Företag i fokus:

Pojke drunknade i pool i Södertälje – Tre personer åtalas

086A2196-1AF5-452D-A62A-B13079E7BB7E

4-åring drunknade i pool. Arkivbild.

En 4-årig pojke mist livet när efter att ha tagit sig ut från sin förskola Södertälje, klättrat över ett staket och drunknat i en pool. Nu har kammaråklagaren väckt åtal mot tre personer för vållande till annans död.

Det var den 14 juni som pojken lyckades rymma från Lindängens förskola i Hagaberg. Kort efter upptäckten inleddes en stor sökinsats efter den försvunna pojken, men hittades slutligen livlös i en pool cirka 200 meter bort från förskolan.

Kammaråklagare Cecilia Tepper har väckt åtal mot tre personer och menar att ingen vuxen hade tillsyn över barnet som lyckades klättra över ett staket. Enligt åklagaren har ansvariga inte vidtagit tillräckliga säkerhetsåtgärder gällande staketets bristande utformning och inte heller vidtagit andra säkerhetsåtgärder.

– Staketet var en känd säkerhetsrisk för de åtalade. Trots detta har staketet inte åtgärdats och man har inte heller vidtagit andra åtgärder som att t.ex. spärra av området där staketet var lågt eller placera en pedagog med uppsikt över staketet.  Underlåtenheten att vidta säkerhetsåtgärder menar jag var avgörande för att 4-åringen tog sig till poolen och drunknade, säger kammaråklagare Cecilia Tepper i ett pressmeddelande.

(Arkivbild)

Enligt lag ska poolanläggningar ha ordentliga säkerhetsskydd och att skyddet mot barnolycksfall särskilt ska uppmärksammas, men familjen som äger poolen anses inte vara straffbart oaktsamma enligt åklagaren.

– Poolen ligger på baksidan av deras hus och poolskyddet har i vart fall delvis varit på. Några i familjen har varit hemma och haft viss uppsikt över den. Utifrån en sammantagen bedömning menar jag att de inte har varit straffbart oaktsamma och därför åtalar jag inte dem, säger Cecilia Tepper.

Åklagaren väcker också talan om företagsbot och yrkar stiftelsen som äger fastigheterna inklusive tomten ska betala en företagsbot om 1,5 miljoner kronor.

– Stiftelsen har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. De har känt till att staketet borde åtgärdats men har haft olika uppfattning om när det skulle göras och graden av säkerhetsrisk. Enligt hyresavtalet ansvarar stiftelsen för skötsel av bl.a. staket. Jag anser att det kunnat krävas att staketen på förskolans gård förhindrade att barn som vistas på förskolan rymmer utan vuxens tillsyn. Summan som jag yrkar på är en avvägning utifrån omständigheterna i detta fall, säger kammaråklagare Cecilia Tepper.

Idag väcktes åtalet mot tre personer för vållande till annans död.

Pådrag efter drunkningsolyckan i Södertälje den 14 juni.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 6 december 2022 11:30
Senast uppdaterad: 6 december 2022 12:30

Här inträffar Södertäljes viltolyckor

66DAC124-DC9C-4228-B1B0-344C6021CD43

Bild: Newsworthy/Pexels

November är viltolyckorna tid. Och nästan alla Södertäljes olyckor inträffar på vägsträckor utan viltstängsel. Men hjälper mer stängsel? Experter pekar på en ännu viktigare åtgärd.

Under det senaste året har det inträffat 274 viltolyckor i Södertälje. Newsworthy har kartlagt vilka vägsträckor som haft flest olyckor och hur stor andel av olyckorna som sker längs oskyddade vägsträckor.

Vägarna med flest rapporterade viltolyckor de senaste tolv månaderna var länsväg 525länsväg 522 och riksväg 57, om vi tittar på landsvägarna. Omkring en tredjedel av olyckorna inträffade på småvägar, på stadsgator eller gick inte alls att härleda till en specifik väg.

Generellt är det inte de allra största vägarna som är mest olycksdrabbade, utan de något mindre.

– Det finns en topp i olycksfrekvens runt 5 000 fordon per dygn. När det blir större trafik så börjar djuren uppfatta vägarna som ett hinder. Det kan också bidra att vägar med större trafik har en bättre vägstandard, säger Anders Seiler, forskare vid SLU som bland annat studerar åtgärder mot viltolyckor.

I Södertälje finns ungefär fyra mil viltstängsel längs vägarna. Av olyckorna har 91 procent inträffat på vägsträckor utan viltstängsel. 

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Just viltstängsel efterfrågas ofta nära olycksdrabbade vägsträckor – i riksdagen har det de senaste 20 åren lagts 95 motioner om viltstängsel på den ena eller andra vägsträckan – men forskare och experter på Trafikverket poängterar att viltstängsel ensamt inte är lösningen.

– Det går jättebra att bygga bort viltövergångar med stängsel, men då flyttar man problemet. För att fungera måste stängslingen kombineras med faunapassager, och där behöver vi komma ikapp i dag, säger Marcus Gabrielsson, nationell samordnare på Trafikverket.

Faunapassager kan vara av olika slag: Hit hör allt från stora ”ekodukter” – broar för djur för motorvägar eller järnvägar – till vägportar för småvägar eller vägtrummor under vägen. Forskaren Anders Seiler bekräftar bilden av ett eftersatt behov av faunapassager.

– För att det ska fungera måste vi kombinera stängsel med passager för djur. Helst ska stängslet användas som ledninghjälp mellan säkra passager. Det har man sett internationellt också: Stängsel som leder djur till säkra passager minskar olyckorna.

–Det är ju ofta så att man lokalt vill ha viltstängsel, både för att skydda vilt och jakthundar, och för bygga bort olyckor. Jag förstår att man gärna vill ha vägen stängslad, men man ser kanske inte då att det uppstår ett behov av att bygga passager också, eller att olyckorna flyttar någon annanstans, säger Andreas Seiler.

Han påpekar också att stängslets huvudsakliga syfte egentligen inte varit att stoppa olyckor, utan att minska personskadorna, bland annat genom att flytta viltpassagerna till vägsträckor där hastigheterna är lägre. 

– Hastigheten är den allra viktigaste faktorn, säger Andreas Seiler.

Alla rapporterade olyckor de senaste 12 månaderna. Källa: Viltolycksrådet (olyckor) och Trafikverket (stängsel). Sträckor med viltstängsel är grönmarkerade. Sammanställning: Newsworthy

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 13:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:30

Stort avtal ger bolaget driftsansvar för Södertälje sjukhus

Sjukhus

Foto: Alexander Isa

Coor har tecknat avtal med Locum AB om fastighetsservice för sjukhus i södra Stockholm, däribland Södertälje sjukhus. Det åttaåriga avtalet innebär att Coor får ett utökat ansvar för fastighetsdrift i regionen.

I ett pressmeddelande meddelar facility management-företaget Coor att det i juni 2024 tar över driften av flera sjukhus i Stockholmsområdet, däribland Södertälje sjukhus. Detta sker efter att ha vunnit en stor upphandling från Locum AB, som ansvarar för fastighetsförvaltning åt Region Stockholm.

Avtalet omfattar förutom Södertälje sjukhus även Rosenlunds, Maria, Nacka, Dalens och Handens sjukhus. Totalt rör det sig om en yta på 315 000 kvadratmeter. Coor kommer att ansvara för tillsyn, skötsel och underhåll inom områden som fastighetsteknik och medicinska gaser.

För Södertälje innebär avtalet att stadens sjukhus nu får samma aktör för fastighetsdrift som det närliggande S:t Görans sjukhus i Stockholm, där Coor redan har ett välfungerande samarbete med Locum.

Magnus Wikström, vice direktör för Coor, ser avtalet som en möjlighet att växa både i storlek och kompetens när det gäller förvaltning av samhällskritisk infrastruktur.

– Dessa upphandlingar hade stort fokus på kvalitet och det känns därför extra bra att Locum väljer Coor som leverantör, kommenterar han i pressmeddelandet.

Byline: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 november 2023 08:30
Senast uppdaterad: 18 november 2023 13:10

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors