Företag i fokus:

Prostitution i Södertälje kartlagd i ny rapport

2022_03_silhouette-3724707_960_720

Foto: PxHere.

I en ny kartläggning framgår det hur prostitution och människohandel i syfte att sälja sexuella tjänster ter sig i Södertälje kommun. En rapporten som bland annat visar att barn och unga är i en utsatthet tack vara den digitala utvecklingen. Annika Rådström, socialdirektör, menar att arbetet kräver en fördjupad samverkan mellan kommun, polis, privata aktörer och civilsamhället.

Södertälje är inte skonad från att vara en plattform där människohandel, prostitution och sexuell exploatering. I ett flertal arenor förekommer detta och en särskild utsatthet finns hos de individer som har ett skört skyddsnät och särskilda behov, men också hos barn och unga. Den nya rapporten visar på en saknad kunskap kring problematiken.

Socialkontoret har tagit fram rapporten Prositution och människohandel för sexuella ändamål med syfte att kartlägga omfattningen, vilka arenor det förekommer och på vilket sätt. Rapporten ska ge kunskaper om hur det förebyggande arbetet ska te sig för att motverka prostitution och människohandel i kommunen.

– Det har tidigare saknats en överblick av problematiken. Genom rapporten kan vi få kunskap om var och på vilka sätt det förekommer, och kan utveckla arbetssätt för hur vi förebygger och arbetar vidare framåt, säger Sandra Hallgren, samordnare mot prostitution och människohandel.

Rapporten visar att prostitution förekommer på flera håll, förmedlas på olika sätt och visar sig på olika sätt i Södertälje. I rapporten visas att både män och kvinnor säljer sex, och att det främst handlar om människor i en utsatt situation. Bakom prostitutionen finns diverse orsaker så som dålig ekonomi, intellektuell funktionsnedsättning, psykisk ohälsa, missbruk, neuropsykiatrisk diagnos och även tidigare trauma från tidigare utsatthet av sexuella övergrepp.

Kommunen har kartlagt prostitution och människohandel i en ny rapport.

De som köper sexuella tjänster har i rapporten endast visat sig vara män.

Inhämtning av information till rapporten har bland annat gjorts med polis, region och civilsamhälle i form av samtal, intervjuer och möten. Den sammantagna bilden av rapporten visar att EU-medborgare, barn och vuxna, som mest utsatta. Kvinnor med annat påbrå än europeisk förekommer också för människohandel och prostitution. Dessutom visar rapporten att dessa kvinnor som är utsatta sällan själva söker hjälp hos myndigheter.

– Det är ovanligt med den här typen av lokala kartläggningar. Förhoppningsvis kommer fler kommuner att följa efter med liknande insatser vilket skulle kunna ge jämförande lägesbilder kring frågan. I Södertälje finns det ett viktigt fortsatt arbete för att möta en väldigt utsatt målgrupp som inte alltid är lätt att identifiera. Men det tar sig många uttryck kan konstateras, något vi framför allt ser hos barn och unga, säger Sandra Hallgren.

På grund av sociala medier och andra digitala forum är utsätt bland annat barn och unga för en större risk enligt kartläggningen.

– Barn och ungas utsatthet är mycket komplex och det finns en utbredd risk för att bli utsatt för sexuell exploatering. Det handlar om allt ifrån nakenbilder, sexuell posering, grooming och även sex om ersättning. Den digitala utvecklingen flyttar fram gränserna och här är det viktigt att följa utvecklingen, säger Hallgren.

Alla aktörer som arbetar med barn och unga har uttryckt behovet om mer kunskap kring utsattheten på internet, vilket också visas i rapporten.

– En av mina slutsatser är att den generella kunskapsnivån behöver höjas för att vi ska kunna jobba proaktivt i dessa frågor. Fler utbildningsinsatser är väldigt viktigt, framför allt när det gäller barn och unga i den värld de möter i chattforum och i sociala medier. Det är ett komplext område där vuxna i större utsträckning behöver ta ansvar, säger Sandra Hallgren.

En viktig förutsättning för att lyckas nå de utsatta krävs en fördjupad samverkan mellan polis, kommun, kommersiella aktörer och civilsamhälle. De grupper man bör fokusera på är de utländska kvinnorna som är tillfälligt på besök i Sverige och de män som köper sexuella tjänster. För att komma åt dessa krävs ett uppsökande arbete.

– Rapporten är väldigt viktig för socialkontorets arbete framåt i dessa frågor. Projektet med att ta fram rapporten har pågått under hela 2022, vi har beslutat att förlänga projektet och kommer bland annat att fokusera på kunskapshöjande insatser och att ta fram interna strukturer och rutiner och förstärka samarbetet med våra lokala aktörer ytterligare, säger Annika Rådström, socialdirektör.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 15 december 2022 15:50
Senast uppdaterad: 15 december 2022 15:50

KRÖNIKA: Ett ovärdigt slut på säsongen SSK

SO10167-scaled-e1711310096712-1536x1198-1

En bild som säger mycket, uppgivenhet och depp, haveri för SSK i kvartsfinalen mot BIK Karlskoga
Foto: Shamash Oyal

Slutspelet för SSK blev ett stort misslyckande. Man förlorade mot en motståndare som brann för uppgiften mer och BIK Karlskoga står därför med bägge benen i semifinal.

Och det finns inget att skylla på. Det är inte marginaler som avgör, det är inte oflyt. BIK Karlskoga var redo för det här ”kriget”. SSK hade hade den tveksamma formen och spelet från grundseriens sista fjärdedel med sig in i kvartsfinalen. Problemet med målskyttet började redan med drygt tio matcher kvar och spelet i övrigt hade börjat hacka redan då.

Laget stålsatte sig och lyckades besegra AIK och till slut Djurgården på hemmaplan i de sista omgångarna men känslan är att de matcherna sög musten ur laget. Resterande del har sett energifattigt och uppgivet ut.

Det blir supporterhjärtat som får tala i den här texten, mycket har redan sagts av spelare, ledare och supportrar under och efter kvartsfinalen mot BIK Karlskoga. Tar dock fasta på något som SSK:s sportchef Emil Georgsson sade till LT efter matchen:

”Vi har haft bra förutsättningar, vi har haft fansen med oss och klubben har backat upp oss, och vi betalar inte tillbaka ett jävla dugg

Ja det är så känslan är.

Man spände bågen högre än ifjol, kontinuiteten i lagbygget var viktigt sades det. Laget skulle vara mer erfaret, bredare och mindre känsligt för skador. Spelare adderades till laget som ”vet vad som krävs för att vinna”. Inget av det här syntes egentligen till i de fyra matcher som SSK ”deltog” i.

Hockeyklyschor, floskler och ord som används på repeat

Slätstruket är det som kommer upp på näthinnan för SSK:s insats . Ett lag var redo för slutspel och allt vad det innebär, ett lag var inte det. För SSK:s del var det nervöst, tafatt, otajmat och det syntes tydligare och tydligare ju längre matchserien fortgick.

”Det är nu det roliga börjar”, ”Vi ska vara som bäst i slutet av säsongen”. Är verkligen revanschsugna”. ”Vi vet vad vi kan och litar på processen”.Vi ska bli bättre för varje dag” – Meningar som används frekvent under en hockeysäsong men bara blir tomma ord när det för många slutar i besvikelse och känslan av att man inte ens faller med flaggan i topp.

Att det lilla extra hos SSKspelarana inte fanns att kräma ur blev som allra mest tydligast i 4:e matchen, som egentligen rann SSK ur händerna redan 3 minuter in i första perioden. Istället för den sista desperata pushen och på riktigt utmana Karlskoga så var det fortsatt de som kontrollerade tillställningen.

Många väntade på den stora stjärnans comeback, Linus Videll skulle bli den avgörande faktorn. Linus hann aldrig komma i form efter sin skadefrånvaro.
Foto: Shamash Oyal

För höga förväntningar?

Södertälje Sportklubbs representationslag var aldrig riktigt nära, det måste man vara ärlig att säga. I stridens hetta, inför och efter matcher så blir det lätt att sminka över sanningen. Den kan sammanfattas på ett enda sätt – Ett lag från Värmland hanterade från första nedsläpp de här matcherna på helt rätt sätt, åtta raka vinster i ljumna serielunksmatcher, tabellpalceringar hit och dit var helt utan betydelse.

SSK blev aldrig den lagmaskin som många hade förväntat sig. Kanske är det just de ”för höga” förväntningarna som gör att vi som följer laget nära känner oss blåsta på konfekten. Den nedåtgående spiral som laget hamnade i både spelmässigt som lag men också spelare för spelare borde kanske varit en varningsklocka.

Att under ordinarie serielunk där inte alla matcher är av ”slutspelskaraktär” spela på ett sätt och vinna matcher är en sak. Att sedan inte klara av att anpassa sig till det mer täta, fysiska och desperata spel som ofta krävs i slutskedet av en säsong säger något helt annat.

(Annonslänk)

Specialteams följde samma mönster som övriga moment i lagets spel. Boxplay fick laget och coachstaben inte ordning på alls under hela säsongen. Att gå in i ett slutspel och inte ha de rätta verktygen i sådana viktiga spelmoment sänker förutsättningarna rejält att bli framgångsrika i det samma.

Med dessa förutsättningar så är det med facit i hand inte en så stor skräll att BIK Karlskoga tar sig vidare till semifinal. Man hade som lag betydligt bättre fart på ”grejerna” än vad motsvarigheten från Södertälje hade.

”Frälsarens återkomst”

Många väntade på besked om när Linus Videll skulle göra comeback för laget i slutspelet, det var han som skulle göra det. Tyvärr verkade det som att stora delar av laget också gick och väntade in hans närvaro, likt ifjol så blev offensiven succesivt mer uddlöst efter hans skada. Enligt hans egna utsago så var foten inte helt redo för den belastning som slutspelshockey innebär och skulle vara mer redo i en semifinal. BIK Karlskoga skulle ”bara” klaras av först.

När man försöker se nyktert på varför säsongen slutade som den gjorde, är känslan att oavsett om Videll hade kommit in i slutspelet utan ett skadeuppehåll på två månader så hade utgången blivit den samma ändå. Helhetsintrycket är att det var krampaktigt i för många händer och fötter samtidigt för att resultatet skulle bli annorlunda.

Laget lyckades inte slå om och anpassa sig till den hockey som matchade BIK Karlskogas. De gick verkligen all in från första nedsläpp i första mötet lagen emellan, verkligen alla spelare i det laget var beredda att gå över lik för att gå vinnande ur striden. Så med formkurvor som gått åt olika riktningar och olika mindset att ta sig an uppgiften så är det inte en så stor skräll att BIK är vidare till semifinal. De var rustade för strid och förberedda på alla olika scenarier. SSK lyckades inte nollställa sig från en vacklande sista tredjedel på grundserien.

Det här blir min första och enda text om Södertälje Sportklubbs inte allt för lyckade slutspel säsongen 2023-24. Det här får sjunka in några dagar sedan är det dags att blicka framåt. Det mesta är sagt redan.

Hör gärna av er med synpunkter till oss. Vad vill ni läsa om? Vad saknar ni i vår bevakning om SSK? Era synpunkter hjälper oss att bli bättre.

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 16:23
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 16:50

Stabil matprisutveckling – Men påskmaten blir dyrare

grass-food-spring-color-holiday-garden-815365-pxhere.com_

Foto: Pexels

Trots en nästintill stillastående matprisökning under februari månad, har priserna på traditionella påskdelikatesser ökat mer markant jämfört med andra livsmedel. Detta enligt Statistiska centralbyråns (SCB) senaste konsumentprisindex (KPI).

Under februari 2024 var de genomsnittliga priserna på livsmedel generellt 0,9 procent högre än samma månad föregående år. Dock observerades en större prisökning för produkter typiskt associerade med påskbordet, vilket framhäver en specifik prisuppgång inom denna kategori.

Specifikt noterades lax, sill och ägg för att ha haft de mest signifikanta prisökningarna jämfört med februari förra året, vilket tyder på att påskens favoriträtter blir allt dyrare.

– Äggpriserna brukar sjunka runt påsk, men frågan är från vilken nivå det blir i så fall. Det senaste året har priserna på ägg stigit med nästan 12 procent. Räknat tre år bakåt har äggpriserna ökat med närmare 48 procent, säger Carl Mårtensson, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Även choklad har sett en högre prisökning än andra godissorter under det senaste året, även om godis generellt sett har upplevt större prisökningar över en treårsperiod. Under samma period har även båda lax och sill ökat med ungefär 30 procent i pris.

– Den enda påskmaten som tydligt minskat i pris jämfört med förra året är kyckling, säger Carl Mårtensson.

Denna utveckling belyser en intressant trend där säsongsbetonade livsmedel, särskilt de som förknippas med högtider som påsk, upplever prisökningar utöver den generella inflationstakten. Det pekar på en möjlig kostnadsökning för konsumenter som vill upprätthålla traditionella matvanor under högtiderna, samtidigt som det visar på de bredare ekonomiska påverkningarna av prisförändringar inom livsmedelssektorn.

Prisutveckling på påskmat (beräknat på februaripriser)

ProduktFörändring senaste åretFörändring senaste tre åren
Ägg11,6%47,7%
Gravad/rökt lax9,6%31,3%
Sill8,2%29,9%
Choklad6,9%24,6%
Kaviar6,3%25,2%
Potatis4,4%29,9%
Godis (konfektyr)4,2%23,8%
Lammkött-0,1%26,5%
Fjäderfjän (kyckling)-5,1%25,2%

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 mars 2024 12:38
Senast uppdaterad: 25 mars 2024 12:38

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors