Företag i fokus:

Sju liv har släckts – Så många vapen har polisen beslagtagit

Pxhere

Foto: Pxhere.

En hög polisiär närvaro har krävts i arbetet för att bekämpa skjutvapenvåldet efter att skottlossningarna har tagit sju liv i år. Tre personer sitter häktade i väntan på utredning, samt att flera personer med koppling till konflikterna sitter häktade för grova vapenbrott.

Södertälje tingsrätt har dömt tre män från ett av morden i Gillestigen i februari i år, männen sitter häktade för grovt skyddande av brottsling och försök till grovt vapenbrott. Ytterligare 14 personer sitter häktade för att de på något sätt har kopplingar till konflikterna, mordärendena. Allt från vapenbrott till narkotikabrott. 17 skjutvapen har beslagtagits sedan 23 september i år i Södertälje.  

Södertäljepolisen uppger sig ha bra koll på de kriminella nätverken i Södertälje och enligt utredningarna visar det att de misstänkta gärningsmännen är i genomsnitt 16 och 20 år gamla.

– Vi har en god bild av Södertäljenätverken, av de individer som ingår och om de konflikter som pågår. Samtidigt är det inte alltid möjligt att förutspå när konflikter ska blossa upp eller något nytt inträffar som sedan i sig generar en våg av nya händelser, säger Caroline Aspegren, lokalpolisområdeschef i Södertälje.

Polisen på plats efter dödsskjutningen i Ronna den 1 oktober. Foto: Shamash Oyal

Södertälje har fått hjälp och förstärkning av andra regioner, av bland annat Stockholmspolisen. Den största delen av förstärkningen arbetar i nuläget i yttre tjänst.

Brottsförebyggande insatser

Polisen, socialtjänst och Södertälje kommuns andra verksamheter och viktiga aktörer arbter tillsammans för att motverka och förebygga nyrekrytering av unga till kriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet bygger på samtal och omhändertagande av ungdomar.

– Det är av stor betydelse att insatser sker mycket tidigt för barn i utsatta miljöer. Samtidigt märker vi att människor är trötta på våldet och på situationen. Vi upplever att benägenheten att prata med polisen har ökat, säger Caroline Aspegren, lokalpolisområdeschef i Södertälje.

Även kontroller av bland annat fordon har lett till att polisen har kunnat beslagta vapen, ammunition och narkotika. Ibland har husrannsakningar i bostäder genomförts. Kontrollerna har därför varit ett viktigt arbetsverktyg även om de ibland skapat frustration hos vissa.

Utöver fordonskontroller har helikopter och drönare cirkulerat i syfte att öka tryggheten.

Läs även: – Tretton skjutningar i år – Sju med dödlig utgång

Sju personer har skjutits till döds i Södertälje under 2022.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 17 december 2022 12:08
Senast uppdaterad: 17 december 2022 12:10

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors