Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Behöriga lärare ökar i Södertälje – Högsta på åtta år

skola elever lärare pexels

Bild: Pexels

Lärarbehörigheten i Södertälje kommun har ökat till den högsta nivån på över åtta år, det rapportera Skolverket.

– Det är positivt att behörigheten i Södertälje ökar, men läget i landet är samtidigt allvarligt. Lärarbristen får förödande konsekvenser för kvaliteten på svensk skola och drabbar såväl de befintliga lärarna som eleverna, säger Sveriges Lärares ordförande Johanna Jaara Åstrand.

Enligt ny statistik från Skolverket som Sveriges Lärare har analyserat för alla kommuner och län redovisas positivt resultat. I oktober 2022 hade 68 procent av lärarna i grundskolan i Södertälje kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne, vilket är en ökning med en procentenhet jämfört med året innan och den högsta nivån sedan 2014.

Trots att lärarbehörigheten i hela landet ligger på 70,8 procent, något lägre än året innan, går Södertälje emot trenden. Av de sammanlagt 719 heltidstjänsterna i grundskolan i Södertälje kommun hade 489 lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.

(Annonslänk)

Lärarbehörigheten i Södertälje är nära genomsnittet jämfört med andra kommuner i landet och rankas som nummer 164 av 290 kommuner. Sveriges Lärare har sammanställt rapporter för alla kommuner i landet, som innehåller en analys över utvecklingen i lärarbehörighet i respektive kommun samt en sammanställning över alla skolor. Samtidigt sjunker lärarbehörigheten i minst en procentenhet i elva av 26 kommuner i Stockholms län.

– Läraryrket måste bli mer attraktivt och det sker genom rejäla satsningar på lön och arbetsmiljö. För att fler ska vilja bli lärare och stanna i yrket måste lärarnas höga arbetsbelastning tas på allvar. Svenska skolor skriker efter lärare, det finns ingen tid att förlora, säger Åstrand

– Det är rent ut sagt sorgligt att skillnaderna över landet är så stora. Allt fler kommuner skär ned på skolan vilket riskerar att öka på skillnaderna. För att få en likvärdig skola måste staten ta ett huvudansvar för både finansiering och lärarförsörjningen, avslutar Johanna Jaara Johanna Jaara Åstrand

Läs även – Framgångar för rektorn Lena Youssef – ”Visade bara vägen”

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2023 22:38

Garabet (KD): Planera för ”Ungdomens hus” i nya Luna

Garabet

Pressbilder: Kristdemokraterna / Telge

Det finns ett behov av mötesplatser för ungdomar i centrala Södertälje. Vi vet av erfarenhet att drogfri fritidssysselsättning för unga upp till 20 år har stor betydelse för att motverka missbruk och kriminalitet.

Kristdemokraterna välkomnar den nya fritidsgården i Bårsta, som ska ersätta den nedlagda i Geneta och den uttjänta i Rösberga. Mitt emellan två stadsdelar byggs Sveriges kanske modernaste anläggning, som genomsyras av nytänkande och med de ungas behov för ögonen. Men något liknande behövs även i stadskärnan.

Nu planeras det nya Luna, som likt Fågel Fenix ska resa sig ur de mögelskadade huskropparna. KD ser gärna att kvarteret präglas av flexibilitet, där byggnaderna har olika funktioner under dygnet. Vi uppskattar trivsamma smågator, en mix av boende och arbete, att åldersstrukturen främjas av insprängda seniorbostäder och att kulturen får möjlighet att blomstra med bibliotek och biograf. Framför allt tilltalas vi av tanken på en ny gymnasieskola, som vi föreslår byter skepnad till ett ungdomens hus på eftermiddagar, kvällar och helger.

Den nya träffpunkten bör ha en tydlig inriktning på skapande verksamhet, alltifrån bild och form, textilslöjd, skrivande och dans till film och IT – gärna tillsammans med föreningar och civilsamhället. Naturligtvis ska det även finnas utrymme för traditionella aktiviteter, som att spela pingis och biljard, göra läxor, fika eller bara hänga med kompisarna.

Vårt förslag om en fritidsgård med ”extra allt” fyller ett eftersatt behov och kan berika stadsdelen. Genom att samlokalisera ett ungdomens hus med en ny gymnasieskola – utbildning på dagtid och fritidsaktiviteter på kvällstid – får vi dessutom både verksamhetsmässiga och ekonomiska vinster.

Tony Garabet (KD). Ledamot, kultur- och fritidsnämnden

Läs även: – Nu är det klart – Lunakvarteret får nytt liv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 maj 2023 04:00
Senast uppdaterad: 27 april 2023 12:47

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors