Företag i fokus:

LO-chefen: – ”Räntehöjningen hotar svenska jobb”

LO Hartman

Laura Hartman, LO:s chefsekonom. Foto: Fredrik Sandin Carlson

I torsdags chockhöjde Riksbanken styrräntan med 75 punkter till 2,50 procent. Nu kritiseras den kraftiga höjningen av LOs chefsekonom som anser att räntehöjningen hotar svenskar jobb.

– I ett läge där allting blir dyrare för alla är det här alltså en helt onödig börda att lägga på Sveriges hushåll. Höjningen skadar svensk ekonomi och hotar jobben, säger Laura Hartman, chefsekonom på Landsorganisationen i Sverige.

Den är andra gången på ett par månader som Riksbanken väljer att kraftig höja styrräntan. Så sent som i september genomfördes den största höjningen sedan 1993 med 1 procent och i veckan höjdes den med ytterligare 75 punkter.

– I sina försök att verka kraftfull höjer Riksbanken räntan långt innan man fått en klar uppfattning om tidigare räntehöjningars effekter på ekonomin. Detta är inte en ansvarsfull politik, säger Hartman.

Hartman kritiserade även beslutet som genomfördes i september. Redan då höjde hon ett varningsfinger och menade att Riksbankens räntepolitik är ett ineffektivt vapen som har potential att ge skadliga effekter på den svenska ekonomi och arbetslösheten.

Efter veckans kraftiga höjningen av styrräntan, för att bromsa inflationen, kritiserar Hartman återigen Riksbankens beslut. Enligt LO-chefen drivs dagens inflation främst allt av energipriser och att räntehöjningen nästan inte har någon effekt på inflationen.

– Svenska hushåll är mycket känsliga eftersom bolånen är stora och räntan i de flesta fall obunden. Det skiljer oss från många andra länder. En höjning med 2,5 procent idag motsvarar en höjning på sex till åtta procent på 1990-talet, säger Laura Hartman.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 november 2022 04:00
Senast uppdaterad: 27 november 2022 01:00

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors