Företag i fokus:

Chocken är total varje år – Varför lär vi oss aldrig?

EE865DEE-9F6E-4D26-93D0-07893EFBF15E-scaled

Veckan inleddes med snökaos på flera håll i Södertälje

Är det inte lite konstigt, att vi alltid blir lika traumatiserade och chockade över hur mycket snö som faktiskt faller varje år vid denna årstid.

Vintern bjuder på gott och blandat. Ibland lite värme och plusgrader i december och ibland snökaos med orange varning i november.

Varje år chockas vi lika mycket om inte mer, med inställda tåg, bussar, lektioner, och chefer som rekommenderar jobb hemifrån. Vad är det som gör att människan glömmer föregående års hektiska vinter? Vad är det som gör att människan inte minns? Livet ställs in när vi får vakna upp till ett vinterland. Snön upp till knäna. Bilar som är insnöade och knappt syns. Vägar som inte plogats och får bilar att fastna, köra ner i diket. Trafiken står still. Fast i köer i timmar. Ändå lär vi oss inte.

Människan är en riktig optimist, jag är inkluderad. Hade inte bytt däcken till vinterhjul, trots att man själv bor på landet och det krävs riktiga taggar som ska ta en fram.

Polisen går ut med att: ”Vinterdäck skall vara på trots att det inte är 1 december ännu. Har du inte bytt dina däck till vinterdäck på ditt fordon? Ge dig då inte ut på vägarna”, skriver polisen i ett inlägg på sociala medier.

Flera fordon fastande i snökaosets.

Varför lär vi oss aldrig? Samma misstag år efter år. Hur ska vi lära oss av egna misstag, som är bästa sättet att lära sig. Gör om, gör rätt. Är det inte så utsagan går?

I Södertälje får många dessutom vänta in plogbilen och snöskyfflingen, då deras bostadsområden, eller platser inte prioriteras. Prioritering görs efter störst behov för att få vardagen att fortsätta. Höghusens portar får stå igensnöade. Vilka drabbas? Alltid är det våra äldre, funktionsnedsatta och småbarnsfamiljer. När framkomligheten är begränsad utan snö, blir det inte ens värt att ta sig ut när snön täckt staden så härligt fint och vackert. Man får skåda på avstånd och beundra.

Fallriskerna ökar, höftoperationerna ökar under vinterhalvåret, men trots det görs samma sak år efter år. Säsong efter säsong. Varför? Är vi bara naiva eller vill vi inte vara proaktiva?

I Norrland får de 4 decimeter snö och ändå rullar vardagen som vanligt, barn tar sig till skolan, anställda går till sina arbeten och kommunikation fortgår. Vad är skillnaden mellan Norrland och Stockholm? Norrlänningarna är förberedda och bereder sig för vintern, medan Stockholmarna lever på sommarkänslan, t-shirtar, kall bira i handen och burgare på grillen, året om.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 november 2022 17:09
Senast uppdaterad: 24 november 2022 17:09

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors