Företag i fokus:

De stora barngrupperna i Södertälje behöver ses över

pexels-tima-miroshnichenko-5428155

Foto: Pexels.

Skolverket gick ut med en rapport om att barngrupper på förskolor inte ska överstiga 12 barn med tre heltidspedagoger. Enligt statistiken stod Södertälje på 285 av 290 kommuner.

Alltså fem från att vara sämsta kommunen i landet, med alltför stora barngrupper. Rapporten visar även på att åtta av tio grupper är större än rekommenderat i landet. Detta gäller framförallt barngrupperna i åldrarna ett- till treåringar.

Det är ingen nyhet att alltför stora grupper tenderar att skapa stress hos personal och barn. En ohälsosam miljö. För alla inblandade.

Elof Hansjons, Södertäljes ordförande i utbildningsnämnden, menar att de stora barngrupperna beror på att barnantalet ökat med 530 barn i åldrarna noll till fem år sedan tio år tillbaka. Han menar att de flesta av dessa barn vill ha en förskoleplats nära sitt hem, vilket skapar en överbelastning och överinskrivningar i de förskolor som ligger i ett tät bebott område. Ursäkter.

Om det är så att barngruppen är för stor och vårdnadshavare vill ha sitt barn på förskolan, antingen ska man se till att anställa fler personal så det täcker antalet barn. Alternativt ska man hänvisa föräldern till en annan förskola, tvinga föräldern välja sitt barn framför bekvämligheten.

Min erfarenhet är att utbildningskontoret faktiskt gör det, och var väldigt noga med att jag inte skulle få plats för mina barn i en förskola som låg närmare centrum, för jag inte föll inom närhetsprincipen.

”Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det”

Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det. Vi ska inte vänta tills det blir ett problem. Att jobba förebyggande verkar vara ett problem i alla led i detta land. Det ska brinna för att vi ska släcka elden. Vad tror ni skulle hända om vi i stället rustade upp så vi slapp eldens låga, utan agerade i att det börjat ryka?  

Det går att endast se det negativa i detta, att våra barn går i för stora barngrupper och upplever stress och missar tid med pedagoger på förskolan. Statistiken visade mer än bara för stora barngrupper. Och det var att Södertäljes förskolor låg bra till i antalet utbildade förskolelärare per barngrupp, och låg i enlighet med Stockholms län. Detta är en viktig poäng, men jag köper inte att det räcker. Det är en bra bit på vägen i all ära. Men mina barn ska inte behöva vara nöjda med en stressad utbildad förskolelärare som inte får möjlighet till att använda sig av sina kunskaper från sin utbildning, för att tiden inte finns. Till vilken nytta ska förskolan betala mer till en utbildad som inte får bruka sin kompetens? Slöseri med resurser.

Ska vi rösta för en lag som Norge har. Att barngrupper inte ska överskrida 12 barn. Ja vad skulle den göra för skillnad. Även om vi får lagen i kraft, tror ni på en förändring? Många lagar har satts i kraft, men ingenting har ändrats på grund av det.

Alla kan prata men vi vill ha förändring i praktiken inte på papper, så att det ska se fint ut. Visa oss era handlingar. Vilka förskolor är det som byggs? När ska de vara klara? I vilka områden? Varför har denna information inte kommit ut tidigare, eller är det politikernas reaktion på Skolverkets rapport? Låter snarare som det senare…

Rusta upp förskolorna, med bra personal, bra förutsättningar. Bra möjligheter till god utveckling. Dessa barn är de barn som sedan kommer styra i kommunen. Så vi slipper behöva oroa oss för att dessa barn ska drabbas av försummelse på hemmaplan och bortaplan, och bli trasiga barn. Trasiga Ungdomar. Trasiga Vuxna.

Läs även: – Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 05:00
Senast uppdaterad: 17 november 2022 21:46

Mordet på nioåring: Pappan har allvarlig psykisk störning

Kriminalvarden-1

Bild/Montage: Kriminalvården/Alexander Isa

Mannen som misstänks för mordet på sin nioårige son i Rosenlund har efter en omfattande rättspsykiatrisk undersökning bedömts lida av en allvarlig psykisk störning.

(Annonslänk)

Det var måndagen den 8 januari som polis och räddningspersonal larmades till en bostad i Rosenlundsområdet efter ett larm om en allvarligt skadad person. På plats hittades en nioårig pojke svårt skadad i lägenheten. Trots snabba insatser och omedelbar transport till sjukhus med ambulanshelikopter kunde inte pojkens liv räddas.

I bostaden fanns även pojkens pappa, som greps av polisen i samband med händelsen och kort därefter anhölls av åklagaren. Mannen, som är i 45-årsåldern, misstänks på sannolika skäl för att ha orsakat sin sons död och har varit häktad sedan han greps misstänkt för mordet.

Pappan utreddes psykiatriskt.

Nu har han genomgå en omfattande rättspsykiatrisk undersökning efter ett beslut som fattades av Södertälje tingsrätt. Detta efter att Rättsmedicinalverket bedömt att mannen kan lida av en allvarlig psykisk störning.

Nu visar en djupgående rättspsykiatrisk analys att mannen har en allvarlig psykisk störning som ökar risken för framtida grova brott. Rättsmedicinalverket rekommenderar därför rättspsykiatrisk behandling. Processen att väcka åtal har dröjt, och den 8 mars ansökte åklagaren om ytterligare uppskov med åtalsperioden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 12:10
Senast uppdaterad: 11 mars 2024 12:10

Lågt valdeltagande fördjupar klyftorna i Södertälje

Rösta vallokal

Valdeltagandet sjunker i Södertälje.
Arkivbild

En ny analys visar att valdeltagandet i Sveriges utsatta områden, inklusive flera områden i Södertälje, har minskat dramatiskt. Ett lågt valdeltagande som enligt rapporter fördjupar klyftorna i samhället.

Senaste EU-valet har kastat ljus över en oroande utveckling i Sverige: ett avsevärt lägre valdeltagande i landets utsatta områden jämfört med det nationella genomsnittet. En djupdykning i valdeltagandet avslöjar att invånarna i Sveriges 61 utsatta områden visade ett betydligt lägre engagemang i demokratiska processer, med en snittsiffra på endast 35 procent som röstade, jämfört med ett nationellt genomsnitt på 57 procent.

– Resultatet visar tydligt hur flera samverkande faktorer i våra utsatta förorter skapar en alienering med samhället. Det gör det så viktigt att samhällets alla sektorer bidrar gemensamt till att vända utvecklingen, de lokala fastighetsägarna, kommunen, föreningslivet, näringsidkarna och finanskapitalet, säger Sophie Nachemson-Ekwall, specialist på social hållbarhet, PwC Sverige.  

Sophie Nachemson-Ekwall, PwC Sverige.
Pressbild  

Särskilt alarmerande är situationen i Södertälje, där valdeltagandet sjönk ytterligare sju procentenheter från riksdagsvalet 2018 till endast 30 procent i valet 2022. Hårdast drabbade, vilket visar på en djupgående problematik med demokratiskt deltagande, är de områden som polisen beskriver som ”utsatta områden”, såsom Hovsjö, Ronna, Geneta, Lina och Saltskog, samt Fornhöjden som anses vara ett riskområde.

Analysen, som genomförts av Järvaveckan Research i samarbete med PwC, pekar på en särskilt låg valbenägenhet bland svenskar med två utrikesfödda föräldrar, där bara en av fyra tog sig till valurnorna. Ännu mer bekymmersamt är att bland de tio mest utsatta områdena deltog endast en av fem i denna grupp i valet. Denna grupp, trots att de sannolikt har vuxit upp och utbildats i Sverige, visar ett markant lägre valdeltagande.

(Annonslänk)

– Resultatet är oroväckande. När en del av samhället inte deltar i valprocessen riskerar vi att förlora mångfalden av perspektiv och erfarenheter som är avgörande för en sund och representativ demokrati. Det blir en ond spiral där människor som redan befinner sig i utanförskap kommer allt längre ifrån ett samhälle som tar hänsyn till deras åsikter och vardags utmaningar. Det är också dags att på djupet försöka förstå vad som ligger bakom siffrorna och agera utifrån det, säger Ahmed Abdirahman, grundare och vd på Järvaveckan.

I Hovsjö var valdeltagandet lägst i hela landet med endast 19 procent. Skillnaderna i valdeltagande inom området var också slående, där endast 16 procent av de inrikes födda med utrikesfödda föräldrar röstade, jämfört med 34 procent av de med båda föräldrarna födda i Sverige.

Dessa siffror belyser en växande klyfta i politiskt engagemang och deltagande i Sverige, och kastar ljus på behovet av målmedvetna insatser för att öka deltagandet i utsatta områden.

Läs även: – Valdeltagandet i Södertälje sjönk mest i hela Sverige

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 10 mars 2024 23:17

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors