Företag i fokus:

De stora barngrupperna i Södertälje behöver ses över

pexels-tima-miroshnichenko-5428155

Foto: Pexels.

Skolverket gick ut med en rapport om att barngrupper på förskolor inte ska överstiga 12 barn med tre heltidspedagoger. Enligt statistiken stod Södertälje på 285 av 290 kommuner.

Alltså fem från att vara sämsta kommunen i landet, med alltför stora barngrupper. Rapporten visar även på att åtta av tio grupper är större än rekommenderat i landet. Detta gäller framförallt barngrupperna i åldrarna ett- till treåringar.

Det är ingen nyhet att alltför stora grupper tenderar att skapa stress hos personal och barn. En ohälsosam miljö. För alla inblandade.

Elof Hansjons, Södertäljes ordförande i utbildningsnämnden, menar att de stora barngrupperna beror på att barnantalet ökat med 530 barn i åldrarna noll till fem år sedan tio år tillbaka. Han menar att de flesta av dessa barn vill ha en förskoleplats nära sitt hem, vilket skapar en överbelastning och överinskrivningar i de förskolor som ligger i ett tät bebott område. Ursäkter.

Om det är så att barngruppen är för stor och vårdnadshavare vill ha sitt barn på förskolan, antingen ska man se till att anställa fler personal så det täcker antalet barn. Alternativt ska man hänvisa föräldern till en annan förskola, tvinga föräldern välja sitt barn framför bekvämligheten.

Min erfarenhet är att utbildningskontoret faktiskt gör det, och var väldigt noga med att jag inte skulle få plats för mina barn i en förskola som låg närmare centrum, för jag inte föll inom närhetsprincipen.

”Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det”

Visst vi har ökat i antal medborgare, och när vi gör det ska vi bygga i takt med det. Vi ska inte vänta tills det blir ett problem. Att jobba förebyggande verkar vara ett problem i alla led i detta land. Det ska brinna för att vi ska släcka elden. Vad tror ni skulle hända om vi i stället rustade upp så vi slapp eldens låga, utan agerade i att det börjat ryka?  

Det går att endast se det negativa i detta, att våra barn går i för stora barngrupper och upplever stress och missar tid med pedagoger på förskolan. Statistiken visade mer än bara för stora barngrupper. Och det var att Södertäljes förskolor låg bra till i antalet utbildade förskolelärare per barngrupp, och låg i enlighet med Stockholms län. Detta är en viktig poäng, men jag köper inte att det räcker. Det är en bra bit på vägen i all ära. Men mina barn ska inte behöva vara nöjda med en stressad utbildad förskolelärare som inte får möjlighet till att använda sig av sina kunskaper från sin utbildning, för att tiden inte finns. Till vilken nytta ska förskolan betala mer till en utbildad som inte får bruka sin kompetens? Slöseri med resurser.

Ska vi rösta för en lag som Norge har. Att barngrupper inte ska överskrida 12 barn. Ja vad skulle den göra för skillnad. Även om vi får lagen i kraft, tror ni på en förändring? Många lagar har satts i kraft, men ingenting har ändrats på grund av det.

Alla kan prata men vi vill ha förändring i praktiken inte på papper, så att det ska se fint ut. Visa oss era handlingar. Vilka förskolor är det som byggs? När ska de vara klara? I vilka områden? Varför har denna information inte kommit ut tidigare, eller är det politikernas reaktion på Skolverkets rapport? Låter snarare som det senare…

Rusta upp förskolorna, med bra personal, bra förutsättningar. Bra möjligheter till god utveckling. Dessa barn är de barn som sedan kommer styra i kommunen. Så vi slipper behöva oroa oss för att dessa barn ska drabbas av försummelse på hemmaplan och bortaplan, och bli trasiga barn. Trasiga Ungdomar. Trasiga Vuxna.

Läs även: – Hansjons (S) om skolrapporten – ”Nya förskolor på gång”

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2022 05:00
Senast uppdaterad: 17 november 2022 21:46

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors