Företag i fokus:

Lärare och Södertäljeelever närvarar vid Nobelprisutdelning

317415768_850177659572639_3048390131961364602_n

Foto: Alexander Isa

Läraren Vesna Ramovic, från grundskolan i Lina Hage, uppmärksammas för sitt inkluderande och motiverande arbetssätt med sina eleverna.

Nu ska hon tillsammans med fyra elever besöka den brittiska ambassaden för att närvara vid Nobelprisutdelnig inom kemi.

– Det är en stor ära, säger läraren, Vesna Ramovic, till Telgneytt.

Ramovic har sedan 12 år tillbaka arbetat som lärare inom naturorienterande ämnen, NO, i Lina grundskolan. Här engagerar hon sig aktivt för att inkludera alla elever och motiverar dem för en aktiv skolgång. Nu uppmärksammas hon av Maria Weiland, utvecklingslärare och doktorand på Södertälje kommun och Stockholms universitet.

– För några år sedan hade jag ett samarbete med Maria Weiland som har varit och är fortfarande utvecklingslärare i Resurscentrum. Hon har gillat mitt sätt att arbeta på och sättet att inkludera och motivera eleverna, säger läraren Ramovic.

Lärarna Jennifer Anter och Vesna Ramovic. Foto: Alexander Isa.

När Weiland fick förfrågan från Kemilärarnas resurscentrum om att hitta en engagerad lärare som jobbar på en icke privilegierad skola, där alla föräldrar inte har en akademisk utbildning, var Ramovic en given kandidat.

– Då tyckte hon att jag och mina elever på Lina grundskola skulle passa till det här uppdraget, säger Ramovic.

Ramovic fick som uppdrag att välja ut fyra elever som utmärker sig inom No-ämnen och passar in som skolans ambassadörer. I en engagerad klass där många visar framfötterna valde hon till slut Leona Can, Bronaya Al-Jumaili, Marius Quseer och Lucio Koraag som kommer att få följa med till Nobelprisutdelningen som äger rum i den brittiska ambassaden den 9 december.

Eleverna Lucio Koraag, Leona Can, Marius Quseer och Bronaya Al-Jumaili

På plats i ambassaden kommer de fyra kommer eleverna, tillsammans med lärarna Vesna Ramovic och Jennifer Anter, bland annat närvara vid årets Nobelprisutdelning och få träffa förra årets Nobelpristagare, David W.C. MacMillan.

– Där ska vi få träffa årets pristagare, men även förra årets Nobelpristagaren David W.C. MacMillan och visa ett experiment som hör ihop med det han fick pris för. Det var ”för utveckling av asymmetrisk organokatalys”, men vi kommer att genomföra ett experiment med en enklare variant av katalys, säger Ramovic.

Hur känns det att du och eleverna från i Lina grundskola får en inbjudan till Nobelprisutdelning?

– Det är en stor ära för mig att få delta på en så stor evenemang tillsammans med mina elever och min kollega. Jag tycker att det är ett jättebra sätt att uppmärksamma en liten skola som ligger i ett utsatt område, men även ett bra sätt att visa att våra elever är motiverade och engagerade, säger Vesna Ramovic och fortsätter.

Vesna Ramovic och Jennifer Anter.

– Jag känner mig hedrad eftersom att Maria har valt mig av alla lärare som hon har samarbetat med. Eleverna utrycker också en stor glädje för att visa sina kunskaper för kemister som kan mycket mer än de om just katalys som experimentet går ut på. Det känns väldigt pirrigt inför träffen med Nobelpristagarna men ändå roligt att få åka dit och presentera Lina grundskola, avslutar Ramovic.

Nobelpriset bildades av Alfred Nobel, dynamitens uppfinnare, som lämnade efter sig en stor förmögenhet och delas ut inom fysik, kemi, fysiologi eller medicin, litteratur och fredsarbete.

Genom tre svenska och en norsk institution tilldelas personer som ”gjort mänskligheten den största nytta” och det allra första Nobelpriset tilldelades år 1901.

Telgenytt fick en demonstration av elevernas experiment.

Leona Can visar slutresultatet

Experiment som kommer att visas upp under Nobelprisutdelningen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 november 2022 09:19
Senast uppdaterad: 29 november 2022 18:15

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors