Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Begärde ut allmänna handlingar – Kommunen svarade anonymt

Södertälje kommun

Foto: Alexander Isa

När en begäran om allmänna handlingar skickades till Södertälje kommun ledde detta till fördröjd handläggning, och kommunen svarade dessutom med ett anonymt mail. Ärendet har anmälts till Justitieombudsmannen, JO, som nu kräver att Södertälje kommun yttrar sig i ärendet.

Ett ärende som berör Södertälje kommun och dess hantering av en begäran om utlämnande av allmänna handlingar har fångat Justitieombudsmannens uppmärksamhet. En journalist hade begärt att få tillgång till dokument om motpartsgranskningar utförda av samhällsbyggnadskontoret sedan 2020. Trots upprepade påminnelser och kommunikation med kommunen, har ingen konkret information eller dokumentation överlämnats.

Dessutom svarade kommun vid ett tillfälle via ett anonymt mail att begäran är en komplex fråga som tar tid och skapat interna diskussioner. 

(Annonslänk)

Situationen ledde till en officiell anmälan till Justitieombudsmannen (JO), där kommunens långsamma process och dess brist på skyndsamhet i hanteringen kritiserades, vilket strider mot kravet på snabbt utlämnande av allmänna handlingar enligt offentlighetsprincipen. Mot bakgrund av anmälan har JO nu begärt att Södertälje kommun ska avge ett formellt yttrande över det som framförs i anmälan, inklusive en detaljerad redogörelse för handläggningsprocessen och en översyn av relevant lagstiftning.

JO:s förfrågan innebär också att de befattningshavare som är inblandade ges möjlighet att lämna sina synpunkter. Med ett sista svarsdatum satt till den 26 april 2024, förväntas yttrandet inkludera protokollsutdrag

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 12:41
Senast uppdaterad: 20 mars 2024 12:41

DEBATT: (S)toppad breddning av Motorvägsbron en pyrrhusseger

Saltsjöbron Foto: Alex Isa

Saltsjöbron
Foto: Alexander Isa

Trafikverket planerade och öronmärkte pengar för att bredda, trafiksäkra och miljöförbättra Motorvägsbron över kanalen. Men efter kommunledningens kampanj mot projektet – till förmån för en lokal tunnel – har både arbete och finansiering stoppats. Resultatet för Södertälje kommun kan bäst beskrivas som en pyrrhusseger.

(Annonslänk)

Den ålderstigna genomfarten mellan Moraberg och Saltskog är i starkt behov av upprustning. Pulsådern kräver ökad kapacitet, högre säkerhet och effektivare bulleravskärmning. Inte minst bedöms fordonsflödet öka kraftigt när Förbifart Stockholm och Tvärförbindelse Södertörn invigs. Det var mot den bakgrunden som Robert Halef (KD) under förrförra mandatperioden agerade oförtrutet i riksdagens trafikutskott för att hitta en framtidslösning för den ökända ”Södertäljeproppen”. Noterbart i sammanhanget är att de relativt nya broarna i Vårby med tre körfält, jämfört med de tvåfiliga Södertäljebroarna från 1965, ska ersättas för att svälja de större trafikmängderna.

Det sårbara nålsögat hamnade i blixtbelysning när ett långtradarekipage kolliderade med brospannet midsommarafton 2016 – med ödesdigra konsekvenser för Mellansverige i allmänhet och Kringelstan i synnerhet som följd. Myndigheterna stod inledningsvis handfallna och kommunen tog på sig ledartröjan för att samordna nödvändiga insatser. Södergående fjärrtrafik leddes över Saltsjöbron, men där även centrala staden och Mälarbron fick sin beskärda del – vilket förklarar det hårdnackade motståndet mot en ombyggnad.

”Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till”

Kommunen har på eget initiativ tagit fram en tunnellösning, med dragning från trafikplats Moraberg till Nyköpingsvägen i centrum. Det som talar för förslaget är att Södertäljeborna får ytterligare en passage som knyter ihop västra och östra sidan. Sannolikt minskar också miljöproblematiken i Turinge- och Birkakorset, dessutom får vi en reservväg till E4/20. Det som talar emot förslaget är att statsmakterna slagit dövörat till, eftersom det främst handlar om en lokal förbindelse som bara marginellt gynnar den genomgående trafiken. Och följaktligen saknas finansiering helt.

Södertälje kommun befinner sig nu i limbo. Vi har inget stöd för tunnelkonceptet. Arbetet med breddningen av E4/E20 har avbrutits, hundratals miljoner har prioriterats om och inga miljö- och trimningsåtgärder är i sikte. Det senare är angeläget för att dels minska bullerstörningarna för villorna i Hagaberg och de kommande flerbostadshusen i kvarteret Sporren respektive Floretten på var sida om östra landfästet, dels möta expansionen hos våra två enastående världsföretag (redan idag pendlar 24 000 personer in till kommunen varje vardag.)

Tiden håller snabbt på att rinna ut för oss. Dagens status quo gagnar inte någon, varken Södertäljeborna, AstraZeneca, Scania, trafiken på Sveriges mest trafikerade motorväg eller vår gemensamma miljö. Åtgärder måste utredas, finansieras och förverkligas, allt ifrån uppgradering av befintlig infrastruktur till en ny förbifart.

Men när plan A, breddning av broarna över kanalen, lagts i malpåse och plan B, lokaltunnel under kanalen sågats, vilken är Boel Godners (S) och majoritetens plan C?

Mats Siljebrand (KD)
2:e vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 mars 2024 08:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors