Företag i fokus:

Revisorerna pekar på problem med otillåten upphanding

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Debattören Lukas Kerimo (M). Pressbild.

I augusti skrev jag om Tekniska nämndens klandervärda hantering av avtal. Jag och mina kollegor i Moderaterna konstaterade en hel del oreda inom samhällsbyggnadskontoret där avtalstroheten låg på lite över 80 %.

Det är alldeles för lågt och berör stora summor.

Under åren 2020 och 2021 har kontoret upphandlat varor och tjänster utanför avtal till ett värde på över 85 miljoner kronor!

Ansvarsfördelningen är otydlig. Nämnden och Telge Inköp hänvisar till varandra och det finns oklarheter om vem som äger och förvaltar avtalen. I det här läget är det tacksamt att revisorerna klargör att det är nämnden som är ytterst ansvarig och behöver ta tillbaka kontrollen över avtalens förvaltning.

”Brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå”

Revisorerna har förklarat att avtalstroheten är lägre än riktvärdet och att det också brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå. Detta är något som borde uppdagats längesen och frågan måste ställas, varför agerade man inte för flera år sedan?

Rapporten vi har fått visar tydligt att nämndsordförande inte bemöter kritiken. Ifall det beror på okunskap eller oförmåga låter jag vara osagt, men nu ska tydligen en omorganisation ha skett. Tanken är att det ska tydliggöra ansvarsområden, men här lyfter revisorerna att en omorganisation har goda förutsättningar i teorin men mindre i praktiken.

Vad som dock kan vara positivt är nämndens planer på att tillsätta en verksamhetscontroller.

”En kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset”

Tekniska nämnden har ett stort ansvar i Södertälje; en kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset! Hur många skattemiljoner har de inte berövat ärliga företag som väntar in de LOU-upphandlingar (lagen om offentlig upphandling) som aldrig sker? Alla företag ska givetvis ha chansen att konkurrera och lika villkor måste råda för att eliminera risker för korruption och nepotism.

Vem bär ansvaret för godkännandet av dessa avtal och vad är det man handlat in, det kommer medborgarna troligtvis aldrig att få svar på. Förvaltningen förklarade i nämnden att mängden fakturor och tillgänglig information gör det näst in till omöjligt.

Jag konstaterar att sent ska syndaren vakna, eller ska vi tala i plural då det finns en politisk majoritet. Kanske sker det nu efter fyra år som nämndordförande? Det lär dock behövas av vi andra fortsatt vakar över dessa upphandlingsfrågor.

Skattemedel måste vårdas på bättre sätt, så enkelt är det.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2022 07:50
Senast uppdaterad: 16 november 2022 23:10

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors