Företag i fokus:

Kungliga Konsthögskolan och Grafikens hus i nytt samarbete

Grafikens Hus

Nina Beckmann, chef på Grafikens Hus. Foto: Alexander Isa/Pressbild.

Gjuteriet, Grafikens Hus, i Södertälje planeras att stå klart till slutet av 2024. Men redan nu presenters ett nytt samarbete med Kungliga Konsthögskolan för att utveckla grafiken som konstart.

Grafikens Hus, som är ett konstmuseum och grafikverkstad, grundades i Mariefred 1996, men 18 år senare, den 16 mars 2014, totalförstördes den i en stor brand. Verksamheten flyttades till Södertälje där bygganden just renoveras och en nyöppningen av ett nytt konstmuseum, med fullt utrustade grafikverkstäder i den gamla industribyggnaden, väntas slå upp sina portar år 2024.

– Samarbetet med Grafikens Hus innebär att vi kommer kunna erbjuda våra lärare, studenter och forskare fantastiska möjligheter att arbeta med ett brett utbud av grafiska tekniker. Förhoppningen är att stärka sambanden mellan olika verkstäder, ämnen och tekniker inom utbildning såväl som forskning, säger Sara Arrhenius, rektor vid Kungl. Konsthögskolan.

(Annonslänk)

Även Kungliga Konsthögskolan drabbades av en brand 2016 där verkstaden förstördes. Sedan dess har de sökt olika lösningar för att kunna fortsätta erbjuda studenterna en kvalificerad utbildning inom grafikområdet.

Nu presenteras ett nytt samarbete mellan Kungliga Konsthögskolan och Grafikens Hus i Södertälje, som även förvärva delar av Konsthögskolans grafiska utrustning.

– Det känns roligt att kunna ge grafiken en riktig nystart. Med två bränder bakom oss, en på Grafikens Hus och en på Kungl. Konsthögskolan, och sedan flera års arbete för att realisera det här nya samarbetet gläds vi åt att delar av Kungl. Konsthögskolans gamla grafikverkstad får ett nytt hem hos Grafikens Hus i Södertälje, där vi planerar att öppna ett nytt museum i slutet av 2024. Det är en milstolpe för Grafikens Hus i vårt arbete mot en nyöppning, säger Nina Beckmann, chef på Grafikens Hus.

Grafikens Hus, som flyttades efter branden i Mariefred 2014 till Södertälje, är belägen intill Tom Tits, KTH Södertälje och Södertälje Science Park.

Sara Arrhenius, rektor vid Kungl. Konsthögskolan.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 30 november 2022 08:00
Senast uppdaterad: 29 november 2022 23:23

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors