Företag i fokus:

Miljonbidrag till Hero of the talk – ”Helt fantastiskt”

318340484_900775327748269_5276058713808249357_n

Foto: Privat

Södertäljeborna, Nahir Oyal och Johan Rolander, arbetar aktivt för att motverka mobbning och utanförskap. Nu får grundarnas organisation, Hero Of The Talk Sweden, hela 5,9 miljoner kronor av Allmänna arvsfonden för att fortsätta arbetet med skolor runt om landet.

– Känns helt fantastiskt, säger Nahir Oyal efter beskedet.

Föreningen Hero of the Talk startade sin resa 2018 med syfte att genom, idrott, aktiviteter och interna utbildningar bidra till minskad mobbning och utanförskap, men även skapa förebilder bland barn och unga. 2019 fick föreningen 3,8 miljoner i bidrag av Arvsfonden och nu, tre år senare, får de ytterligare miljonbidrag som ska öppna dörrar för nya möjligheter.

På grund av Covid-19 pandemin ändrades dock föreningens inriktning.

– Covid förändrade allt och vi beslöt att utveckla BE THE HERO till att bli en interaktiv utbildning riktad till Sveriges skolor. Den testades första gången på en skola i Södertälje 2021.Redan där och då förstod vi att vi knäckt koden. Barnen tycker att det är roligt och lärorikt, samtidigt som skolan har en färdig produkt som snabbt förändrar hur elever är mot varandra. Detta genom att få kunskap om mobbning, utanförskap och dess effekter. Nu skall vi under tre år utveckla BE THE HERO JUNIOR, vilket känns helt fantastiskt.

(Annonslänk)

Totalt blir det nya stödet för ”Be the hero of junior” 5.876.841 kronor , som ska utveckla interaktiva metoder som lär barn värdet av att inkludera istället för exkludera. Detta ska i sin tur leda till en bättre skolmiljö, gemenskap, minskad mobbning, utanförskap och stärker barns psykiska hälsa.

– Vi har träffat stiftelser, kommuner, politiker, stadsdirektörer, tjänstemän och andra som utger sig för att vilja vara en del av skapa en bättre framtid för Sveriges barn. Tyvärr har uttrycket ”Mycket snack och liten verkstad” aldrig varit mera rätt. När vi och andra pratar om de konsekvenser mobbning och utanförskap ger, med psykisk ohälsa, kriminalitet och självmord fungerar inte byråkrati, säger Johan Rolander projektledare Hero Of the Talk, och fortsätter.

– De som sitter på makt, ekonomi och ansvar, förblir ofta passiva. Däremot kan man ta miljontals skatteintäkter för att göra utredningar om varför samhället hamnat där det hamnat, istället för att ta tag i problemen för att de inte skall uppstå. Det konstiga är att alla är överens om att det är i skolan slaget måste vinnas, genom att ge barn goda värdegrunder och framtidsutsikter. Därför är det hedrande att Arvsfonden ser vad vi skapat och vi är beredda att ta en ledande roll i denna förändring, säger Rolander

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 14 december 2022 16:26
Senast uppdaterad: 14 december 2022 18:05

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis- Pressbild

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors