Företag i fokus:

Det här vill den nya majoriteten i Södertälje lägga pengarna på

DSC_0007-2

Foto: Shamash Oyal

Under onsdagen hölls en pressträff av den nya majoriteten, Socialdemokraterna, Moderaterna och Miljöpartiet, i stadshuset inför kommande mandatperiod.

Där presenterades budgeten med fokus på flera gemensamma punkter.

I september presenterades Södertäljealliansen efter ett historiskt maktskifte. Drygt en månad senare togs makten tillbaka av rödgröna med hjälp av Vänsterpartiet och KD-vildarna, Martin Ahlman och David Winerdal.

Nu ingår tre partier ett nytt i historisk samarbete över blockgränserna och ska leda Södertälje närmste fyra åren.

– Ordning och reda i ekonomin, en långsiktig ekonomisk hållbarhet ska råda i kommunen, säger kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner(S), under onsdagens pressträff i stadshuset.

Föregående vecka inleddes det historiska samarbetet mellan de tre partierna och under onsdagen presenterades budgeten. Under pressträffen vid lunchtid i Stadshuset riktades fokus på de stora utmaningarna som staden befinner sig i, men även en den tuffa ekonomiska situationen med en lågkonjunktur framför oss.

Inledningsvis talade partierna om skolans prioriteringar och presenterade en budet där grundskolan, precis som tidigare, behåller förstärkningen med 25 miljoner kronor, men meddelar att man tillsätter ytterligare 8 miljoner kronor.

Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande. Foto: Shamash Oyal.

En ny satsning som presenterades i stadshuset som väntas ske 2023 är en investering i nya lokaler i olika stadsdelar för att aktivera barn och unga i områdena.

– Målet är att skapa mer liv och rörelse, säger kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S).

Satsningen är en del i det brottsförebyggande arbetet för att barn och unga inte ska lockas in i kriminella banor. Vidare vill kommunen även satsa 2 miljoner kronor för att möjliggöra att mötesplatser och idrottshallar hålls öppna i olika stadsdelar i Södertälje.

Även kommunens gemensamma samarbete med polisen, PAX, lyfts fram och permanentas och utgör 21,6 miljoner kronor av den presenterade budgeten.

– Polisen storsatsar i Södertälje och då behöver kommunen möta upp och motverka korruption och otillbörlig påverkan. Den organiserade brottsligheten försöker ta sig in i kommunen på olika sätt och tillskansa sig beslut, eller pengar som man inte har rätt till, säger Godner.

Alexander Rosenberg (M), Boel Gonder (S) och Lars Greger(MP). Foto: Shamash Oyal.

För Södertäljes arbetsmarknad och näringsliv väntas stora förändringar att ske. Den nya nämnden som Alexander Rosenberg (M) och Södertäljealliansen satte stort fokus på, kommer att implementeras under 2023. Men först ska det utredas om vilka verksamhetsområden den ska ansvara för och ska ha ett syfte att bland annat förbättra kommunens näringslivsklimat.

Ett av målen är, enligt den styrande majoriteten, att fler Södertäljebor ska ges möjligheten till att utbilda sig samt att fler människor sätts i arbete.

– Vi har en tuff ekonomisk situation där vi i dag har har hög arbetslöshet. Det har redan gjorts ett arbete, men vi tror att vi kan göra ytterligare, säger Alexander Rosenberg (M).

Totalt investerar kommunen över 300 miljoner kronor under budgetperioden för att utveckla stadskärnan kring bland annat Maren, Järna Centrum och Lunakvarteren. Marenplan genomgår just nu en ombyggnation där gamla McDonaldsbygganden rivits ner för att göra plats för det nya hotellbygget.

Även en storsatsning sker inom klimatarbetet där kommunen höjer fokus på kvalitet och hållbarhet i samhällebyggnadsfrågorna. 30 miljoner investeras i gång- och cykelvägar, 36 miljoner kronor för utökning av laddstolpar och cirka 40 miljoner kronor för att säkra vattenkvaliteten och värna om våra sjöar och vattendrag.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 1 december 2022 08:48

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors