Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

Petra Jacob till final i den årliga utmärkelsen

Eldsjal-Petra-Jacob-1-1536x1107-1

Foto: Folkspel

Nu presenterar Södertälje kommuns årets finalister till utmärkelsen Hållbarhetspriset. Bland dem finns Petra Jacob, grundaren av Lebi Skol IF, som tar sig till final för andra året i rad.

Hållbarhetspriset är Södertälje kommuns viktigaste utmärkelse och delas ut årligen ut till den person, företag eller förening som varit mest aktiv i hållbar utveckling. Syftet är att uppmärksamma och uppmuntra insatser som främjar den hållbara utvecklingen i kommunen.

Eldsjälen Petra Jacob tog sig till final i fjol där hon ställdes mot Vårdinge folkhögskola och bostadsrättsföreningen Manegen, som kammade hem priset. Nu tar hon sig åter till final och har chansen att kamma hem det prestigefyllda priset – Hållbarhetspriset.

Lebi Skol IF och Petra Jacob ställs mot AMF Södertälje och DeVilda, alla nominerade till hållbarhetspriset 2023 för sina unika bidrag.

Lebi Skol IF främjar social och ekonomisk hållbarhet genom att inkludera barn och unga oavsett bakgrund i föreningslivet, samtidigt som de erbjuder ledarskapsutbildningar. AMF Södertälje, en historisk motorklubb, främjar miljömässig hållbarhet med sitt nya el-motorcykelområde och aktiviteter som engagerar unga i utanförskapsområden. DeVilda bidrar till ekologisk hållbarhet genom att sälja vilt och ekologiskt kött, samt praktisera djurvänligare slaktmetoder som minskar transporter och utsläpp.

Vinnaren kommer att presenteras den 30 januari 2024 på Södertälje Science Week.

Läs även: Petra Jacob utsedd till Årets ledare på Eldsjälsgalan

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 23 december 2023 04:59

DEBATT: Ljus framtid för stadskärnan – med rätt beslut

Sodertalje-2

Foto: Alexander Isa

Efterlängtade förändringar sker nu i centrala Södertälje. Vi går från 1960-talets stadsbyggnadsideal, då bilar och betong var högsta mode, till mer attraktiva och tillgängliga miljöer.

Här är både uppförandet av Marenhotellet och den förestående omdaningen av Lotsudden slående exempel. Och självklart måste hotellgäster, som anländer med fordon skodda med dubbade vinterhjul, smidigt kunna ta sig till Kringlangaraget – trots det beslutade dubbdäcksförbudet.

Konkurrensen är numera knivskarp från såväl nät- som externhandel. Vi behöver därför kratta manegen för våra luttrade näringsidkare i centrum.

”Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet”

Ett sätt är att fortsätta att finansiera två timmars avgiftsfri parkering på tre p-platser. Majoriteten drabbades plötsligt av eftertankens kranka blekhet och återinför detta – men bara på två ställen och under en kortare period. KD håller en rak linje och säger att detta ska gälla hela året på Centralplan, Sorbonparkeringen och vid Tom Tit. Det kostar naturligtvis en slant, men är uppskattat av både besökare och handlare och en nödvändig vitamininjektion för en levande stadskärna.

Ett annat sätt är att låta badparadiset Sydpoolen bli kvar på sin nuvarande plats, på bekvämt gångavstånd från järnvägsstation och bussterminal, med tillhörande parkering (som eventuellt kan däckas över för att möta behovet av bostäder). Titta i god tid innan avtalet med Actic löper ut på framtida ägarstruktur, renoveringsbehov och expansionsmöjligheter. Här ser vi gärna en dubbelt så lång tävlingsbassäng och en mindre utomhusbassäng med magnifik utsikt mot Yttre Maren – snacka om dragplåster för stadskärnan.

Artiklen fortsätter efter annonsen

(Annonslänk)

Ett tips är också att sondera terrängen för en flytt av Stadsbiblioteket och Konsthallen till Gjuteriet när Lunakvarteret omdanas. Vårt Science Center och ett ”kulturkluster” i Norra Stadskärnan kan bli en publikmagnet, samtidigt som vi undviker en förgävesinvestering när den upprustade gamla industrifastigheten av allt att döma står utan hyresgäst.

E-handel, pandemi och konjunkturavmattning har påverkat våra köpvanor. Men hur framtidssäkrar vi stadskärnan i allmänhet och detaljhandeln i synnerhet i denna nya verklighet? Samtidigt som ekonomin ljusnar vid horisonten med lägre inflation och räntor måste vi lokalt fatta framtidsinriktade beslut i samförstånd. Här krävs utvecklade samarbeten mellan kommunen, fastighetsägare, företagare och den driftiga eventarrangören Södertälje City.

”En unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.”

Tiden är mogen för människan att återerövra staden. Enligt bedömare har de externa handelsplatserna nått sin kulmen och en renässans väntar citykärnorna – nu med fokus på mat, affärer, kultur och allehanda upplevelser. Här kan Luna, som likt Fågel Fenix återuppstår, spela en framträdande roll. Visionen är att slumrande gator gör comeback, liksom en riktig biograf, bostäder och butiker blandas och en integrerad skola, som på eftermiddagen blir ett ”Ungdomens hus”. Fördelarna för stadskärnan är flera; en ökad dagbefolkning, som arbetar, studerar, handlar och lunchar, och en ökad nattbefolkning, som genom att bo och leva i centrum skapar trygghet.

Södertälje kan med rätt agerande leva upp till ”15-minutersstaden” – där allt finns inom räckhåll. Vi kan i stadskärnan stoltsera med äventyrsbad, kvalitetshotell, förnämliga parker, välrenommerade kulturinstitutioner, rikt butiksutbud, mat från världens alla hörn och som grädde på moset – det spektakulära skådespelet när stora fartyg slussar. Det senare är en unik upplevelse som varken Skärholmen eller Kungens Kurva kan erbjuda sin besökare.

Mats Siljebrand (KD)
Andre vice ordförande, stadsbyggnadsnämnden

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 december 2023 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors