Företag i fokus:

Södertäljebo vinner tvist mot banken

MC

Foto: PxHere.

En Södertäljebo utsattes för BankID-bedrägeri och bestals på 10-tusentals kronor. När han vände sig till banken för hjälp och ersättning blev han nekad.

Istället vände han sig till Allmänna reklamationsnämnden, ARN, som ger mannen rätt i ärendet.

Han mottog ett väl utformat sms där avsändaren var ”banken” och hamnade i samma SMS-flöde som tidigare meddelanden från SEB. I SMS:et framkom uppgifter om att de misstänkte obehörig aktivitet på hans konto.

De erbjöd hjälp och bifogade ett nummer med uppmaningen att ringa ”banken” för att spärra tidigare BankID samt beställa ett nytt.

När han ringde svarade en kvinna i andra änden som visste att han hade tre BankID och menade att de två äldsta behövde spärras och därefter skapa ett nytt. I god tro, om att han talade med ”banken”, följde han instruktionerna och kort efter samtalet bestals han på totalt 59.800 kronor.

Hälften drogs från hans privata konto och andra halvan, på 29.900 kronor, stals från hans företagskonto.

(Annonslänk)

Han vände sig till banken som förklarade att de inte var inblandade. Men Södertäljebon krävde dock ersättning för den bristande säkerheten då SMS:et hamnade i samma tråd som tidigare meddelande från SEB själva.

Banken motsatte sig kravet och menade att han agerat ”grovt oaktsamt” över att tillåta någon annan person ta del av hans personliga koder till Mobilt BankID. Agerandet ska enligt banken även strida mot de allmänna villkoren.

Ärendet hanterades av ARN som nu beslutat att SEB ska dela ansvaret. ARN menar att Södertäljebon gjort sig skyldig till ”grovt vårdslöshet” i att skydda sin personliga behörighetsfunktion – men inte till den obehörig transaktionen.

ARNs bedömning landar i att Södertäljebo står för 12 000 kronor av det totalt beloppet på 29.900 kronor, resterande 17.900 kronor ska SEB täcka och betala tillbaka till kontohavaren.

Gällande beloppet som stals från företagskontot meddelade ARN att de enbart prövar tvister mellan näringsidkare och konsumenter.

(Annonslänk)

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 november 2022 16:41
Senast uppdaterad: 11 november 2022 16:41

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors