Företag i fokus:

Hälften av alla nya bilar laddbara i Södertälje

Foto: Håkan Dahlström, Wikimedia Commons (CC-BY-2.0)

Under tredje kvartalet var hälften av alla nyregistrerade bilar i Södertälje kommun rena elbilar eller laddhybrider, en ökning jämfört med kvartalet innan.

I hela landet har försäljningen av laddbara bilar stannat av.

Under tredje kvartalet 2022 var 53 procent av alla nyregistrerade personbilar i Södertälje laddbara (sammanlagt registrerades 1 282 nya bilar). Av dessa laddbara fordon var 71 procent rena elbilar. De resterande var så kallade laddhybrider, det vill säga fordon som går att ladda och köra på el, men som även har en förbränningsmotor.

Fossildrivna bilar utgjorde 41 procent av nyregistreringarna (då räknar vi även elhybrider som fossilbilar).

De senaste åren har vi sett en kraftig ökning i försäljning av laddbilar i Sverige. Under 2022 har den här utvecklingen mattats av något. De laddbara bilarnas andel i av nya bilar har planat ut på omkring 50 procent.

I Södertälje var andelen laddbara bilar under tredje kvartalet också lägre än under andra kvartalet 2021 då rekordet hittills noterades (54 procent).

Laddhybriderna verkar ha peakat

Försäljningen av nya bilar har under det senaste året påverkats kraftigt av komponentbrist och låga leveranstider, vilket drivit upp priserna.

En annan tydlig trend i landet som helhet under det senaste året är att laddhybriderna minskat i försäljning. Istället har de rena elbilarna allt mer tagit över.

Den här utvecklingen förstärktes av att bonus-malus-reglerna ändrades i juli, vilket gjorde att köpare av laddhybrider får mindre bonus. Samtidigt sattes ett pristak som innebär att de dyraste elbilarna (över 700 000 kronor) förlorar sin bonusrätt.

Men det är inte bara nationell lagstiftning som styr besluten för bilköpare. Ännu viktigare är det som händer på EU-nivå. Det menar Mikael Levin, som är utredare på Trafikanalys.

Vid årsskiftet 2020–2021 skärptes utsläppskraven på nya bilar kraftigt. Det fick fordonstillverkarna att trycka ut utsläppssnåla bilar för att undvika böter.

Grafen visar utvecklingen i Södertälje.

– Nästa sänkning träder i kraft 2025. Innan dess finns inget riktigt incitament för tillverkarna sluta sälja fossilbilar så länge det finns en efterfrågan av dessa fordon, säger Mikael Levin.

EU-lagstiftningen har stor betydelse för utbudet av elbilar. Det betyder att nationella stödprogram har en begränsad effekt på totalen.

– De länder som satsar på elbilssubventioner kan få en större del av marknaden, men då kommer det istället att säljas färre bilar någon annanstans, säger Mikael Levin.

Hur kommer utvecklingen se ut framöver? Den nya regeringen har lovat billigare bensin- och dieselpriser, vilket kan leda till att laddbilsförsäljningen stannar av ytterligare. Å andra sidan håller flera kinesiska tillverkare på att etablera sig på den svenska marknaden, vilket kan ge elbilsförsäljningen en ny skjuts.

I Trafikanalys prognos är 65 procent av alla nya bilar laddbara 2023, 70 procent år 2024 och 75 procent 2025.

Till 2025 bedömer men att det kommer att finnas ungefär en miljon laddbara personbilar i trafik, varav cirka 600 000 är rena elbilar. Det innebär att en femtedel av personbilarna i trafik är laddbara år 2025.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 04:59
Senast uppdaterad: 20 november 2022 01:06

Telge gör framsteg i hållbarhet – men utmaningar kvarstår

Telge

Foto: Alexander Isa

Telge avslöjar idag sin hållbarhetsrapport för 2023, där koncernen visar framsteg i flera områden men också identifierar utmaningar som kräver uppmärksamhet.

– Vi gör framsteg men vi är inte nöjda med det här resultatet. De närmaste åren måste vi höja förändringstakten i vårt energi- och klimatarbete för att ta oss dit vi vill, säger Maria Richtnér, hållbarhetschef, Telge AB, i ett pressutskick.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Idag, den 7 maj, avtäcker Telge sin hållbarhetsrapport för 2023 och delar med sig av både framsteg och utmaningar. Koncernen noterade en tredje årlig minskning av sin energianvändning samtidigt som de fortsatte övergången från fossila bränslen till el och biodrivmedel. Trots detta ökade dock utsläppen av växthusgaser under samma period.

En betydande del av Telgekoncernens energianvändning går till fastighetsdrift. Under 2023 minskade energianvändningen per kvadratmeter för fastighetsbestånden inom Telge Fastigheter och Telge Bostäder till den lägsta nivån på många år, tack vare effektiviseringsåtgärder som inkluderar smarta system för energihantering.

Graf, Telge

Utsläppen av växthusgaser från koncernens verksamheter, främst genererade av fordon, ökade något under 2023.

Detta berodde till stor del på att Telge Återvinning fick ett ökat ansvar för hanteringen av hushållsavfall, inklusive insamlingen av återvinningsbara förpackningar från FTI.

Graf, Telge

Trots att energianvändningen inom koncernen fortsatte att minska ökade dock utsläppen av växthusgaser från den inköpta energin. Begränsad tillgång på biobränslen och hög konkurrens om klimatvänlig fjärrvärme i Södertälje var några faktorer som bidrog till detta.

Telgekoncernens hållbarhetsrapport för 2023, anpassad till EU:s nya standard för hållbarhetsredovisning (CSRD), kommer att finnas tillgänglig i sin helhet på telge.se från och med den 7 maj. Rapporten följer Green House Gas Protocol för att redovisa klimatavtrycket och indelas i tre scopes som täcker både direkta och indirekta utsläpp från koncernens verksamheter och inköp.

– Vi fortsätter att ta vårt ansvar för utsläppen och vi samarbetar med andra aktörer i branschen för att minska klimatpåverkan från fjärrvärmen. Telges mål är fortsatt att nå klimatneutralitet till 2030, det betyder att vi nu har 68 månader på oss, säger hållbarhetschefen Maria. 

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 7 maj 2024 13:08

Ny blockad varslas i Södertälje – ”Vi vill rädda vården”

10fd215a-40ef-4489-baea-ad523d2faf6c

Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet.
Pressbild

Vårdförbundet har idag utökat sitt varsel till att omfatta övertids-, mertids- och nyanställningsblockad i 29 kommuner, inklusive Södertälje. Detta kommer att påverka den kommunala hälso- och sjukvården och berör över 5000 medlemmar.

(Annons)

Den 16 maj, mellan kl 10-15 anordnas utbildningsmässa i Xenter i Tumba. Är du nyfiken på komvux – Klicka på bilden.

Tidigare i april varslade Vårdförbundet om liknande blockadåtgärder för regioner och flera sjukhus, vilket drabbade en stor del av hälso- och sjukvårdspersonalen. Sedan blockaden trädde i kraft har inga förhandlingar ägt rum och inga nya bud har lagts fram, vilket nu resulterat i att konflikten breddas till den kommunala sektorn. Detta påverkar verksamheter såsom elevhälsa och hemsjukvård i Södertälje kommun.

– Vårt fullt rimliga krav är att vi vill ha hållbara heltider så att våra medlemmar orkar jobba heltid och ett helt yrkesliv. Vi har nu varit i konflikt med SKR och Sobona i snart två veckor och ser fortsatt inte att de vill möta oss. En konflikt är alltid en sista åtgärd, men vi vill ta ansvar för vårdens framtid. Min fråga till SKR är nu – hur vill ni rädda vården? säger Sineva Ribeiro, ordförande i Vårdförbundet, i ett pressutskick.

Ribeiro menar att SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) inte visar intresse för Vårdförbundets medlemmar för att förbättra villkoren och istället sprider felaktiga uppgifter.

– SKR sprider bilden att vi vill ha ett avtal för hela välfärdssektorns 1,2 miljoner medarbetare. Det är fel, avtalsområdet omfattar runt 90 000 av våra yrkesgrupper och vi föreslår en stegvis arbetstidsförkortning. Den här typen av missvisande uppgifter leder inte oss närmare varandra och inte heller närmare en lösning, säger hon.

Vårdförbundet utfärdar varsel om utökad övertidsblockad.

Under måndagen meddelade Vårdförbundet om utökade blockadåtgärder som träder i kraft den 20 maj klockan 16.00. Ett beslut som påverkande drygt 5000 medlemmar inom den kommunala hälso- och sjukvården i 29 kommuner, däribland Södertälje. Beslutet innebär att övertids-, mertids- och nyanställningsblockad införs.

– Våra yrkesgrupper som jobbar i kommunal regi gör livsviktiga insatser som till exempel skolsköterskor och sjuksköterskor på särskilda boenden. Coronakommissionens slutsatser visar sjuksköterskorna måste bli fler i den kommunala hälso- och sjukvården men ingenting har hänt. Våra förhandlingar om bättre arbetstider och löner rör också dem och vi hoppas att SKR inser att vi menar allvar med att vi vill rädda vården, säger Sineva Ribeiro.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 maj 2024 22:00
Senast uppdaterad: 6 maj 2024 21:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors