Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Kommunen förbättrar skyddade naturreservat i Södertälje

Telgeleden

Foto: Gustav Pettersson.

Inom Södertäljes område finns det 24 utflyktsmål som är skyddade naturreservat. Bland dessa finns det bland annat vandringsleder och friluftsområden som under 2020 och 2021 fått extra anslag från kommunen för att tillgodose det ökade intresset.

Under pandemin ökade intresset för friluftslivet vilket bidrog till att Naturvården gjorde en ansats till att förbättra olika utflyktsmål i naturen.

Bland annat har kommunen genom renoveringar och utbyggnationer kunnat utöka och förbättra utflyktsmålen där man publicerat bilder på resultatet på Facebookgruppen Natur och friluftsliv i Södertälje. Renovering och tillbyggnationer av friluftsanordningar inkluderar friluftsanordningar som grillplatser, bänkar, vindskydd, och mycket mer har gjorts.

En del av deras bilder uppvisar både hur de tar hand om vandringsvägarna samt hur de gör vissa områden mer framkomliga med trappor och markbroar. En av bilderna uppvisar ett nytt vindskydd som finns längsmed Tälje- och Måsnarenleden.

Telgenytt begav sig ut för att se hur Tälje- och Måsnarenleden såg ut den 23 december.

Foto & text : Gustav Pettersson.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 04:30
Senast uppdaterad: 27 december 2022 16:54

Efter pandemin: Fortsatt långa vänte­tider i Stockholms län

Södertalje sjukhus

Arkivbild.

Coronapandemin gjorde att allt fler personer tvingades vänta länge på operation.  Även i Stockholms län, dit Södertälje inkluderas, är det betydligt fler än vanligt som tvingas vänta länge på vård.

Coronapandemin satte press på sjukvården. I skuggan av den akuta covidvården blev operationsköerna allt längre.

Under november fick 23 procent av alla patienter vänta längre än 90 dagar på operation i Stockholm. Det är fler än en typisk novembermånad (snittet för de fem åren före pandemin låg på 12 procent).

I praktiken innebär det att 3 504 av de 15 475 patienter som under månaden väntade på operation i Stockholm tvingades vänta lägre än vårdgarantin ger dem rätt till. 

Enligt vårdgarantin ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på den behandling eller operation som ordinerats av specialistläkare.

Graf: Newsworth

Fortsatt långa väntetider i nästan hela landet

SKR:s väntetidsstatistik sträcker sig till och med november. Andelen patienter som tvingades vänta längre än vårdgarantin ger dem rätt till var då högre än vanligt i 19 av landets 21 regioner.

Även om det är fler som tvingas vänta länge på operation än innan pandemin i Stockholms län var andelen förhållandevis låg jämfört med andra regioner i november. Andelen var rentav femte lägst i hela landet.

Stora skillnader mellan olika typer av vård

Sammanlagt väntade 15 475 patienter på operation i Stockholms län under november månad. 

Skillnaden mot normalläget är störst inom gynekologi. Här tvingades 17 procent av patienterna vänta längre än 90 dagar i oktober, +14 procentenheter jämfört med ett vanligt år. 

Samtidigt ligger andra vårdtyper, som öron-näsa-hals, på en lägre nivå än ett vanligt år före pandemin. 6 procent nu, jämfört med 24 procent tidigare.

Tabellen nedan visar siffrorna nedbrutna för varje vårdtyp i regionen för vårdtyper med minst 20 fall per månad.

Operationstyper med längst kötider i Stockholms län i november

VårdtypAndel som behövde väntade över 90 dagarMotsvarande historiskt snitt för november 2015-2019Antal patienter
Kirurgi22 %10 % ▲3 262
Gynekologi17 %3 % ▲752
Urologi14 %11 % ▲1 130
Öron-näsa-hals6 %24 % ▼610
Ögonsjukvård5 %4 % ▶566
Handkirurgi0 %7 % ▼248

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 04:15
Senast uppdaterad: 27 december 2022 16:56

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors