Företag i fokus:

HELEN SHABO: Godner, Rosenberg, Greger – Nytt styre i Södertälje

Godner Rosen Greger

Boel Godner(S), Alexander Rosenberg(M), Lars Greger(MP)

Under onsdagskvällen presenterades det nya styret och politiska samarbetet i Södertälje. Det har historiskt sett aldrig funnits ett sådant samarbete över blocken likt nu.

Boel Godner(S) har gått i god för att arbeta med Miljöpartiet och Moderaterna. Vad är det som sker?

Det röda blocket, Vänsterpartiet, i Södertälje uppger för P4 att de är chockade, de såg inte detta komma och är rent av förbluffade över hur de letts i blindo. Inga glada miner där inte. Funderingen i allt detta är vad denna vändning beror på? Vill Godner(S) skriva historia och sätta locket på för det som uppdagats kring David Winerdal (KD)? Är detta ett smart drag för att skapa en förändring? Kan det vara så att detta varit planen, men att den presenterats nu efter en soppa med många kockar som rört om rejält i grytan?

Allt som började med att det blåa blocket skulle ta över, till att Realistpartiet fick hoppet och sedan så skedde allt med Winerdal som förbluffade, inte bara sitt egna parti, med att rösta emot dem. Det stora ”Men:et” kvarstår i att Winerdal skapade rabalder med sitt beteende och nedvärderande kvinnosyn, vilket Godner blundat för. Vad gör vi med detta? Jo, vi skapar något som överträffar spektaklet för att vi ska kunna fokusera på ett maktstyre i sitt esse och inte de frågor som florerar i nuläget. Lite så känns denna nyhet. Att man försöker blunda för det hon inte gjort i detta fall. Inte agerat där hon har behövt reagera.

Om vi lägger det åt sidan, vilket är vad Socialdemokratierna vill, att lägga de grova anklagelserna som är riktade mot henne och Winerdal åt sidan. Min största fundering just nu, som medborgare och arbetare i Södertälje kommun, är vad detta styre faktiskt kommer innebära. Det pratas om att detta är vad som behövs i nuläget för tryggheten i Södertälje på grund i skjutningarna och den oro som uppstått. Alla kan prata gott och fint att vi måste göra något, men vad är det som ska göras? Hur ska detta historiska samarbetet göra förändring och skillnad, och framförallt, för vem?

I pressmeddelandet, lyfts den oroliga hösten 2022. Men Södertälje har tidigare haft andra stora orosmoment. Jag menar så som Södertäljenätverket och andra ”härvor”. Inget sådant har någonsin skakat om det politiska styret och definitivt inte öppnat upp för ett samarbete mellan blocken och över ”förbjudna” gränser. Vad är skillnaden nu? Frågan kan upprepas. För vem är detta nya tänket riktat mot?

Motivet behöver förtydligas och syftet klargöras. Oavsett otydligheten, inväntas fyra år av spänning eller ansträngning. Vi hoppas på det första.

Helen Shabo

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 26 november 2022 16:30
Senast uppdaterad: 26 november 2022 20:13

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors