Företag i fokus:

Så smugglas jugoslaviska vapen in i Södertälje

Ak47

Foto: Creative Commons.

FN samarbetar med myndigheter och polis i Sarajevo, Bosnien, för att samla in illegala vapen från forna Jugoslavien. Uppemot 750 000 vapen talas det om, som riskeras för att smugglas in till Sverige.

– Samma vapen som lämnat hål i Sarajevo används nu i ett gängkrig i Södertälje, berättar Aida Arslanovic i ett reportage för SVT.

Under 2022 nådde det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige nya höjder, då den andra advent sköts det 60:e offret ihjäl. Veckorna innan andra advent hade polisen beslagtagit tre kalasjnikovs – gevär från det forna Jugoslavien.

Hemliga utrymmen i bilar och vapen som plockas isär för att transporteras separat för att sedan byggas ihop igen är olika sätt som vapen smugglas in i Sverige. Många av de vapen som används i mord och andra våldsbrott i Södertälje kan kopplas till det forna Jugoslavien. Vilket har bidragit till att Sverige är det land i Europa med de flesta dödskjutningar.

Gunnar Appelgren, gängexpert hos polisen. Foto: Shamash Oyal

För att motarbeta vapensmugglingen beslagtas vapen i Bosnien som sedan smälts ned. Hittills har 25 000 illegala vapen smälts ned och förhindrats till att smugglas vidare, till länder som exempelvis Sverige.

I andra länder, som exempelvis England, när man har motarbetat vapenvåldet så går det över till andra former än skjutvapen. Knivattacker och liknande former av brott ökades kraftigt efter 1996 då England införde lagar mot privat ägande av pistoler.

Men det får inte de fruktansvärda effekterna. En kniv kan aldrig skjuta bort en busskö men det kan en kalasjnikov, berättar Gunnar Appelgren, gängexpert hos polisen, för SVT.

Läs även: – Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Text: Gustav Petterson

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 16:11
Senast uppdaterad: 20 december 2022 16:17

Senaste nytt: ”För dialog med lite olika alternativ”

Mimmi Gill

Mimmi Gill var en av två spelare med A på bröstet den gångna säsongen
Foto: Patric Gill

Södertälje Sportklubbs satsning för damlaget mot SDHL fortsätter men mycket är idag oklart om vad som händer med lagbygget.

Centern Mimmi Gill hade den gångna säsongen ett A på tröjan och hade en stor roll i laget. I nuläget har Mimmi inte klart för sig hur hennes hockeyframtid kommer att se ut.

– Just nu är inget klart och jag för dialog med lite olika alternativ, säger hon till Telgenytt.

Framtiden i SSK är högst oklar.

– Från SSK är det rätt tyst. Säsongen tog abrupt slut efter vår match i Jönköping så det är rätt otydligt vart klubben står till nästa säsong.

Läs även: Många luckor att fylla för SSK Dam: ”SSK är ett alternativ”

Text:

Daniel Hansson

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 09:55
Senast uppdaterad: 28 april 2024 15:45

En ny trend: Allt fler jobbar efter pensionsåldern enligt SCB

Skriva , dator

Foto: Pexels

En nyligen publicerad rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) visar på en markant ökning av antalet äldre som fortsätter att arbeta väl efter pensionsåldern, med en fördubbling av sysselsättningsgraden bland personer över 65 år under de senaste tjugo åren.

Det blir allt vanligare att jobba även efter att man uppnått pensionsålder, enligt en ny rapport från SCB. Särskilt bland män är tendensen tydlig. I åldersgruppen 75–89 år var sysselsättningsgraden 7 procent år 2023, vilket innebär att 65 700 äldre fortfarande var aktiva på arbetsmarknaden.

– Andelen äldre arbetslösa är dubbelt så stor i dag som för tio år sedan. Det indikerar att det finns ett outnyttjat arbetskraftsutbud även upp i äldre åldrar, säger Louise Stener, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

(Annonslänk)

Trots en ökning av antalet sysselsatta äldre, har den genomsnittliga arbetstiden inte förändrats markant. Män tenderar att arbeta fler timmar än kvinnor, som oftare väljer deltid. I åldrarna 65–69 år arbetade män i genomsnitt 27 timmar per vecka medan kvinnor arbetade 24 timmar. För gruppen 70–74 år var motsvarande siffror 23 timmar för män och 18 timmar för kvinnor.

En intressant trend är att äldre kvinnor har en högre grad av fasta anställningar jämfört med män, men detta förändras med åldern. Äldre kvinnor övergår i högre utsträckning till tidsbegränsade anställningar, medan fler män tar steget och blir företagare.

– Äldre kvinnor arbetar främst inom vård och omsorg. Många äldre män arbetar inom finansiell verksamhet och företagstjänster, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB och en av rapportförfattarna.

När det kommer till val av bransch, verkar ålder inte spela någon större roll. Däremot finns det könsspecifika skillnader, med män som fortsätter arbeta inom lantbruk och trädgårdsskötsel efter pensionsåldern. Rapporten från SCB belyser en tydlig förändring i synen på arbete och pensionering, där allt fler äldre väljer att förbli aktiva på arbetsmarknaden.

Text:

Paula Kass Elias

Dela via:

Shares
Publicerad: 1 april 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 april 2024 10:31

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors