Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Efterfrågan på el ökar – ”Vi måste agera nu”

El eluttag

Foto: Alexander Isa

Vi måste agera nu, för att möta framtidens elbehov – det är slutsatsen i en ny rapport från branschorganisationen Energiföretagen Sverige. Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft.

Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna – det menar vd Åsa Pettersson och regionchef Catherine Lillo på Energiföretagen.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, vilket kommer påverka Mittsverige som redan producerar mindre el än norra Sverige. Därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott. Då ska vi ta i beaktande att elområde 3, där Södertälje, Stockholm och Göteborg ligger, redan idag har ett underskott på el – ett gap som kommer att öka till 30 Twh år 2030.

Catherine Lillo, Regionchef Mitt Energiföretagen. Åsa Pettersson, VD Energiföretagen.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige – bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar.

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen.

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.

Åsa Pettersson, VD Energiföretagen
Catherine Lillo. Regionchef Mitt Energiföretagen

(Annonslänk)

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 12 mars 2023 19:41
Senast uppdaterad: 12 mars 2023 19:41

Polisen samverkar med boende när yngre dras in i kriminalitet

Polis

Arkivbild: Alexander Isa

När allt yngre barn dras in i kriminaliteten är det extra viktigt att med förebyggande insatser. Under måndagen befann sig polisen i Saltskog för att skapa en medvetenhet kring de risker barn utsätt för när de dras in i gängkriminalitet.

Nyrekrytering till kriminella gäng kan ske på olika sätt och det är en process som sker över tid. Ofta riktas rekryteringen till riskutsatta barn och ungdomar som lär sig värderingar och attityder som främjar kriminellt beteende.

Måndagseftermiddagen och kvällen tillbringade Södertäljepolisen och socialtjänsten i Saltskog med syftet att informera föräldrar och boende om de risker som finns när det gäller att barn och ungdomar dras in i kriminalitet. Under insatsen diskuterade man även hur man tillsammans kan arbeta för att stoppa nyrekryteringen till kriminella gäng. Målet är att samverka med boende och öka medvetenheten hos föräldrar, för att förebygga att barn i riskzonen dras in fullt ut i kriminalitet.

Ett sätt för gängen att rekrytera barn kan dels vara genom tvång och hot om våld, men en indirekt rekrytering kan ske genom positiv förstärkning och belöningar.

– Det kan börja med att man erbjuder att hänga med och äta för att nästa gang åka med i bilen med killarna man ser upp till, säger förundersökningsledaren Calle Kos vid Södertäljepolisen.

Kriminella gäng söker också efter personer som de kan använda sig av på olika sätt, till exempel personer som är skickliga på att meka med mopeder eller hantera sprängmedel. Det är gängets behov som styr valet av rekryter. Att vara med i ett kriminellt gäng innebär ofta en ökad risk för både fysisk och psykisk hälsa.

Det är därför viktigt att förebygga och stoppa nyrekryteringen till dessa gäng. Under måndagen riktades insatsen mot Saltskog, men Södertäljepolisen har som målsättning att även rikta insatsen mot flera platser i Södertälje.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 11 mars 2023 17:11
Senast uppdaterad: 11 mars 2023 12:12

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors