Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

Före detta bankanställd och två män dömda för mutbrott

tingsrätt

Arkivbild

En kvinna som tidigare var anställd på en bank i Södertälje har dömts till villkorlig dom efter att ha försökt bevilja lån till icke kreditvärdiga sökande i utbyte mot mutor. Dessutom döms två män för mutbrott.

I november 2020 frihetsberövades en kvinna anställd vid SEB i Södertälje, misstänkt för att ha deltagit i en korruptionsaffär. Detta efter att polisen avlyssnat hennes samtal.

– Via telefonkontakt har man diskuterat bolån och i samband med det har man erbjudit kontant ersättning, säger Thomas Forsberg, åklagare vid Riksenheten mot korruption, till SVT.

(Annonslänk)

Kvinnan, bosatt söder om Stockholm, hade erbjudits 50 000 kronor för att bevilja ett lån på fem miljoner kronor till en inkomstlös familj. Ett telefonsamtal där summan diskuterades fångades på band, där kvinnan hörs förhandla upp summan till 50 000 kronor från ett initialt erbjudande på 30 000. Dock genomfördes aldrig lånet på grund av befintliga skulder.

Efter att ha blivit avskedad från sitt arbete hos SEB och efter en omfattande rättsprocess, dömdes kvinnan idag till villkorlig dom av tingsrätten. Domstolen valde att inte utdöma fängelsestraff med hänvisning till kvinnans ordnade sociala förhållanden och låg risk för återfall i brott.

Två män, även de bosatta i orter utanför Stockholm, har också dömts i samma fall, till 90 respektive 70 dagsböter för att ha gett muta.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 13:45
Senast uppdaterad: 19 april 2024 13:53

Hyreshöjningen slår mot hundratals i Södertälje

Sodertalje

Foto: Alexander Isa

Efter sammanbrottet i förhandlingar mellan Fastighetsägarna Stockholm och Hyresgästföreningen har en skiljeman beslutat om en hyreshöjning på nästan 6 procent. I Södertälje påverkas över 600 hushåll.

– Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi, säger Manfred Klint, gruppchef förhandlingsenheten, Hyresgästföreningen region Stockholm.

I december 2023 tog förhandlingarna mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna Stockholm, som representerar flera privata hyresvärdar, en oväntad vändning när Fastighetsägarna valde att avbryta diskussionerna och söka en lösning genom hyresnämndens oberoende tvistlösning. Det initiala kravet från Fastighetsägarna var en hyreshöjning på 12 procent.

(Annonslänk)

Trots detta, efter skiljemannens ingripande, fastställdes den slutliga höjningen till 5,9 procent för de flesta av de 11 berörda kommunerna i Stockholm och Gotland, effektivt från 1 januari 2024.

– Vi är väldigt förvånade över besluten, och förstår inte varför de här fastighetsägarna ska få så mycket högre höjningarna än andra fastighetsägare. Att det är samma resultat i alla kommunerna får oss att undra om skiljemannen har tagit hänsyn till lokala förutsättningar, säger Manfred Klint.

Denna ändring berör direkt över 4 300 hushåll i regionen, där cirka 4,4 procent av alla hushåll som Hyresgästföreningen representerar ingår. Specifikt i Södertälje är det 614 lägenheter som nu står inför högre hyror.

Skiljemannens beslut på 5,9 procent för Stockholms län och 5,7 procent för Gotland har väckt betydande oro bland hyresgästerna, som nu måste anpassa sig till de ökade kostnaderna i en redan stram ekonomisk miljö.

– Det är oerhört höga höjningar även om det är betydligt lägre än vad Fastighetsägarna krävde. Det kommer bli väldigt tungt att bära för många hyresgäster som redan idag kämpar med sin ekonomi. Vi hade önskat att Fastighetsägarna haft ett intresse av att ta ansvar i förhandlingarna, säger Klint.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 19 april 2024 08:00
Senast uppdaterad: 19 april 2024 01:00

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors