Företag i fokus:

Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Gunnar Appelgren

Foto: Shamash Oyal.

I tio år kämpade han mot gängbrottsligheten i staden. Nu är han tillbaka. Telgenytt pratar med polisens gängexpert Gunnar Appelgren om vad som var effektivt och hur vi som samhälle behöver agera inför det grova våldet. 

Vi möter kriminalkommissarien och gängexperten Gunnar Appelgren på Polismyndigheten i Södertälje. Det är dagen efter säsongens första trafikkaos och utanför fönstret ser vi ett vinterlandskap. Det är jag, Gunnar Appelgren och nyhetschefen Shamash Oyal.

Vid skrivande stund har en man skjutits till döds i Blombacka och tre individer sitter anhållna. Vid tiden för intervjun får Gunnar frågan när vi Södertäljebor kan känna oss trygga men säger att det kommer ta ett tag, att Södertälje inte haft ett mord på över en månad och knackar i bordet. Så ser det inte ut nu.  

Gunnar lyfter fram att för tolv år sedan gick myndigheterna in med en gemensam insats på grund av tre mord på två år. I början av oktober hade Södertälje tre mord på två veckor. Nu ett till.  

– Det är en extrem skillnad i våldet i Sverige och även i Södertälje, säger Appelgren som tror att samhället och myndigheterna kan vända utvecklingen. Men det kommer ta tid.

Gunnar Appelgren har jobbat som polis sedan 1980-talet och har synts i media sedan 90- talets mc-skjutningar. Sedan dess har det blivit många framträdanden. Han är bland annat känd för att ha lett polisens specialinsats Tore 2 mot den organiserade brottsligheten i Södertälje under 2000-talet.  

(Annonslänk)

Tore 2 var en myndighetsgemensam insats med samverkan mellan alltifrån Polisen till Arbetsförmedlingen och Skatteverket. Den resulterade i goda resultat och gav upphov till flera uppmärksammade rättegångar och domar.  

Nu är Gunnar tillbaka i Södertälje och är med noga hur samhället, alla aktörer, borde agera inför den grova kriminalitet. Han tar med sig flera aspekter från sina tidigare år när det kommer till erfarenheten av kriminaliteten. 

– Personerna förändras ju, men brottsligheten och dess struktur är ju lite som den har varit i övriga Sverige när det gäller ungdomar, våld och kriminalitet.

Gunnar menar att det som var effektivt var just kraftsamlingen mot de tidigare personerna i våldshierarkin, med alla uppmärksammade rättegångar som följd. Även det myndighetsgemensamma arbetet. Hur man kom åt penningtvätt, brottslighet i företag och utnyttjande av välfärdsystem. 

–  Det skapade förutsättningar och visade att myndigheten har en kraft att faktiskt påverka kriminaliteten och våldet och de som utpressar. Det man ska lära sig är att det gäller att hålla i och fortsätta med det här trycket, säger Appelgren till Telgenytt.

Han är kritisk mot polisens omorganisation och menar att det skapade “en hack i skivan”. Och när det kommer till vad som varit mindre effektivt säger han att polisen måste bli bättre hur myndigheten utnyttjar sina resurser.

– Där ska vi inte bara utreda saker, för det tar ganska mycket kraft och är inte effektivt. Bättre är kontroll och administrativa åtgärder, att påvisa “insiders”, säger Appelgren.

Han menar att vissa utredningar, till exempel när det kommer till bedrägerier har “svällt” och blivit “grandiosa”.

– Det är fördelen som vi nu har generellt inom svensk polis. Att vi är under ganska stort tryck och det innebär att vi måste bli smartare, säger han. 

Gunnar Appelgren tror att samhället och myndigheterna kan vända den negativa utvecklingen. Foto: Shamash Oyal.

Men sen har vi problemet med nyrekryteringen. Det går att få bort toppskiktet, men sen vill nya individer visa framfötterna i vakuumet som uppstår. Gunnar säger här att man inte bara kan tänka kortsiktigt. Man måste tänka i ett perspektiv på tjugo år, men också om “vad som händer i eftermiddag”.  

– Nu ser vi till att pojkar inte mördar andra pojkar, säger Appelgren om polisens uppgift. 

Den långsiktiga uppdraget förutsätter att alla samhällsaktörer hjälps åt. Att polisen, övriga myndigheter, kommunen, näringsliv, föreningsliv och fastighetsägare gör alla vad de kan för att hindra nyrekryteringen, menar Appelgren. 

– Och den politiska nivån tänker många gånger i fyraårscykler. Jag är ju sådär politiskt naiv, så jag tycker att man borde kunna göra någon form av partiöverskridande överenskommelse för att vi ska få hållbar social utveckling i samhället, säger Appelgren.

Han menar att det borde vara jämförbart med den överenskommelse som gjorts över partigränserna när det kommer till försvaret.

Men nu är det så turbulent inom politiken i Södertälje. Går då att göra det under de förutsättningarna?

Här säger Appelgren att han “står på läktaren”, men tror det att är möjligt.  

 – Jag tror den här turbulensen får politiker att tänka efter: “Vad behöver vi göra för att få tillräckligt stabilitet att hantera Södertäljes utmaningar?” Jag är ju så naiv, så jag hoppas att det gör det, säger Appelgren och pekar på andra politiska samstyren i Strängnäs, Eskilstuna och Stockholm.  

Den ökade våldsnivån i Sverige generellt påverkar också Södertälje, men kriminaliteten i staden sticker ut på samma sätt som beskrevs under Tore 2 – En pyramid med en “illegal bas” med synligt våld (skjutningar, narkotikaförsäljning med mera) och en “övre legal nivå” som möjliggör våldet.  

Appelgren ser det långsiktiga arbetat, mot kriminella gäng, som en viktig del i arbetet. Foto: Shamash Oyal.

Är då brottsligheten i Södertälje något man känner igen från andra länder? Appelgren lyfter här fram den organiserade brottsligheten i Italien.

– Men en stor skillnad är att man i Italien i stort sett har ingen som helst tillit till myndigheter och system. Här i Sverige har vi ganska god tillit. Däremot finns det ”öar” här i Sverige där tilliten minskar, säger Appelgren och pekar på de socialt utsatta områdena. 

Och här kommer vi in på den tystnadskultur som försvårar polisens arbete enligt Appelgren som anser att myndigheterna förtjänar tillit.

Hur kommer man åt allmänheten som inte vågar vittna eller ge tips?

– Det gäller att visa att man kan hejda våldspiralen, att det går att lösa morden, att gärningsmän blir lagförda och att man kan förhindra nya mord. Att lyckas hitta individer som utnyttjar vissa positioner. Att alla aktörer och institutioner såsom förskola och skola gör vad de ska. Det kommer så småningom bryta tystnadskulturen, säger Appelgren. 

Han pekar här på en BRÅ-undersökning där det efter Tore 2-insatsen framkom att det fanns större förtroende och mindre rädsla för kriminalitet.

– Och det är det hårda jobbet vi har tappat lite grann nu eftersom man har lyckats mörda så pass många, säger Appelgren. 

Att nå ut till ungdomar är särskilt viktigt, med tanke på att våldet går ner i åldrarna. Men ju yngre man är, desto svårare blir det. Man kanske inte når dem som är 14-15 år, men kanske dem som är tjugo år, menar Appelgren.  

Det är tydligt att polisens insatser den senare tiden kan både ge en känsla av ökad trygghet, men också en känsla att vissa blir orättvist utpekade i samband med poliskontroller. Till detta vänder sig Gunnar direkt till allmänheten och säger att han är medveten om att folk som inte är kriminella blir stoppade och kontrollerade.  

–  Det blir man för att vi letar efter de kriminella med vapen. Det är den metod vi använder. Däremot så försöker vi vara extremt korrekta. Vi vill inte stoppa folk bara för de bor i ett visst område, men vi vill inte låta de här mördarna lyckas, säger Appelgren. 

Han understryker att poliserna ska vara “förbannat korrekta”. Polisen har ett stort tryck på sig med många inkallade som inte känner lokalbefolkningen. 

–  Vi kan inte ha synpunkter på hur folk är klädda, men däremot kan vi säga att ”banditerna ser ut som du i klädsel och åker du här ute då kommer det bli kontroll”, säger han och syftar främst på mörk klädsel och elscooters.  

När vårt besök med Gunnar lider mot sitt slut småpratar vi lite medan vi går ut. Om staden vi bor i och värnar om. Gunnar berättar att han är ett “betongbarn”, uppvuxen i Bredäng, men uppskattar Södertälje och har en svärfar från staden samt en bror när denne levde.  

– Södertälje förtjänar bättre, avslutar Gunnar Appelgren. 

(Annonslänk)

Text:

Matthias Matsson

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 december 2022 04:00
Senast uppdaterad: 12 december 2022 10:38

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors