Företag i fokus:

Nya budgeten satsar långsiktigt – Vågar vi tro på det?

DSC_0007-2

Rosenberg (M), Godner (S), Greger (MP)

Föregående vecka presenterades det nya politiska styrets sin budget. Boel Godner (S), Alexander Rosenberg (M) och Lars Greger (MP) har äntligen kommit överens om hur pengarna ska spenderas under kommande mandatperiod. Historia skrivs och framtiden ser ljus ut när budgeten presenteras.

Äntligen kan vi se politiker som vill jobba på det allra sköraste som finns i samhället, våra barn och ungdomar. Satsningen ska göras på skola och förhoppningen är att det förebyggande arbetet får en möjlighet att startas upp. Allt för att arbeta och få till en förändring, i stället för att släcka bränder som börjar med rök. Målet är att arbetet ska börja innan röken får ta fattning. Förhoppningen ligger i att satsningen ska ge skolan de resurser som behövs för att kunna påbörja detta arbete.

En annan prioritet som går i led med det tidigare är riktningen för fritidsgårdar och platser för ungdomar att vistas på. Kanske får kulturkommittén en boost för att kunna fokusera på de ungdomar som hänger på fel platser. Även om det finns fritidsgårdar idag lockar de inte alla ungdomar, fler lokaler i kommunen ska möjliggöras.

(Annonslänk)

”Målet är att skapa mer liv och rörelse”, enligt kommunstyrelsens ordförande Boel Godner (S). Detta säger du bra Godner, hoppas bara att det inte är tomma ord. Politiker över lag utlovar guld och gröna skogar, men beklagar sig själv en bit in på mandatperioden och framför ursäkter till varför löften inte har hållits.

Det presenteras även en storsatsning på arbetslösheten och detta går hand i hand med lågkonjunkturen som vi alla fått smaka på i väntan på huvudrätten och smällen som väntar år 2023.

En lågkonjunktur som kommer skaka om många hushåll med höjda hyresavgifter, skyhöga elpriser, förhöjda matpriser, höjda bränslepriser och mycket annat gott som knackar på dörren i väntan på att bli insläppta.

Glöm inte räntorna som ökar lite då och då. Till detta kommer inte inkomsterna höjas för att kompensera alla ökade utgifter.

Vi behöver lära oss begränsa intaget och leva snålt – eller ekonomiskt i schysstare anda.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 december 2022 21:09
Senast uppdaterad: 6 december 2022 21:43

MINGELBILDER v.13 – Se vilka som var ute i helgen

DSC_0019

Foto: Telgenytt.se/Shamash Oyal

Se även – Mingelbilder V.11

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 20:13
Senast uppdaterad: 2 april 2023 20:13

Stor andel av utrikesfödda barn i Södertälje lever i fattigdom

Barn children

Foto: Pexels

Vartannat utrikesfött barn i Sverige lever i större utsträckning i så kallad relativ fattigdom jämfört med inrikesfödda i samma ålder. I Södertälje är över 40 procent utsatta för ekonomisk ojämlikheter.

– De med utländsk bakgrund är i högre utsträckning fattiga jämfört med svenskfödda, säger Carina Mood, professor på Institutet för social forskning vid Stockholms universitet, till Nyhetsbyrån Siren.

Enligt Carina Mood finns det en vettig förklaring till att just utrikesfödda barn och unga lever i familjer med lägre inkomster än medianinkomsten. Många av dem tillhör grupper som nyligen kommit till Sverige från bland annat Afghanistan, Somalia och Syrien och inte har haft möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Men det som är viktigt att titta på är om familjen har lägre inkomst även efter att ha varit i Sverige en lång tid. Och det vet vi också, att barn i dessa familjer lever med lägre inkomster än barn med svenskfödda föräldrar. Men det är inte lika illa, eller inte lika stora avstånd som när man är nyanländ, säger Carina Mood.

– Det som helt och hållet förklarar dessa skillnader är att många utrikesfödda inte har samma anknytning till arbetsmarknaden som inrikesfödda, utan i högre utsträckning har bidragsinkomster, som ju inte är lika höga som löneinkomster.

Kvinnor i många grupper av utlandsfödda förvärvsarbetar i lägre utsträckning än män. Carina Mood, som forskar på fattigdom och ojämlikhet, förespråkar andra fattigdomsmått än relativ fattigdom eftersom det mäter ekonomisk ojämlikhet.

Hon påpekar att Sverige sedan 2022 är på väg in i en lågkonjunktur samtidigt som inflationen är hög, vilket sannolikt ökar den absoluta fattigdomen då de längst ner i inkomstfördelningen inte har råd med det nödvändigaste.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 2 april 2023 12:50
Senast uppdaterad: 2 april 2023 12:01

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors