Företag i fokus:

KRÖNIKA: Hur gör ni ensamstående?

Pex

Foto: Pexels

Alla vet och har hört om att barn ofta är sjuka, och det beror såklart på deras färska immunförsvar som inte hunnit utsättas för alla bakterier.

Den bygger upp en förkylning i taget, men det är inte bara förkylningar som existerar. Virus som sätter sig i stämbanden och orsakar ett falskt krupptillstånd.

Ni vet när barnet hostar så mycket och knappt kan andas, enligt läkarna kan de, att de måste stå ute i kylan/friska luften för att öppna upp stämbanden så de kan andas någorlunda. Alla nätter som barnet hostar och kräker upp slem.

Förkylningsastma har blivit allt vanligare bland barn. Tycker mig höra om det och dess tillstånd, hostan som aldrig slutar i dagar, ibland veckor. Man inhalerar, morgon, kväll, vid behov. Efter en sisådär 10 dagar kan barnet återvända till förskolan. Bara det att telefonen ringer tre dagar senare. Förskolan på tråden. ”Hej, ditt barn har en temp på 38 grader…”. Okej, ny omgång av vab.

Lämna jobbet, på återseende kollegor. Vi syns kanske nästa vecka. Veckorna går och dagarna på jobbet blir få. Man kan ibland räkna hur många närvarande dagar som barnet haft på förskola. 

Inte nog med att man som förälder missar jobb, så kostar det på lönen. Försäkringskassan ifrågasätter vabandet och utbetalar i bästa fall för de dagarna man anmält. Det ligger på minus. Hur ska man klara sig ekonomiskt denna månad?

Alla utgifter blir fler, medicinkostnader, sjukhuskostnader, mindre inkomst och mindre energi. Inkomstunderskott. Energiunderskott. Arbetsnärvarounderskott. Förskoleavgiften tickar på. 

Mitt hjärta brinner för alla ensamstående. Alla som inte bara ska agera mamma och pappa för sina barn. Kanske har de varit med om något traumatiskt, och bär på sorger och ett bagage. Men framförallt de med ett begränsat socialt nätverk. Inget stöd, eller ytterst litet stöd. Måste vara hemma med sitt barn, kriga på för att försörja familjen, köpa det barnet begär eller jämför med kompisarna på skolan. 

En mardröm för många föräldrar. Att inte kunna köpa en julklapp. 

Frågan kvarstår, hur gör ni? Hur får ni det att gå ihop? Månad efter månad. Att finnas där för era barn, försörja dem, ta dem på sina aktiviteter, vårda de vid sjukdom och förgylla deras dagar med kärlek, upplevelser och trygghet. Hur gör ni?

En eloge till er som gör det sekund efter sekund. Minut efter minut. Timme efter timme. Dag efter dag. Månad efter månad. Årligen. All ära åt er. Ni som gör det. 

Läs även – Lågt antal ensamstående pappor i Nykvarn och Södertälje

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 november 2022 14:49
Senast uppdaterad: 20 november 2022 14:49

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors