Företag i fokus:

Lärare och Södertäljeelever närvarar vid Nobelprisutdelning

317415768_850177659572639_3048390131961364602_n

Foto: Alexander Isa

Läraren Vesna Ramovic, från grundskolan i Lina Hage, uppmärksammas för sitt inkluderande och motiverande arbetssätt med sina eleverna.

Nu ska hon tillsammans med fyra elever besöka den brittiska ambassaden för att närvara vid Nobelprisutdelnig inom kemi.

– Det är en stor ära, säger läraren, Vesna Ramovic, till Telgneytt.

Ramovic har sedan 12 år tillbaka arbetat som lärare inom naturorienterande ämnen, NO, i Lina grundskolan. Här engagerar hon sig aktivt för att inkludera alla elever och motiverar dem för en aktiv skolgång. Nu uppmärksammas hon av Maria Weiland, utvecklingslärare och doktorand på Södertälje kommun och Stockholms universitet.

– För några år sedan hade jag ett samarbete med Maria Weiland som har varit och är fortfarande utvecklingslärare i Resurscentrum. Hon har gillat mitt sätt att arbeta på och sättet att inkludera och motivera eleverna, säger läraren Ramovic.

Lärarna Jennifer Anter och Vesna Ramovic. Foto: Alexander Isa.

När Weiland fick förfrågan från Kemilärarnas resurscentrum om att hitta en engagerad lärare som jobbar på en icke privilegierad skola, där alla föräldrar inte har en akademisk utbildning, var Ramovic en given kandidat.

– Då tyckte hon att jag och mina elever på Lina grundskola skulle passa till det här uppdraget, säger Ramovic.

Ramovic fick som uppdrag att välja ut fyra elever som utmärker sig inom No-ämnen och passar in som skolans ambassadörer. I en engagerad klass där många visar framfötterna valde hon till slut Leona Can, Bronaya Al-Jumaili, Marius Quseer och Lucio Koraag som kommer att få följa med till Nobelprisutdelningen som äger rum i den brittiska ambassaden den 9 december.

Eleverna Lucio Koraag, Leona Can, Marius Quseer och Bronaya Al-Jumaili

På plats i ambassaden kommer de fyra kommer eleverna, tillsammans med lärarna Vesna Ramovic och Jennifer Anter, bland annat närvara vid årets Nobelprisutdelning och få träffa förra årets Nobelpristagare, David W.C. MacMillan.

– Där ska vi få träffa årets pristagare, men även förra årets Nobelpristagaren David W.C. MacMillan och visa ett experiment som hör ihop med det han fick pris för. Det var ”för utveckling av asymmetrisk organokatalys”, men vi kommer att genomföra ett experiment med en enklare variant av katalys, säger Ramovic.

Hur känns det att du och eleverna från i Lina grundskola får en inbjudan till Nobelprisutdelning?

– Det är en stor ära för mig att få delta på en så stor evenemang tillsammans med mina elever och min kollega. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att uppmärksamma en liten skola som ligger i ett utsatt område, men även ett bra sätt att visa att våra elever är motiverade och engagerade, säger Vesna Ramovic och fortsätter.

Vesna Ramovic och Jennifer Anter.

– Jag känner mig hedrad eftersom att Maria har valt mig av alla lärare som hon har samarbetat med. Eleverna utrycker också en stor glädje för att visa sina kunskaper för kemister som kan mycket mer än de om just katalys som experimentet går ut på. Det känns väldigt pirrigt inför träffen med Nobelpristagarna men ändå roligt att få åka dit och presentera Lina grundskola, avslutar Ramovic.

Nobelpriset bildades av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som lämnade efter sig en stor förmögenhet och delas ut inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Genom tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som ”gjort mänskligheten den största nytta” och det allra första Nobelpriset tilldelades år 1901.

Telgenytt fick en demonstration av elevernas experiment.

Leona Can visar slutresultatet

Experiment som kommer att visas upp under Nobelprisutdelningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 09:19
Senast uppdaterad: 29 november 2022 18:15

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors