Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

Lastbilsolycka i Södertälje – stora trafikstörningar

98475b07-a73f-44a1-ba3b-57661ba30e24

Läsarbild

En lastbilsolyckan har inträffat på E20. Nu varnar Trafikverket för stora trafikstörningar i samband med olyckan.

En olycka med en lastbil har skapat omfattande trafikstörningar på E20, mellan Trafikplats Vasa  och Trafikplats Saltskog V, i riktning mot Södertälje. Incidenten inträffade runt klockan 12:30 och har resulterat i att ett körfält är blockerat, vilket påverkar trafiken avsevärt.

Räddningstjänsten är snabbt på plats med flera enheter för att hantera situationen. För att minimera störningarna arbetar räddningstjänsten intensivt med att bärga det inblandade fordonet och återställa normal trafikflöde.

Trafikverket uppskattar att räddningsarbetet kommer att fortsätta till omkring klockan 13:30. Detta innebär att förare som planerar att passera området bör förvänta sig längre restider och överväga alternativa rutter.

Om någon person skadats är i nuläget oklart.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 13:00
Senast uppdaterad: 20 februari 2024 13:34

21-åringen utvisas från Sverige – Men familjen får stanna kvar

3B640C7B-2105-4CBA-9308-873EE3D1942C

Södertäljebon, Alejandro Yanez.
Foto: Privat

Han kom till Sverige som 16-åring med sin familj för sex år sedan från Venezuela efter att familjen hotats i hemlandet. Nu sitter Alejandro Yanez, 21, i förvar och ska skickas tillbaka – helt ensam.

– Jag är inlåst i Märsta tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt över telefonsamtal.

Sedan sin ankomst till Sverige har Alejandro, 21, anpassat sig till det svenska samhället genom att lära sig språket, studera och arbeta. De senaste två åren har han bott med familjen i Södertälje. Trots sina ansträngningar att integreras och bidra till samhället, har Migrationsverket beslutat om hans utvisning, vilket innebär att han skiljs från sin familj som får stanna i Sverige.

– Mitt gamla liv i Venezuela har försvunnit helt och hållet. Jag har ingenstans att bo eller någon släkting som kan ta emot mig, alla har lämnat landet. Jag riskerar att bli hemlös i ett av de mest osäkra länderna i Sydamerika.

(Annonslänk)

Alejandro sökte asyl i Sverige 2018, tillsammans med föräldrarna och systern, men fick avslag tre år senare – samma år som han tog studenten och planerade för högre utbildning. I en ny ansökan som familjen upprättade argumenterade han, i en gemnsam ansökan med familjen, för att beviljas uppehållstillstånd. Hans familj fick till slut uppehållstillstånd genom arbete december 2022, men Alejandro föll mellan stolarna i systemet på grund av byråkratiska detaljer kring arbetstid och ansökningsdatum.

Men i oktober 2023 fick han ett nytt brev från myndighten där de krävde att han skulle inkomma med en egen ansökan.

– Vi förklarade min situation, att jag kom till Sverige som minderårig, hade pluggat och tagit studenten för knappt några månader sedan och var beroende av min familj för försörjning. Ansökan lämnades in och Migrationsverket sa aldrig något om saken, därför trodde vi att det inte skulle bli några problem.

En månad senare fick Södertäljebon Alejandro avslag.

– Anledningen till deras beslut är att det finns ett krav om att man ska ha jobbat minst fyra månader hos samma arbetsgivare. Deras tolkning är att jag ska ha jobbat minst fyra månader innan december 2022 och inte oktober 2023, när de krävde att jag skulle skicka in en egen ansökan. I december 2022 rådde alltså helt andra omständigheter då jag var enbart medsökande. För övrigt uppfyllde jag alla villkor gällande lön, försäkring och så vidare.

Efter årsskiftet kom då brevet från Migrationsverket som försatte honom i en mycket svår situation.

Alejandro Yaves med familjen.
Foto: Privat

– Jag fick en kallelse från Migrationsverket för en månad sedan utan att de skrev vad det gällde. När jag kom dit möttes jag av två poliser som tog mig till förvar. Så nu är jag inlåst tills jag utvisas, säger Alejandro Yanez till Telgenytt, som berättar att han endast fått träffa sin familj två gånger sedan frihetsberövandet.

Under den senaste månaden har Alejandro suttit i förvar i Märsta, med begränsad kontakt med sin familj och dessutom förhindras tillgång till sina sparpengar.

– Jag har framställt min situation och riskerna med en utvisning genom en verkställighetshinder som jag fått avslag för. Därefter bestämde Migrationsverket att frihetsberöva mig och ta mig i förvar, trots att jag har alltid samarbetat med dem och yrkat att jag behöver mer tid för att avsluta mina anknytningar till Sverige, bland annat ta ut mina sparpengar från banken, vilket jag inte kan göra utan mitt pass som är inlämnad hos Migrationsverket.

Som ett sista försök har vänner, familj och kollegor startat en namninsamling för att Alejandro ska få stanna kvar i Sverige, samt en ekonomisk insamling som ska täcka juridiska kostnader.

– Jag har byggt upp ett helt liv som bara ska kastas bort, säger Alejandro Yanez till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 februari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 21 februari 2024 15:28

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors