Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Behörigheten bland landets lärare ökar

Klass-Elever-Skola-FOTO-Liza-Simonsson

Foto: Liza Simonsson

Ny statistik från Skolverket för läsåret 2023/24 visar på en ökad andel behöriga lärare i Sverige, särskilt i grund- och gymnasieskolor, medan utmaningar kvarstår i anpassade skolformer och fristående skolor.

Skolverkets senaste statistik avslöjar en positiv trend i svensk skola där andelen behöriga lärare ökar både i grundskolan och gymnasieskolan jämfört med tidigare år. Förskoleklassen toppar listan med nästan 87 procent behöriga lärare och gymnasieskolan följer efter med 84 procent. Grundskolan visar också framsteg med en behörighetsandel på nästan 72 procent. Dock är det vissa ämnen som teknik och svenska som andraspråk som fortfarande har en lägre andel behöriga lärare.

 – Vi ser en viss förbättring och det är positivt eftersom vi vet att lärares kompetens och ledning har stor betydelse för undervisningens kvalitet. Men skolan behöver fler utbildade och legitimerade lärare. Så länge det råder brist på behöriga lärare ges inte alla elever samma förutsättningar att gå ut skolan med godkända betyg, säger Lee Gleichmann, undervisningsråd på Skolverket.

(Annonslänk)

Trots framstegen i de mer traditionella skolformerna fortsätter de anpassade skolformerna att kämpa med betydligt lägre behörighetsnivåer, där bara en bråkdel av lärarna är behöriga. Det framgår även att kommunala skolor generellt har en högre andel behöriga lärare jämfört med fristående skolor.

Intressant nog minskar antalet lärarassistenter, trots en fördubbling över de senaste åren. Den totala mängden tjänstgörande lärarassistenter för läsåret 2023/24 uppgår till 4 840, vilket motsvarar 3 540 heltidstjänster. Denna utveckling speglar både utmaningar och framsteg i den svenska skolan, med en kontinuerlig strävan efter högre kvalitet och kompetens i undervisningen.

 – Det är viktigt att lärare ges möjlighet att fokusera på kärnuppdraget, det vill säga planera, genomföra och följa upp undervisningen. Det finns många uppgifter i skolan som andra än lärare kan utföra, exempelvis lärarassistenter. Det finns också sedan flera år tillbaka ett särskilt statsbidrag att söka för att just anställa personal som kan avlasta lärare så att de kan fokusera på undervisningen, säger Lee Gleichmann.  

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 10 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:39

Person påkommen med att fuska på teoriprov för taxikort

Taxi-

Foto: Alexander Isa

En man misstänks för fusk under ett teoriprov för taxikort i Södertälje. När mannen kontrollerades hittades elektronisk utrustning.

(Annonslänk)

Det var under tisdagen som Trafikverkets personal blev misstänksamma under ett teoriprov för taxikort vid lunchtid. Polisen kallades till platsen klockan 13.55 då de anade oegentligheter.

Väl på plats kontrollerades en man i 40-årsåldern av tillkallad polis, vilket ledde till att elektronisk utrustning beslagtogs.

Efter granskningen har mannen nu blivit misstänkt för grov osann försäkran. Händelsen lyfter fram frågor kring säkerhetsåtgärder vid provtillfällen och hur teknologiska hjälpmedel kan missbrukas för att manipulera resultat.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 9 april 2024 22:20
Senast uppdaterad: 9 april 2024 22:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors