Företag i fokus:

Hedra oskyldiga som fallit offer för Irans sedlighetspolis

Twitter

Bild: foto från twitter

Iran har fått sig en omgång. Denna omgång har drabbat många oskyldiga människor som det oftast blir vid revolution, man ska inte gå emot lagar och regler. Det började med Mahsa Amini. Hon som föll offer för Irans sedlighetspolis.

De ansåg att hennes sjal inte täckte hennes hår tillräckligt. Hon matades med så groteska slag med batong mot huvud att hon bara fem dagar senare föll som det första offret i år. Hon skulle inte ha den friheten att få lufta håret.  

Hennes död har lett till ett flertal protester och mänskliga agerande i hennes anda. Många kvinnor som klippt av sig håret i protest som de bränt upp, politiker som i sina uttalande avslutat sitt tal med att klippa hårsvansen. Mäktigt. Gåshud.

Nu florerar nyheten om att sju studenter hålls anhållna för att invänta sin död. Anledningen till deras dödsdom är att de undersökt och utforskat i den Iranska Sedlighetspolisens ärende, de har gått emot vad de får göra. Döden blir utfallet. Så enkelt.

Vart är vi på väg? Världen tittar på Iran, alla dessa nyheter om protester, inlägg på sociala medier som sprids som en löpeld i våra liv. Vi berörs men ingen agerar. Inte vad jag ser eller hör. Man säger ”hemskt det är” kanske känner man faktiskt så. Där tar det slut. Inget mer uppstår, ingen tanke utvecklas till ”vad kan jag göra” och ”hur ska jag få till de”t.

Människor dör, hade kunnat vara våra studentkompisar, kollegor, kusin, syster, bror, son, dotter eller bara grannens barn. Vi stirrar med uppspärrade ögon och så går vi vidare med middagsplanerna. Vardagen tar över. Vi släpper vår känsla och går vidare med livet.

I ärlighetens namn tror jag att vi människor har blivit avtrubbade. Vi berörs kanske lite, men sedan måste vi lära oss att släppa känslan och oron, annars hade vi inte överlevt. Vi får se och läser för mycket hemskt, vissa har flytt från krig, så de har sett bomberna falla, vaknat till sirener, gått förbi döda människokroppar som legat på marken efter attackerna. Hemskt. Men livet går vidare så småningom. Känslan sitter i att man väntar att ingen ska skriva om det mer, så man kan gå vidare med sitt liv. I väntan på nästa misär.

Alla önskar vi att man kunde göra lika mycket. I en utopisk värld skulle vi kunna drömma om det, men vi lever i ett samhälle där vi skjuter varandra för småpengar, för noll anledning och av misstag utan att känna ånger. Där ligger vårt problem. Människan som fostrar och bygger hat av sitt hat.

Vad vi ska göra är att vi ska vara goda mot varandra. Agera med kärlek och du kommer få kärlek. Må du vila i frid Mahsa Amini, du har fallit offer för ännu ett hat som vuxit av människor. Du blir tyvärr inte det sista livet som kommer att dödas oskyldigt. Vi vill hedra, men kan vi göra mer?

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 november 2022 19:39
Senast uppdaterad: 16 november 2022 19:40

Nu försvinner nycklarna i hemtjänsten

Nyklar

Foto: Pexels

Nytt avtal mellan Södertälje kommun och Swedlock har upphandlats. Nu kommer traditionella nycklar att ersättas med digitala trygghetslås i hemtjänsten

I Södertälje kommun är hemtjänsten redo för en säkrare och mer bekväm framtid. Istället för de traditionella fysiska nycklarna kommer hemtjänstpersonalen, inklusive privata utförare, att använda digitala nycklar under sina arbetspass.

– Vi välkomnar verkligen den här nya tekniken som ytterligare stärker tryggheten och kvaliteten på hemtjänsten i kommunen, säger Louise Gottlind, digital strateg på Södertälje kommun.

Den framgångsrika metoden har bevisats vara effektiv i över hälften av landets kommuner och medfört en mängd fördelar för alla som använder hemtjänst eller trygghetslarm.

(Annonslänk)

För fastighetsägare, hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm innebär detta en rad fördelar. Det inkluderar en tryggare och säkrare hemtjänst i hela kommunen, smidig automatisk registrering av varje in- och utpassering av hemtjänstpersonal, ökad trygghet tack vare en omöjlig att kopiera nyckel, samt minskad nödvändighet att distribuera fysiska nycklar till personalen.

Trygghetslåsen använder icke-kopierbara digitala nycklar som installeras av både Swedlocks montörer och kommunens personal. För hemtjänstmottagare och personer med trygghetslarm kommer övergången vara smidig då de behåller sina egna nycklar som vanligt.

Omställningen beräknas pågå från hösten 2023 till våren 2024.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 12:12
Senast uppdaterad: 19 oktober 2023 12:12

Professorn: – ”Yngre behöver göra det så kallade skitjobbet”

761DFA4C-8397-41D1-8A34-89BB13A48345

Amir Rostami, professor i kriminologi. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Gänganknytning runt om i landet är utbredd bland personer som har blivit dömda till sluten ungdomsvård. En kartläggning från Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 hade kopplingar till kriminella nätverk.

Bland dessa fanns både centrala gestalter och de som aktivt deltog i de våldsamma konflikter som har påverkat Sverige under de senaste åren.
Flera av de dömda placerades på Sis-Tysslinge i Södertälje, inklusive en 17-åring som hade blivit dömd för mordet på en man på ett gym i Stockholm. Samma person misstänks även för bombattentatet i Ronna, som tros vara riktat mot en anställd på Sis.

(Annonslänk)

Dödligaste månaden som Sverige någonsin skådat.
Men ungdomsbrott och våldsbrott är ett omfattande fenomen i landet. Föregående månad var den dödligaste hittills, då två män sköts till döds i Stockholm, och en ung kvinna sprängdes till döds i Uppsala på knappt ett dygn. Totalt mördades 12 personer i september, främst i Uppsala och Stockholm.

Nu har den grova brottsligheten bland barn, och hur den bäst ska tacklas av samhället, blivit en central fråga i den svenska debatten. För närvarande är det strängaste straffet enligt lagen för omyndiga sluten ungdomsvård, som kan dömas till 15–17-åringar som begått allvarliga brott. Tanken bakom detta är att ungdomarna ska få den vård och behandling de behöver för att rehabiliteras, men detta straff har ifrågasatts.

Nyhetsbyrån Siren har nyligen genomfört en kartläggning av de 439 personer som under de senaste åtta åren har blivit dömda till sluten ungdomsvård. Genom Acta Publicas öppna och sekretessbelagda källor framgår det att minst 84 av dessa har någon form av tydlig koppling till kriminella nätverk eller organiserad brottslighet.

Amir Rostami, professor i kriminologi vid Högskolan i Gävle och polis i grunden, är dock inte förvånad om andelen gängkopplade ungdomar.

– Vi har sett hur åldern för personer som är involverade i gängvåldet har sjunkit under en längre tid. De som är med i gäng begår inte bara fler utan också allvarligare brott, säger kriminologen Rostami till Nyhetsbyrån Siren.

Amir Rostami. Bild: Clément Morin/Stockholms universitet, Creative Commons

Den 17-årige ungdomen som är placerad på Sis-Tysslingen och är skriven i en annan ort än Södertälje, blev dömd för mordet på en trebarnsfar på Delta Gym i Stockholm. Veckan innan mordet hade han kastat in en handgranat på en restaurang i Stockholm, och i samband med ett tandläkarbesök i centrala Södertälje blev han fritagen av maskerade personer.

Stor andel av de dömda kopplas till kriminella nätverk.
Enligt internationella studier innebär en gängtillhörighet ökad risk både för fler och allvarligare brott. En kartläggning utförd av Nyhetsbyrån Siren visar att minst var femte person som blev dömd till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2022 kan kopplas till kriminella nätverk.

Sirens kartläggningen visar även att personer med kopplingar till kriminella nätverk har högre återfallsfrekvens i brott. Bland de som dömdes till sluten ungdomsvård mellan 2015 och 2018 och hade kopplingar till gäng, återföll nio av tio i brott och nästan åtta av tio dömdes till fängelse.

– När man är yngre behöver man göra det så kallade skitjobbet. Det blir att transportera olika varor eller utföra vissa våldsbrott för att legitimera sin existens i den här grupperingen, att försöka göra karriär och klättra, säger professorn Amir Rostami.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 oktober 2023 05:00
Senast uppdaterad: 18 oktober 2023 23:30

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors