Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Debatt: Skärmtiden i skolan måste minska 

Skriva dator

Foto: Pexels

Barn lever i en värld full av paddor, datorer och mobiler. Såväl hemma som i skolan har barn tillgång till skärmar som aldrig förr. För att höja kunskapsresultaten måste den ogenomtänkta skärmtiden i skolan minska. 

Digitala hjälpmedel fyller en viktig funktion, både som ett komplement och som ett särskilt stöd. Barn växer upp i en digital värld och behöver lära sig att hantera dess potential, men också de stora utmaningarna med desinformation som sprids snabbt.

Digitaliseringen i skolan har i mångt och mycket varit ett experiment och har inte alltid skett på evidensbaserad grund. På vissa håll har riktiga böcker fått stå tillbaka för investeringar i datorer, paddor och andra digitala verktyg. Anteckningar har flyttat från papper och penna till tangentbordet. Detta trots att vi numera vet att barns läsförståelse minskar vid skärmläsning, och att de lär sig sämre när de antecknar på datorn. 

Regeringen satsar därför 1,5 miljarder på läromedel de kommande åren. Det är ett första steg i att ersätta surfplattor med riktiga böcker. Men det behövs göras mer. Det är därför regeringen kommer skicka Skolverkets digitaliseringsstrategi på remiss hos hjärnforskare. Deras perspektiv har saknats i skoldebatten.

Vi vägrar upprepa de rödgrönas digitaliseringsexperiment i skolan. Inte minst mot bakgrund av de studier som visat att skärmarnas dominans i små barns liv har negativa effekter. 

Sveriges morgondag bestäms av skolelevers vardag. Vi vill att den fylls med läsning och kunskap – inte skärmtid. 

Lotta Edholm, Skolminister (L) 

Metin Hawsho, Gruppledare (L) 

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 januari 2023 05:00
Senast uppdaterad: 24 januari 2023 22:27

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors