Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Domstol häver kommunens beslut om finska klasser – ”Under all kritik”

skola-elever-larare

Foto: Pexels.

En lång kamp är över. Nu kan föräldrar pusta ut efter att Förvaltningsrätten upphävt Södertälje kommuns beslut om att lägga ned de kommunala finskspråkiga klasserna.

Under våren 2021 meddelades föräldrar om att finnspråkiga klasser i Södertälje kommer att läggas ned. Orsaken var att kommunen ansåg att det var ett lågt elevantal. Ett av förslagen var att placera eleverna i en vanlig klass med en finsktalande förskollärare, men då skulle undervisningen inte bedrivas på svenska då majoriteten av eleverna inte förstod sig på det finska språket.

Upprörda föräldrar tog upp kampen mot Södertälje kommun och menade att beslutet stred mot minoritetslagen där sverigefinnarna, som är en nationell minoritet, inte hade givits något inflytande.

Trots kritiken beslutade kommunen, den 17 juni 2021, att lägga ner de finska klasserna utan samråd med berörande.

Enligt vårdnadshavaren, Jenna Laakso, påverkade beslutet både barn och familjer negativt och menar att kommunen inte tagit hänsyn till vare sig minoritetslagen, barnkonventionen eller skollagen. Ärendet lyftes av den anledningen upp till Förvaltningsrätten som nu lämnar sitt besked.

(Annonslänk)

Enligt domstolen har kommunen underlåtit att informera och samråda med nationella minoriteter. Dels för att stärka deras möjlighet till inflytande, men även stödja att minoritetsspråket hålls levande.

”Barnens inflytande och hur de blivit behandlade är under all kritik. Vårdnadshavarnas åsikter har inte tagits på allvar. Processen har varit sluten och ett mer strukturerar samråd har hållits först efter beslutet fattades”, skriver Förvaltningsrätten i beslutet.

Därmed upphäver domstolen beslutet som fattades av kommunens utbildningsnämnd den 17 juni 2021

– Vi är en grupp med målsäganden i tvisten mot Södertälje kommun i den minoritetsrättsliga frågan och kämpat med detta i över 1,5 år. Domen är en delseger, säger Jenna Laakso till Telgenytt.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 13:05
Senast uppdaterad: 7 december 2022 13:05

Fler kvinnor föder färre barn i Södertälje – Lägsta på 16 år

2022_02_Baby-bebis

Foto: Pexels

Ny statistik från SCB visar att allt fler kvinnor i Södertälje föder färre barn och lägst sedan 2006. Trenden visar sig sträcka ut över landet då kvinnor föder färre samtidigt som den summerade fruktsamheten minskar.

I Södertälje kommun föddes 829 barn mellan januari och september månad i år, detta enligt preliminär statistik. Rasmus Andersson, befolkningsstatistiker på SCB menar att det år 2006 föddes 814 barn mellan januari och september och betonar att trenden först nu växer.

Statistiken visar samtidigt att den summerade fruktsamheten minskar, främst då allt fler väljer att föda färre antal barn.

I Södertälje har den summerade fruktsamheten sjunkit sedan 2010 från 2,0 barn per kvinna till i fjol 1,8 barn. Samtidigt ligger fruktsamheten något högre än i Stockholms län.

I Sverige har fruktsamheten sett olika ut och varierat över tid. Det som haft stor påverkan är främst utbildningsnivåer, ekonomiska konjunkturer och bland annat förändringar i familjepolitiken. Sverige har de senaste åren befunnit sig i en högkonjunktur samtidigt som det inte debatterats eller fattats beslut kring barnfrågan och antal av barnafödandet. Statistik och forskning visar att trots detta föds allt färre barn.

– Enligt forskning finns det fortfarande inte ett bra och konkret svar kring varför kvinnor väljer att inte föda flera barn, säger Vitor Miranda, demograf på SCB.

(Annonslänk)

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 7 december 2022 10:50
Senast uppdaterad: 7 december 2022 10:54

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors