Företag i fokus:

Pojke drunknade i pool i Södertälje – Tre personer åtalas

086A2196-1AF5-452D-A62A-B13079E7BB7E

4-åring drunknade i pool. Arkivbild.

En 4-årig pojke mist livet när efter att ha tagit sig ut från sin förskola Södertälje, klättrat över ett staket och drunknat i en pool. Nu har kammaråklagaren väckt åtal mot tre personer för vållande till annans död.

Det var den 14 juni som pojken lyckades rymma från Lindängens förskola i Hagaberg. Kort efter upptäckten inleddes en stor sökinsats efter den försvunna pojken, men hittades slutligen livlös i en pool cirka 200 meter bort från förskolan.

Kammaråklagare Cecilia Tepper har väckt åtal mot tre personer och menar att ingen vuxen hade tillsyn över barnet som lyckades klättra över ett staket. Enligt åklagaren har ansvariga inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder gällande staketets bristande utformning och inte heller vidtagit andra säkerhetsåtgärder.

– Staketet var en känd säkerhetsrisk för de åtalade. Trots detta har staketet inte åtgärdats och man har inte heller vidtagit andra åtgärder som att t.ex. spärra av området där staketet var lågt eller placera en pedagog med uppsikt över staketet.  Underlåtenheten att vidta säkerhetsåtgärder menar jag var avgörande för att 4-åringen tog sig till poolen och drunknade, säger kammaråklagare Cecilia Tepper i ett pressmeddelande.

(Arkivbild)

Enligt lag ska poolanläggningar ha ordentliga säkerhetsskydd och att skyddet mot barnolycksfall särskilt ska uppmärksammas, men familjen som äger poolen anses inte vara straffbart oaktsamma enligt åklagaren.

– Poolen ligger på baksidan av deras hus och poolskyddet har i vart fall delvis varit på. Några i familjen har varit hemma och haft viss uppsikt över den. Utifrån en sammantagen bedömning menar jag att de inte har varit straffbart oaktsamma och därför åtalar jag inte dem, säger Cecilia Tepper.

Åklagaren väcker också talan om företagsbot och yrkar stiftelsen som äger fastigheterna inklusive tomten ska betala en företagsbot om 1,5 miljoner kronor.

– Stiftelsen har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. De har känt till att staketet borde åtgärdats men har haft olika uppfattning om när det skulle göras och graden av säkerhetsrisk. Enligt hyresavtalet ansvarar stiftelsen för skötsel av bl.a. staket. Jag anser att det kunnat krävas att staketen på förskolans gård förhindrade att barn som vistas på förskolan rymmer utan vuxens tillsyn. Summan som jag yrkar på är en avvägning utifrån omständigheterna i detta fall, säger kammaråklagare Cecilia Tepper.

Idag väcktes åtalet mot tre personer för vållande till annans död.

Pådrag efter drunkningsolyckan i Södertälje den 14 juni.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 december 2022 11:30
Senast uppdaterad: 6 december 2022 12:30

Stötta lokala företag – ”Upp till bevis för upphandlare”

Sodertalje-kommun-scaled-1

Kommunhuset. Arkivbild

Det offentliga köper varje år in varor, tjänster och byggentreprenader för cirka 800 miljarder kronor. Sverige är samtidigt på väg in i en lågkonjunktur där inflation, ränta, drivmedelspriser, elpriser och matpriser rusar i höjden. Då det offentligas behov är förhållandevis konstant, även under bistrare tider, ligger därför ett stort ansvar hos offentliga beställare att göra vad de kan för att sprida sina kontrakt till fler leverantörer, inte minst även till mindre företag.

Under pandemin tog många konsumenter initiativ till att göra vad de kan för att hjälpa företag att ta sig ur krisen, inte minst genom aktiva val att stödja mindre lokala leverantörer. I skenet av stundande konjunktur är det svårare för konsumenter att ta detta ansvar, då många tvingas hålla hårt i plånboken.

Offentliga beställare måste därför bli bättre att utforma sina offentliga upphandlingar så att de i högre utsträckning inkludera fler småföretag, så att även dessa kan få ta del av dessa 800 miljarder.

Offentliga kontrakt tenderar att växa. En stor del av alla annonserade upphandlingar utgör ramavtal som kan verka direkt uteslutande för småföretag. Den effektivitetsvinst som det offentliga uppnår måste vägas mot möjligheterna för småföretag att kunna vara med och lämna anbud. Inte minst i dessa tider. Genom ett aktivt val att dela upp stora kontrakt i mindre delar och därigenom beakta möjligheterna för fler företag att delta ges bättre möjligheter för företag att överleva.

(Annonslänk)

Fyra av fem jobb skapas i de små företagen. Många unga får sina första jobb i dessa företag. Om de försvinner, ökar arbetslösheten och med det också utanförskapet. Den lokala servicen försämras och tomma lokaler skapar en otryggare stadsbild. Därför är det så viktigt att stötta dessa småföretagare på alla sätt som är möjliga.

Lagen om offentlig upphandling, LOU, ger stora möjligheter att inkludera fler små- och medelstora företag. Detta är även ett uttalat intresse från EU-lagstiftaren. Nu är det upp till bevis för upphandlande parter att bredda sin leverantörsmångfald.

Den nya direktupphandlingsgränsen om 700 000 kronor och de nya beräkningsreglerna ger upphandlande parter ett större svängrum att ingå mer formlösa köp, inte minst när sammanräkningsregeln togs bort. Då många direktupphandlingar aldrig annonseras finns ett stort mörkertal kring vilket värde de totalt uppgår till. Vad vi däremot vet är att upphandlande parter borde bli bättre på att synliggöra direktupphandlingar och därigenom öka möjligheterna för mindre företag att ingå dessa köp. Allt för att stärka Sveriges konkurrenskraft, och samtidigt ge småföretag större möjligheter att ta sig ut i ljuset på andra sidan stundande lågkonjunktur. 

De är våra jobbskapare – samhällsbärare och välfärdsbyggare.

Magnus Johansson. Företagarnas expert på offentlig upphandling och konkurrens

Thomas Byström. Regionchef Företagarna Stockholms län

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 21:13
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 21:13

Sprängningarna ökar – Men få domar och många frikännanden

Polis

Arkivbild

Antalet sprängningar ökar i Sverige, men antalet domar är få och frikännanden många. Det rapporterar Nyhetsbyrån Siren som sammanställt information om Sprängningar och domar.

Antalet sprängningar i Sverige ökade igen under 2022 och inledningen av 2023 har sett ännu mörkare ut med många våldsdåd, skottlossningar och sprängningar som kopplas till kriminella grupperingars konflikter om narkotikamarknaden – främst i Sundsvall. Polismyndigheten rapporterade 29 sprängningar eller försök och förberedelser därtill under januari 2023.

Region Stockholm har drabbats mest av sprängningar, men ingen region har varit helt förskonad. I Södertälje har flera personer gripas för bland annat en sprängning mot en fastighet i januari. Dock är det mycket få fall som leder till åtal och tingsrättsdomar, endast 18 stycken under 2022, och nästan hälften av de åtalade friades.

En av anledningarna är att brotten, enligt Jon Wåhlander på Nationella bombskyddet, är svårutredda. Utredningarna är ofta omfattande och tar lång tid, vilket förklarar det låga antalet domar.

– Det hör till sakens natur att mycket av bevisningen går upp i rök i samband med att det sprängs. Vi noterar också att i ärenden där vi har haft stora förhoppningar på fällande domar så har tingsrätten ansett att bevisföringen inte räckt och därför dömt till ringa straff eller valt att fria helt, säger operativ chef på Nationella bombskyddet inom Polismyndigheten till Siren, Jon Wåhlander.

(Annonslänk)

Totalt åtalades 33 personer för sprängningar eller medhjälp, anstiftan eller förberedelse år 2022. Av dessa fälldes 17 personer, medan 15 friades. Att sprängningarna ökar kopplas enligt polisen till den gängkonflikt som pågår i Stockholmsområdet och länkas samman främst till narkotikamarknaden.

– När en konflikt eskalerar och det blir en maktobalans då ökar också ofta antalet sprängningar i ett geografiskt område, nu senast Stockholm, säger Wåhlander.

Flera ärenden har rört termosbomber och handgranater, och i ett fall från Stockholms län greps två män med en handgranat som skulle placeras vid en bostad. Jon Wåhlander pekar ändå på att finns fall där gärningsmän har dömts till långa fängelsestraff för sprängningar, trots omfattningen av utredningarna. Han tror också att det kommer att bli fler sådana domar i framtiden.

– När sprängningarna började hade stora delar av rättskedjan inte vana av att utreda den här typen av brott. I takt med att vi blir bättre hoppas jag att det kommer att leda till fler fällande domar, säger Jon Wåhlander till Siren.

Fakta: Sprängningar och domar

  • 2019 anmäldes 242 fall av sprängningar (genomförda, förberedelse eller försök) enligt polisens statistik. 2020 var antalet 209, och 2021 totalt 158. 2022 anmäldes 191 sprängningar och fram till 31 januari i år 29.
  • Under 2022 meddelades 18 tingsrättsdomar i mål där personer hade åtalats för någon form av allmänfarlig ödeläggelse. Förutom fullbordat brott kunde det röra sig om exempelvis förberedelse eller anstiftan.
  • Ärendena inkluderade totalt 33 personer, av dessa fälldes 17 personer.

Källa: Polismyndigheten samt Acta Publicas rättsdatabas.

Läs även: – Man från Södertälje häktad för bombdåd i Kista

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 28 februari 2023 12:45
Senast uppdaterad: 28 februari 2023 14:02

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors