Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors