Företag i fokus:

De stora barngrupperna i Södertälje behöver ses över

pexels-tima-miroshnichenko-5428155

Foto: Pexels.

Skolverket gick ut med en rapport om att barngrupper på förskolor inte ska överstiga 12 barn med tre heltidspedagoger. Enligt statistiken stod Södertälje på 285 av 290 kommuner.

Alltså fem från att vara sämsta kommunen i landet, med alltför stora barngrupper. Rapporten visar även på att åtta av tio grupper är större än rekommenderat i landet. Detta gäller framförallt barngrupperna i åldrarna ett- till treåringar.

Det är ingen nyhet att alltför stora grupper tenderar att skapa stress hos personal och barn. En ohälsosam miljö. För alla inblandade.

Elof Hansjons, Södertäljes ordförande i utbildningsnämnden, menar att de stora barngrupperna beror på att barnantalet ökat med 530 barn i åldrarna noll till fem år sedan tio år tillbaka. Han menar att de flesta av dessa barn vill ha en förskoleplats nära sitt hem, vilket skapar en överbelastning och överinskrivningar i de förskolor som ligger i ett tät bebott område. Ursäkter.

Om det är så att barngruppen är för stor och vårdnadshavare vill ha sitt barn på förskolan, antingen ska man se till att anställa fler personal så det täcker antalet barn. Alternativt ska man hänvisa föräldern till en annan förskola, tvinga föräldern välja sitt barn framför bekvämligheten.

Min erfarenhet är att utbildningskontoret faktiskt gör det, och var väldigt noga med att jag inte skulle få plats för mina barn i en förskola som låg närmare centrum, för jag inte föll inom närhetsprincipen.

”Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det”

Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det. Vi ska inte vänta tills det blir ett problem. Att jobba förebyggande verkar vara ett problem i alla led i detta land. Det ska brinna för att vi ska släcka elden. Vad tror ni skulle hända om vi i stället rustade upp så vi slapp eldens låga, utan agerade i att det börjat ryka?  

Det går att endast se det negativa i detta, att våra barn går i för stora barngrupper och upplever stress och missar tid med pedagoger på förskolan. Statistiken visade mer än bara för stora barngrupper. Och det var att Södertäljes förskolor låg bra till i antalet utbildade förskolelärare per barngrupp, och låg i enlighet med Stockholms län. Detta är en viktig poäng, men jag köper inte att det räcker. Det är en bra bit på vägen i all ära. Men mina barn ska inte behöva vara nöjda med en stressad utbildad förskolelärare som inte får möjlighet till att använda sig av sina kunskaper från sin utbildning, för att tiden inte finns. Till vilken nytta ska förskolan betala mer till en utbildad som inte får bruka sin kompetens? Slöseri med resurser.

Ska vi rösta för en lag som Norge har. Att barngrupper inte ska överskrida 12 barn. Ja vad skulle den göra för skillnad. Även om vi får lagen i kraft, tror ni på en förändring? Många lagar har satts i kraft, men ingenting har ändrats på grund av det.

Alla kan prata men vi vill ha förändring i praktiken inte på papper, så att det ska se fint ut. Visa oss era handlingar. Vilka förskolor är det som byggs? När ska de vara klara? I vilka områden? Varför har denna information inte kommit ut tidigare, eller är det politikernas reaktion på Skolverkets rapport? Låter snarare som det senare…

Rusta upp förskolorna, med bra personal, bra förutsättningar. Bra möjligheter till god utveckling. Dessa barn är de barn som sedan kommer styra i kommunen. Så vi slipper behöva oroa oss för att dessa barn ska drabbas av försummelse på hemmaplan och bortaplan, och bli trasiga barn. Trasiga Ungdomar. Trasiga Vuxna.

Läs även: – Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 05:00
Senast uppdaterad: 17 november 2022 21:46

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Polisen samverkar med boende när yngre dras in i kriminalitet

Polis

Arkivbild: Alexander Isa

När allt yngre barn dras in i kriminaliteten är det extra viktigt att med förebyggande insatser. Under måndagen befann sig polisen i Saltskog för att skapa en medvetenhet kring de risker barn utsätt för när de dras in i gängkriminalitet.

Nyrekrytering till kriminella gäng kan ske på olika sätt och det är en process som sker över tid. Ofta riktas rekryteringen till riskutsatta barn och ungdomar som lär sig värderingar och attityder som främjar kriminellt beteende.

Måndagseftermiddagen och kvällen tillbringade Södertäljepolisen och socialtjänsten i Saltskog med syftet att informera föräldrar och boende om de risker som finns när det gäller att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Under insatsen diskuterade man även hur man tillsammans kan arbeta för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng. Målet är att samverka med boende och öka medvetenheten hos föräldrar, för att förebygga att barn i riskzonen dras in fullt ut i kriminalitet.

Ett sätt för gängen att rekrytera barn kan dels vara genom tvång och hot om våld, men en indirekt rekrytering kan ske genom positiv förstärkning och belöningar.

– Det kan börja med att man erbjuder att hänga med och äta för att nästa gang åka med i bilen med killarna man ser upp till, säger förundersökningsledaren Calle Kos vid Södertäljepolisen.

Kriminella gäng söker också efter personer som de kan använda sig av på olika sätt, till exempel personer som är skickliga på att meka med mopeder eller hantera sprängmedel. Det är gängets behov som styr valet av rekryter. Att vara med i ett kriminellt gäng innebär ofta en ökad risk för både fysisk och psykisk hälsa.

Det är därför viktigt att förebygga och stoppa nyrekryteringen till dessa gäng. Under måndagen riktades insatsen mot Saltskog, men Södertäljepolisen har som målsättning att även rikta insatsen mot flera platser i Södertälje.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2023 17:11
Senast uppdaterad: 11 mars 2023 12:12

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors