapar i de olika bostadsområden, men tyvärr har stödet från vår egna kommun inte varit lika starkt som jag önskat, säger Petra Jacob och fortsätter.

– Det är tungt och säga att intresset fram tills nu har varit större från andra kommuner än min egna. Många som har hört av sig och vill ta del av hur vi jobbar. Vår stad måste blir bättre på att förvalta framtidens ledare, eldsjälar och civilsamhälles aktörer. Nu har kommunen öppnat upp för dialog och det känns tacksamt, säger Petra Jacob

Hon passar även på att visa sin uppskattning till alla som tagit sig tiden till att ta sig till Stockholm för att visa sitt stöd. Men riktar fokus på att Södertälje befinner sig i ett läge där nya tankesätt behövs från kommunens alla led.

– Det förebyggande arbetet måste ta större plats och få högre prioritet hos politiker och vår kommun. Det är ett faktum att våra politiker och vår stad misslyckats i det förebyggande arbetet och resultatet är den ökade nyrekryteringen av unga barn. Det ska inte krävas människoliv för att fler ska vilja satsa på det långsiktiga förebyggande arbete, säger hon.

– Det satsat otroligt mycket på skolan vilket är fantastiskt, men det måste satsas lika mycket på barnen efter skoltid. Fler måste få möjlighet till inkludering och bra förebilder och här ligger inte Södertälje i framkant. Vi har fantastiska eldsjälar och jättebra organisationer som gör mycket bra. Men vår stad, kommun, politiker, fastighetsägare och näringslivet måste börja kroka arm med civilsamhällsaktörerna på riktigt, säger Petra Jacob.

Nu är henne stora önskan är att se större handlingskraft och vilja från kommunen, politikerna och näringslivet om att arbeta tillsammans för ett bättre och tryggare uppväxtvillkor för barn och unga.

– Det förebyggande arbetet har glömts bort och ett stort omtag måste bara göras, säger Jacob.

Petre Jacob och Sebastian Kvissberg. Foto: Shamash Oyal

Petra Jacob bygger osynliga broar mellan stadsdelarna i Södertälje. Hon skapar en samhörighet, trygghet och får ungdomar att samverka på ett sätt som tidigare inte existerat. Hennes insats är omfattade och det är ett under att hon klarar av arbetsuppgiften som flerbarnsmamma och heltidsanställd på Scania. 

Det blev tydligt för alla närvarande vad hon verkligen står för. Här står en stark kvinna och talar, men inte tänker på egen vinning. Här står en kvinna och inte enbart talar om vad som behöver göras i Södertälje – utan verkligen gör något åt saken på riktigt och är väldigt handlingskraftig.

Hon är en bra talare, folk lyssnar och berömmelsen haglade från alla inflytelserika personer som vill visa sitt stöd under träffen på Clarion Sign. Hade de närvarande under träffen haft hattar på huvudbonaden så hade de lyfts av för Petra Jacob.

Nu vill hon se starkare agerande från Södertälje kommun på flera håll för att vända den negativa trenden – men även stärka Södertäljes varumärke.

Läs även: – Petra nomineras till Svenska hjältar – ”Otroligt hedrad”

Sebastian Kvissberg, VD Clean Drink. Foto: Shamash Oyal.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 12:59
Senast uppdaterad: 11 november 2022 12:48

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors