Företag i fokus:

Chocken är total varje år – Varför lär vi oss aldrig?

EE865DEE-9F6E-4D26-93D0-07893EFBF15E-scaled

Veckan inleddes med snökaos på flera håll i Södertälje

Är det inte lite konstigt, att vi alltid blir lika traumatiserade och chockade över hur mycket snö som faktiskt faller varje år vid denna årstid.

Vintern bjuder på gott och blandat. Ibland lite värme och plusgrader i december och ibland snökaos med orange varning i november.

Varje år chockas vi lika mycket om inte mer, med inställda tåg, bussar, lektioner, och chefer som rekommenderar jobb hemifrån. Vad är det som gör att människan glömmer föregående års hektiska vinter? Vad är det som gör att människan inte minns? Livet ställs in när vi får vakna upp till ett vinterland. Snön upp till knäna. Bilar som är insnöade och knappt syns. Vägar som inte plogats och får bilar att fastna, köra ner i diket. Trafiken står still. Fast i köer i timmar. Ändå lär vi oss inte.

Människan är en riktig optimist, jag är inkluderad. Hade inte bytt däcken till vinterhjul, trots att man själv bor på landet och det krävs riktiga taggar som ska ta en fram.

Polisen går ut med att: ”Vinterdäck skall vara på trots att det inte är 1 december ännu. Har du inte bytt dina däck till vinterdäck på ditt fordon? Ge dig då inte ut på vägarna”, skriver polisen i ett inlägg på sociala medier.

Flera fordon fastande i snökaosets.

Varför lär vi oss aldrig? Samma misstag år efter år. Hur ska vi lära oss av egna misstag, som är bästa sättet att lära sig. Gör om, gör rätt. Är det inte så utsagan går?

I Södertälje får många dessutom vänta in plogbilen och snöskyfflingen, då deras bostadsområden, eller platser inte prioriteras. Prioritering görs efter störst behov för att få vardagen att fortsätta. Höghusens portar får stå igensnöade. Vilka drabbas? Alltid är det våra äldre, funktionsnedsatta och småbarnsfamiljer. När framkomligheten är begränsad utan snö, blir det inte ens värt att ta sig ut när snön täckt staden så härligt fint och vackert. Man får skåda på avstånd och beundra.

Fallriskerna ökar, höftoperationerna ökar under vinterhalvåret, men trots det görs samma sak år efter år. Säsong efter säsong. Varför? Är vi bara naiva eller vill vi inte vara proaktiva?

I Norrland får de 4 decimeter snö och ändå rullar vardagen som vanligt, barn tar sig till skolan, anställda går till sina arbeten och kommunikation fortgår. Vad är skillnaden mellan Norrland och Stockholm? Norrlänningarna är förberedda och bereder sig för vintern, medan Stockholmarna lever på sommarkänslan, t-shirtar, kall bira i handen och burgare på grillen, året om.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2022 17:09
Senast uppdaterad: 24 november 2022 17:09

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors