Företag i fokus:

Revisorerna pekar på problem med otillåten upphanding

Bild. Alex Ataseven , Kerimo

Debattören Lukas Kerimo (M). Pressbild.

I augusti skrev jag om Tekniska nämndens klandervärda hantering av avtal. Jag och mina kollegor i Moderaterna konstaterade en hel del oreda inom samhällsbyggnadskontoret där avtalstroheten låg på lite över 80 %.

Det är alldeles för lågt och berör stora summor.

Under åren 2020 och 2021 har kontoret upphandlat varor och tjänster utanför avtal till ett värde på över 85 miljoner kronor!

Ansvarsfördelningen är otydlig. Nämnden och Telge Inköp hänvisar till varandra och det finns oklarheter om vem som äger och förvaltar avtalen. I det här läget är det tacksamt att revisorerna klargör att det är nämnden som är ytterst ansvarig och behöver ta tillbaka kontrollen över avtalens förvaltning.

”Brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå”

Revisorerna har förklarat att avtalstroheten är lägre än riktvärdet och att det också brister gällande rutiner för attestering, kommunikation och framför allt kunskapsnivå. Detta är något som borde uppdagats längesen och frågan måste ställas, varför agerade man inte för flera år sedan?

Rapporten vi har fått visar tydligt att nämndsordförande inte bemöter kritiken. Ifall det beror på okunskap eller oförmåga låter jag vara osagt, men nu ska tydligen en omorganisation ha skett. Tanken är att det ska tydliggöra ansvarsområden, men här lyfter revisorerna att en omorganisation har goda förutsättningar i teorin men mindre i praktiken.

Vad som dock kan vara positivt är nämndens planer på att tillsätta en verksamhetscontroller.

”En kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset”

Tekniska nämnden har ett stort ansvar i Södertälje; en kommun vars politiska majoritet säger sig ta korruption på allvar men som år efter år blundar för de laglösa upphandlingarna som sker i Stadshuset! Hur många skattemiljoner har de inte berövat ärliga företag som väntar in de LOU-upphandlingar (lagen om offentlig upphandling) som aldrig sker? Alla företag ska givetvis ha chansen att konkurrera och lika villkor måste råda för att eliminera risker för korruption och nepotism.

Vem bär ansvaret för godkännandet av dessa avtal och vad är det man handlat in, det kommer medborgarna troligtvis aldrig att få svar på. Förvaltningen förklarade i nämnden att mängden fakturor och tillgänglig information gör det näst in till omöjligt.

Jag konstaterar att sent ska syndaren vakna, eller ska vi tala i plural då det finns en politisk majoritet. Kanske sker det nu efter fyra år som nämndordförande? Det lär dock behövas av vi andra fortsatt vakar över dessa upphandlingsfrågor.

Skattemedel måste vårdas på bättre sätt, så enkelt är det.

Lukas Kerimo (M), Ersättare tekniska nämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 november 2022 07:50
Senast uppdaterad: 16 november 2022 23:10

Lämnar Telge för hotellkedjan – ”Det är ett drömjobb”

Foto: Stadsrum/Wynn hotell

Anna Rosang rekryterades till det tidigare kommunägda Telge Energi som marknadschef 2021. Tre år senare lämnar hon sin position inom företaget för att anta en ny chefsroll hos Winn Hotel Group, koncernen som ska driva Marenhotellet.

Anna Rosang, som tidigare innehaft en ledande position inom Telge koncernen, har nu officiellt tillträtt som Chief Commercial Officer hos Winn Hotel Group. Rosang, med över 15 års erfarenhet av ledande roller inom digitalisering och e-handel, har en gedigen karriär bakom sig inklusive nyckelpositioner hos ODEON Cinemas Group och Filmstaden. Hennes expertis inom digital kundrelation och försäljning har varit avgörande för hennes tidigare framgångar.

– Anna Rosangs gedigna erfarenhet av digital affärsutveckling, varumärken och försäljning i kombination med Winns förmåga att driva hotell är en förutsättning för att vi ska nå vårt mål om att dubbla omsättningen inom fem år, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Marenprojektet väntas stå klart 2025. Foto. Stadsrum

Winn Hotel Group, som äger projektet för det nya Clarion-hotellet med 184 rum i centrala Södertälje, planerar att dubbla sin omsättning från 700 miljoner till 1,4 miljarder inom de närmaste fem åren. Denna ambitiösa tillväxtstrategi inkluderar betydande investeringar i både befintliga och nya hotellanläggningar samt en fokuserad satsning på digital försäljning och förbättring av gästresan.

– Inom de fem närmsta åren ska Winn därför investera 800 miljoner kronor, där hälften går till att renovera, bygga ut och bygga spa på befintliga hotell samt hälften till att bygga flera nya destinationshotell på attraktiva lägen, säger Anders Junger, VD och Koncernchef för Winn Hotel Group.

Anna Rosang lämnar positionen som marknadschef på Telge energi.
I sin nya roll hos Winn Hotel Group kommer Rosang att leda utvecklingen av den nya kommersiella funktionen, med ett övergripande ansvar för att säkra framgången i bolagets satsningar. Detta kommer bland annat att innefatta utvecklingen av digital försäljning och en förbättrad digital gästupplevelse.

– Att jobba med digitalisering av hotellbranschen är som att komma hem ­– det är ett drömjobb. Jag har mycket att bidra med och ambitiösa mål om starka resultat. Förutom digitalisering och e-handel brinner jag för varumärken och försäljning, säger Anna Rosang, Chief Commercial Officer för Winn Hotel Group.

Med Rosangs omfattande erfarenhet och ledarskap ser Winn Hotel Group fram emot att nå sina ambitiösa mål, inklusive lanseringen av det nya Clarion-hotellet i Södertälje, planerat att öppna i slutet av 2025.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 15:50
Senast uppdaterad: 8 februari 2024 15:50

DEBATT: NPF-anpassa våra skolor i större utsträckning

Anna Syr

Anna Syrjänen. Gruppledare, Kristdemokraterna. Foto: Liza Simonsson

Svar på insändare: Lärandet får inte anpassas bort

Jag minns min skolgång på 90-talet. Även om den ägde rum i Finland och inte i Sverige så finns det både likheter och skillnader. Jag tänker ofta på de mer utmanande eleverna i klassrummet, som de stökiga killarna.

Jag tänker på en tjej med en fysisk funktionsnedsättning, som tvingades gå runt skolbyggnaden under varje idrottslektion. Jag tänker också på mig själv, som hade svårt att somna på nätterna och fick rådet att sjunga godnatt visor i mitt huvud för att hitta lugn.

Jag behövde mer stöd och hjälp än bara enkla råd från min lärare. Satu, som var tvungen att promenera runt skolbyggnaden, krävde mer meningsfulla och anpassade idrottslektioner, medan de stökiga killarna var i behov av ett individuellt anpassat stöd för sin skolgång.

”Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag”

Liberalernas Metin Hawsho längtar i ett inlägg efter bättre eller kanske svunna tider. Det finns mycket från min skoltid som jag önskar att vi hade kvar idag, till exempel disciplin och respekt för läraren. Men det jag är glad över nu är att vi ser varje individ och gör anpassningar för att varje unikt barn ska få det stöd det behöver. Att arbeta enskilt med en vuxen i ett separat rum är en anpassning. Att gå till biblioteket i mindre grupper är en annan. Det känns som att Hawsho blandar ihop äpplen och päron när han identifierar just ”anpassningar” som ett problem, när problemet egentligen ligger någon annanstans.

(Annonslänk)

Jag tycker inte att vi gör tillräckligt idag, utan måste satsa på anpassningar i större utsträckning. Kristdemokraterna anser att alla skolor i Södertälje bör vara anpassade för NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar). En NPF-anpassad skola innebär bland annat att man inte behöver ha en specifik diagnos för att få tillgång till olika hjälpmedel och att alla som arbetar på skolan har goda kunskaper om NPF.

Att vara inriktad mot NPF handlar om att tänka om och använda resurserna på bästa möjliga sätt. Här är bemötande och förståelse nyckelbegrepp. Fysiska anpassningar i klassrummet kan vara ergonomiska stolar med fjädring, justerbara ståbord, avskärmade arbetsplatser och inbjudande säckstolar. Lärare på en NPF-anpassad skola har generellt en väl synlig lektionsplan på tavlan, där syftet med varje uppgift förklaras, inklusive tydlig inledning, avslutning och redovisning av arbetsområdet.

Vad är det egentligen i ovannämnda anpassningar som ”anpassar bort” lärandet enligt Liberalerna?

Anna Syrjänen
Gruppledare, Kristdemokraterna

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 8 februari 2024 13:37
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors