Företag i fokus:

Fritidsgården behöver inte kosta 100 miljoner!

Fritidsgård Ronna

Illustration: Södertälje kommun.

Man kan tro att Skanska, som skall bygga fritidsgården för nära 100 miljoner kronor, har skrivit försvarstal och replikmanus till Marie Lindeberg, chef för kultur – och fritidskontoret, samt även till Krister Mellström, VD på Telge inköp och Maria Rydholm på Telge fastigheter.

För jag utgår ifrån att ingen av dessa personer ansvariga för att hantera denna affär har någon som helst erfarenhet inom byggnation och dess verkliga kostnader, utan man har helt utgått ifrån den verklighet som byggherren presentar och satt priserna därefter.

Vi hör fraser som: Vi har inte byggt fritidsgårdar på länge. Därför kommer hyran att bli så hög som ca 535 000 kr per månad, dvs 6 400 000 kr per år.

Ett annat svepande skäl som anges är ”Putinpriser” på byggmaterial, det skall förklara den höga byggkostnaden menar man på. 

Joakim Granberg, Realistpartiet.

För er som kan något om byggnation så vet ni att själva materialkostnaden i bygget av denna fritidsgård är ca 30 % av den totala kostnaden, de resterande 70% av pengarna som faktureras Telge fastigheter av Skanska kommer att vara för så kallad projektering (där lägger man sjukt högt pris), sedan är det timdebitering för arbetsledare, snickare, målare och övriga hantverkare för att montera ihop gården.

Så ja visst påverkar ökade materialkostnader totalkostnaden, men inte i den utsträckning man får det att låta som, den stora överdebiteringen ligger i skyhöga projektering och genomförande kostnader.

Att bygga en fritidsgård skall inte kosta ca 83 000 kr per kvm, det kostar en bostad i centrala Stockholm, inte en nyproduktion av en fritidsgård i Södertälje!

Problemet med dessa överpriser är i grunden skapat av Telge själva, det börjar redan vid upphandlingsförfarandet – 10 stora byggbolag offererade om att få bygga fritidsgården, men man utformar kravställningarna så rigorösa så att varken Peab eller NCC passerade nålsögat och kunskapsnivån för att kunna bygga en fritidsgård, Peab skall bygg klar kanalen för några miljarder, men att bygga en fritidsgård klarar den inte av anser Telge inköp, det var endast Skanska som var tillräcklig kunniga för att få jobbet.  Så redan i steg 1 så fanns det endast ett enda företag kvar i upphandlingsprocessen av de 10 som ansökt.

Fritidsgården i Ronna. Illustration: Södertälje kommun.

Skanska kunde nu i ensamt majestät förklara för dessa tjänstepersoner, upphandlare och övriga amatörer om varför man måste ha 10 miljoner för att planera jobbet (projektering) och sedan skall man ha 12 miljoner till för räntor på pengar som man inte fått ännu, Indexhöjningar, risker (Kan nån förklara detta för mig, vilken risk är det dem tar som får 100 millar för att bygga en gård?), inköp av en bio bod och konstnärlig utsmyckning…TOLV MILJONER! –  Så totalt ca 22 miljoner på löst hopplockade fraser som kanske låter bra, men jag vet att det inte behövs planeras för 10 miljoner för att bygga en fritidsgård, bara en sådan sak gör mig förbannad!

Sanningen är att om någon kunnig person planerat upphandlingen av denna fritidsgård så skulle den med de ökade materialkostnaderna ha hamnat på max 50–55,000 kr per kvm.

Enkel matematik säger att om Telge fastigheter betalar mindre för byggnationen av fritidsgården så blir ju hyran för densamma lägre för kultur och fritidskontoret.

Nu när moderaterna har satt sig i knät på Socialdemokraterna så hade jag ju hoppats på att M åtminstone skulle sätta stop för detta enorma penningslöseri inom våra inköp.

Gör om upphandlingen nu!

Joakim Granberg
Realistpartiet, 2e vice ordf. i Telge inköp ifrån januari 2023

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 12:51
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:16

Undersköterskorna med nyckelroll i nytt projekt

kad-studie-avdelning-20-sodertalje-sjukhus

Åsa Stålgren, samordnare avdelning 20, Aysel Kulbay, doktorand, Ibolya Juhász, undersköterska avdelning 20 och Anja Eklund, vårdenhetschef avdelning 20. Foto: Södertälje sjukhus

Har en patient som haft kvarliggande urinkateter oftare bakterier i urinen efter kateterborttagningen än en patient som inte har haft kateter? Det undersöker nu en studie på Södertälje sjukhus.

Patienter som har haft en kvarliggande urinkateter (KAD) verkar ha fler bakterier i urinen så länge katetern sitter kvar, men det är oklart vad som händer när den tas bort. I studien jämförs patienter som har haft KAD under de senaste fyra veckorna med en kontrollgrupp utan KAD.

Undersköterskorna på avdelningen har en nyckelroll i projektet genom att ta prover och registrera mätresultat. Som en del i studien mäts blåsvolym för att upptäcka eventuell urinretention. Uppskattningsvis 20-30 procent av patienterna på rehabiliteringsavdelning 20 har KAD. Patienterna som deltar i studien kommer både med och utan kateter.

– Många patienter tackar ja till att delta i studien, trots att det inte kommer att hjälpa dem personligen utan gynna framtida patienter, säger undersköterskan Ibolya Juhász.

Hos en patient med en KAD bildas biofilm i och på katetern efter en tid. I biofilmen kan resistenta bakterier ta skydd från kroppens immunförsvar och från antibiotika, men man vet inte om samma bakterier finns i urin när patienten kissar.

Studien är en del av doktorandprojektet för sjuksköterskan Aysel Kulbay som arbetar på Vårdhygien Stockholm.

– Som en del i studien genomförs blåsvolymmätning av urinblåsan med bladder scan. Det har hänt att vi har hittat patienter som har urinretention, alltså har kvar för mycket urin i blåsan efter att de har kissat. Urinretention är inte bra och därför är det positivt att vi upptäckt det, säger Aysel.

Hon hoppas resultaten ska ge underlag för förbättrade rutiner kring katetrar och minskad risk för infektioner.

Skribent: Lucas

(Annonslänk

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 13:53
Senast uppdaterad: 21 december 2023 14:22

DEBATT: – ”Ett hån mot alla assyrier/syrianer”

Godner

Foto: Lucas T

Är Boel i chocktillstånd, kan man undra? Plötsligt talar hon om ”vårt kristna folk” och besöker kyrkor i hopp om försoning när kritiken växt sig stark. Men min vilda gissning är att Godner, precis som några andra skrev, har skjutit sig själv i foten.

Hennes svar på insändare som kritiserar henne är synonym med svamligt och fokusförflyttning. Istället för att svara sakligt och bemötande, så bortförklarar hon sin frustration över att bli kritiserad.

Att Södertäljeborna är trötta på svartmålningen känns konstaterat.
Samma vecka som Boel var på SNS-seminariet, där hon aggressivt pekade ut läkare, advokater, mäklare och vårdanställda, och där rapporten bland annat också pekar på att kriminella verkar inom restauranger, frisörer, caféer, livsmedelsbutiker, bilverkstäder, hotell, gjorde hon också flera andra besök för att, som många upplever det, svartmåla Södertälje och i bemärkelsen, assyrier/syrianer. Samma vecka medverkade ”experten” Godner i Agenda på SVT och åkte till Västerås för att kraftfullt smutskasta Södertälje.

För att förtydliga, jag är för att den organiserade brottsligheten kraftfullt motarbetas.

Men i hennes senaste svar skrev Godner att hon var i SNS-seminariet för att kommentera en forskningsrapport som tagits fram av ”andra”. Men för läsarna är det också bra att veta att det är Södertälje kommun, tillsammans med polisen, som lagt fram underlaget för rapporten. Samma kommun och samma polismyndighet som pekade ut den assyriska/syrianska folkgruppen i Tore 2-rapporten som BRÅ 2021 sammanställde.

Så här stod det i BRÅ-rapporten:
”Hypotesen illustrerades bland annat med en pyramid där centrala personer var indelade i olika nivåer. Kriminaliteten ansågs vara samhällshotande utifrån ett antagande om att sociala strukturer i de assyriska/syrianska folkgruppen.”

Så att antyda att smutskastningskampanjen inte handlar om folkgruppen är ett hån mot alla assyrier/syrianer. Det hjälper inte längre att finslipa i kanten och undvika att tydligt nämna folkgruppen, och det är för övrigt olagligt att kartlägga minoriteter, vilket med stor sannolikhet görs av polisen i samarbete med Södertälje kommun.

Hon vill ha total kontroll över Södertälje

Men att Godners förtroende är förbrukat handlar inte enbart om svartmålningen och att minoriteter känner sig starkt utpekade. Det handlar också om hennes agerande genom åren. Hon vill ha total kontroll över Södertälje. Ett förslag hon vill ha igenom är att ingen ska få köpa hus eller fastighet om inte kommunen godkänner det först. ”Kommunal förköpsrätt för alla fastigheter”, skrev hon i DN.
Det innebär att om du, som bor inom Södertälje kommuns gränser, vill köpa hus eller fastighet i kommunen så måste du ha hennes godkännande först.

Hon kritiserades för övrigt av ”För Initiativet Tryggare Södertälje” som representerar tiotusentals medlemmar i Södertälje för att vara rasistisk i artikeln.

Många minns också Hovsjö-affären där hon sålde hundratals lägenheter till familjen Månsson, trots att ett mycket högre bud fanns på bordet. Att hon sedan lade sekretess över handlingarna låter jag vara osagt. Och nu senast där kommunen med bröt mot Europakonventionen och regeringsformen.

Listan är lång och i en annan kommun hade kritiken stått med tuschpenna på plakat utanför stadshuset. Men istället har Godner påbörjat försoningskampanjen ”vårt kristna folk”, som hon tror kommer vända på skutan.

Det låter bara patetiskt och desperat i mina öron.

A.S

Läs även:
DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2023 08:30
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors