Företag i fokus:

LO-chefen: – ”Räntehöjningen hotar svenska jobb”

LO Hartman

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I torsdags chockhöjde Riksbanken styrräntan med 75 punkter till 2,50 procent. Nu kritiseras den kraftiga höjningen av LOs chefsekonom som anser att räntehöjningen hotar svenskar jobb.

– I ett läge där allting blir dyrare för alla är det här alltså en helt onödig börda att lägga på Sveriges hushåll. Höjningen skadar svensk ekonomi och hotar jobben, säger Laura Hartman, chefsekonom på Landsorganisationen i Sverige.

Den är andra gången på ett par månader som Riksbanken väljer att kraftig höja styrräntan. Så sent som i september genomfördes den största höjningen sedan 1993 med 1 procent och i veckan höjdes den med ytterligare 75 punkter.

– I sina försök att verka kraftfull höjer Riksbanken räntan långt innan man fått en klar uppfattning om tidigare räntehöjningars effekter på ekonomin. Detta är inte en ansvarsfull politik, säger Hartman.

Hartman kritiserade även beslutet som genomfördes i september. Redan då höjde hon ett varningsfinger och menade att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potential att ge skadliga effekter på den svenska ekonomi och arbetslösheten.

Efter veckans kraftiga höjningen av styrräntan, för att bromsa inflationen, kritiserar Hartman återigen Riksbankens beslut. Enligt LO-chefen drivs dagens inflation främst allt av energipriser och att räntehöjningen nästan inte har någon effekt på inflationen.

– Svenska hushåll är mycket känsliga eftersom bolånen är stora och räntan i de flesta fall obunden. Det skiljer oss från många andra länder. En höjning med 2,5 procent idag motsvarar en höjning på sex till åtta procent på 1990-talet, säger Laura Hartman.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 27 november 2022 01:00

Fastighetsägare vinner strid mot kommunen

Sodertalje-kommun-scaled-1

Foto: Alexander Isa

En fastighetsägare i Södertälje har vunnit en rättslig strid motSödertälje kommun gällande en komplementbyggnad, vilket innebär att det tidigare kommunala beslutet nu upphävs.

I en nyligen avslutad rättsprocess har Länsstyrelsen upphävt ett beslut från Stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun som berörde en komplementbyggnad på en fastighet i Brunnsängsområdet.

(Annonslänk)

Det initiala beslutet, daterat 26 september 2023, krävde att fastighetsägarna skulle avlägsna en komplementbyggnad och förenade detta med ett böter. Fastighetsägarna överklagade, vilket resulterade i att Länsstyrelsen granskade ärendet noggrant.

Länsstyrelsen identifierade flera brister i kommunens hantering, bland annat en otydlighet om vem av de två fastighetsägarna föreläggandet riktades mot. Denna brist på precision, särskilt när det gällde vitet, ansågs tillräcklig för att upphäva beslutet helt. Dessutom betonade Länsstyrelsen att den aktuella byggnaden var en bygglovsbefriad friggebod och inte hindrade allmänhetens användning av området, vilket var en av de punkter som fastighetsägarna hade framfört i sitt överklagande.

I april meddelade Länsstyrelsen sitt beslut att upphäva ett tidigare föreläggande från Södertälje kommun.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 08:30
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:49

Dödligt våld ökar – de flesta fall utanför kriminella miljöer

Polis-1

Arkivbild

Det dödligt våldet har ökat markant i Sverige. Men en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att två av tre fall av dödligt våld i Sverige sker utanför kriminella miljöer.

Enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå) sker två av tre fall av dödligt våld i Sverige utanför kriminella miljöer. Sverige har högre nivåer av dödligt våld mot unga män jämfört med övriga Europa, men lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen.

Dödligt våld i Sverige kan delas in i tre huvudkategorier: våld i kriminella miljöer, våld inom familjen (inklusive partnervåld) och våld i samband med spontanbråk och dispyter. Under perioden 2018–2021 utgjorde våld i kriminella miljöer den största kategorin, med cirka 34 procent av fallen, medan två tredjedelar av fallen inträffade i andra sammanhang.

(Annonslänk)

– En nästan lika stor kategori som dödligt våld i kriminell miljö är olika typer av spontana bråk och dispyter med dödlig utgång. Det kan uppstå till exempel i missbrukarkretsar men det kan också handla om konflikter kopplade till alkohol och nöjeslivet, ungdomsvåld eller svartsjukegräl. Omkring en fjärdedel är dödligt våld inom familjen, och då ingår även partnervåld i den kategorin, säger Klara Hradilova Selin, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.

Dödligt våld mot unga män i åldern 15–29 år har ökat markant i Sverige, främst på grund av dödsskjutningar i kriminella miljöer. År 2021 var nivån för dödligt våld mot unga män 42 avlidna per miljon invånare, jämfört med 28 per miljon i Europa.

Sex av tio kvinnor som dödades i Sverige under perioden 2018–2021 föll offer för sina nuvarande eller tidigare partners. Sverige har dock lägre nivåer av dödligt våld mot kvinnor inom familjen jämfört med Europa i stort, med 2,9 avlidna per miljon invånare i Sverige mot 6 per miljon i Europa år 2021.

Medan dödligt våld i kriminella miljöer har ökat, har andra kategorier av dödligt våld haft varierande trender. Dödligt partnervåld minskade under andra hälften av 2000-talet och stabiliserades under 2010-talet. Under mitten av 2010-talet noterades en uppgång i dödligt våld vid spontanbråk och dispyter, som därefter legat på en högre stabil nivå.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 maj 2024 05:00
Senast uppdaterad: 20 maj 2024 00:48

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors