Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

DEBATT: Undermålig infrastruktur slår hårt mot företagen

IMG_8916

Foto: Alexander Isa

Potthål och andra skador på vägnätet är en konsekvens av att underhållet på landets vägnät under en lång tid har varit eftersatt. Underhållsskulden uppgår till över 70 miljarder kronor och den ökar. 

Södertälje är en av Stockholmsregionens viktigaste företagarkommuner. Världsledande internationella företag blandas här med en stor mängd mindre företag som får vardagslivet i Södertälje att gå runt. En viktig förutsättning för företagen är att det finns välfungerande transporter, både för att se till att gods kan transporteras samt att personal kan ta sig till och från jobbet. Idag är det uppenbart att varken godstransporter eller personaltransporter sker smärtfritt.

”Mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick”

För LT berättar en taxichaufför att potthålen leder till att hon måste sänka hastigheten vilket leder till stressade och nervösa kunder. Ett annat vittnesmål från en däckfirma beskriver hur de under den senaste tiden fått in fem gånger fler kunder än i normalfall på grund av potthålsrelaterade skador. Sänkta hastigheter och fordonsskador är två effekter av ett eftersatt vägnät.

Enligt Transportföretagens sammanställning av landets statliga vägnät så är mer än en tredjedel av Södertäljes 273 kilometer statliga vägar i ett dåligt eller mycket dåligt skick.

(Annonslänk)

I Svenskt Näringslivs undersökning av det lokala företagsklimatet ger mindre än hälften av Södertäljeföretagen infrastrukturen ett bra betyg. I förra årets undersökning fick även de svarande möjligheten att utveckla sina tankar kring infrastrukturen i fritextsvar. I dessa framkommer tydligt att vägnätet har brister. Ett flertal svar vittnar om att det dåliga vägnätet drabbar deras verksamhet negativt. Det rör sig om sänkta hastigheter på vägsträckor, potthål samt framkomlighetsproblem som köbildning, vilket i sin tur leder till försenade leveranser och svårigheter i att attrahera arbetskraft. För näringslivet är god infrastruktur en avgörande fråga.

Bristerna i infrastrukturen är en fråga som inte bara blir alltmer uppmärksammad i Södertälje utan det är en verklighet som hela landet står inför. Runt om i Sverige vittnas det om ett allt sämre vägnät. Svenskt Näringslivs har beräknat att underhållsskulden på landets vägar och järnvägar, det vill säga kostnaden för att återställa infrastrukturen till acceptabel standard, uppgår till över 70 miljarder kronor och skulden ökar.

Nyligen presenterade Trafikverket sitt förslag till inriktning för nästa nationella plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Myndighetens underlag är gediget men defensivt. Trafikverket konstaterar att det inte är möjligt att med dagens resurser både underhålla befintlig infrastruktur och genomföra alla planerade investeringar.

Verkligheten har kommit ifatt Sveriges infrastruktur, och nu krävs att politiken prioriterar rätt och genomför reformer för en infrastruktur som möter näringslivets behov och som gör att företag kan växa.

Olle Karstorp
Regionchef Svenskt Näringsliv Stockholm

Nils Paul
Expert infrastruktur Svenskt Näringsliv

Läs även:
– Södertäljes dåliga väglag och potthål är en del av vår vardag

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:04
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Bra SSK – det fanns där och ni visade det

_SO10231

Filiph Engsund #33 hamnade inte med i poängprotokollet men fick jubla med laget efter seger mot Djurgården Foto: Shamash Oyal

Vill inte kalla det ett spöke men att Djurgården har gjort det svårt för SSK när de mötts tidigare är inget vågat påstående. Gårdagens seger var viktig i många avseenden, det är tajt i tabellen och varje poäng kan betyda skiftningar i placeringar mellan lagen i den samma.

Poängutdelningen mot Djurgården och de fyra andra lagen topp 6 har som känt varit skralt. Att SSK äntligen fick vinna mot DIF i det fjärde mötet dem emellan var den enskilt med facit i hand viktigaste matchen att vinna. Nära slutspelet och vinst mot ett lag som konkurrerar om den andraplats som SSK också vill åt.

Sättet som SSK vann på, en match som präglade hur matcher i slutspelet kommer att se ut. Vinst inför ett välfyllt Scaniarinken där man tidigare under säsongen haft några matcher mot topplag och inte fått resultaten med sig. Att lyckas vinna en publikmatch mot ett lag tätt intill i tabellen ska inte underskattas, hemmaplan ska vara en fördel i ett slutspel.

SSK vann helt rätt match mot Djurgården, man skaffade sig fördel att ha avgörandet av grundserien i egna händer. Laget har inte lyckats förvalta motståndarnas förluster och samtidigt vinna sina matcher.

SSK slog ett lag som låg ett poäng efter i tabellen och vinsten innebar också att man gick förbi AIK eftersom de förlorade sin match. En seger i rätt match i ett viktigt skede av säsongen.

Målvaktsspelet tjatas det om, ett ämne som även avverkats här på telgenytt, bland annat i en intervju med målvaktstränare Calle Brattenberger.

Tomas Sholl visade igår att han kan vara den matchvinnaren som många har tvivlat på att han kan vara. Att notera från andra perioden då han med en otrolig sidledsförflyttning rånade Djurgårdens Kevin Karlsson på ett mål som många förmodligen hade räknat in.

I övrigt släppte Sholl få retuter, stod för fler svåra räddningar. Ett besked till framför allt honom själv men också till motståndarlagen att han är på gång och tänker spela sin allra bästa hockey när allt ska avgöras.

Tomas Sholl stod för en riktigt bra match mot Djurgården Foto: Shamash Oyal

Ska även nämnas att Claes Endre höll fanan högt när Tomas var borta på grund av en hjärnskakning. Vann fem matcher under den frånvaroperioden. Det finns/har funnits en liten nivå till för målvaktsduon, i synnerhet i de jämna matcherna mot mer ”kvalificerat” motstånd. Det är heller ingenting som Calle Brattneberger har förnekat utan han har snarare önskat lite fler ”svårare” räddningar.

Nyförvärven – Hampus Harlestam, Amil Krupic och Miikka Pitkänen som kommit in sent i truppen har blivit en positiv injektion då laget under en period hamnade i en liten ”formsvacka”. Dessutom stärks konkurrensen i laget. Det finns alltid lite funderingar kring hur sena värvningar dels förstärker laget, dels hur mycket det rubbar hierakin och balansen i laget.

Läs även: Ny match mot gamla gänget: ”Alltid skönt att vinna derbyn”

Alla tre ovannämnda var ytterst delaktiga i målen i 2-1 segern mot Djurgården. Den genuina glädje som Miika Pitkänen visade för sitt första mål för sin nya klubb är ett tecken på att det är väldigt lätt som ny att komma in i det här laget. Det syns och märks att den här gruppen trivs med varandra och verkligen vill göra det här tillsammans.

Kalla det spöken om ni vill, i så fall om inte SSK skrämt bort dem så har de i alla fall tämjt dem en aning. Det var flera frågetecken som rätades ut i en och samma match, lite av det har jag försökt resonera mig fram i den här texten.

Kan SSK dessutom plocka löven av Björkarna på måndag så är laget helt klart på rätt väg och kan gå in i slutspelet med en go känsla. Förutsättningarna för vinst i nästa hemma match känn som goda då min personliga uppfattning är att Djurgården är ett bättre lag än Björklöven.

Ta er till Templet och stötta laget till ny seger på måndag. Boka biljett här

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 24 februari 2024 18:00
Senast uppdaterad: 24 februari 2024 18:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors