Företag i fokus:

Så smugglas jugoslaviska vapen in i Södertälje

Ak47

Foto: Creative Commons.

FN samarbetar med myndigheter och polis i Sarajevo, Bosnien, för att samla in illegala vapen från forna Jugoslavien. Uppemot 750 000 vapen talas det om, som riskeras för att smugglas in till Sverige.

– Samma vapen som lämnat hål i Sarajevo används nu i ett gängkrig i Södertälje, berättar Aida Arslanovic i ett reportage för SVT.

Under 2022 nådde det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige nya höjder, då den andra advent sköts det 60:e offret ihjäl. Veckorna innan andra advent hade polisen beslagtagit tre kalasjnikovs – gevär från det forna Jugoslavien.

Hemliga utrymmen i bilar och vapen som plockas isär för att transporteras separat för att sedan byggas ihop igen är olika sätt som vapen smugglas in i Sverige. Många av de vapen som används i mord och andra våldsbrott i Södertälje kan kopplas till det forna Jugoslavien. Vilket har bidragit till att Sverige är det land i Europa med de flesta dödskjutningar.

Gunnar Appelgren, gängexpert hos polisen. Foto: Shamash Oyal

För att motarbeta vapensmugglingen beslagtas vapen i Bosnien som sedan smälts ned. Hittills har 25 000 illegala vapen smälts ned och förhindrats till att smugglas vidare, till länder som exempelvis Sverige.

I andra länder, som exempelvis England, när man har motarbetat vapenvåldet så går det över till andra former än skjutvapen. Knivattacker och liknande former av brott ökades kraftigt efter 1996 då England införde lagar mot privat ägande av pistoler.

Men det får inte de fruktansvärda effekterna. En kniv kan aldrig skjuta bort en busskö men det kan en kalasjnikov, berättar Gunnar Appelgren, gängexpert hos polisen, för SVT.

Läs även: – Han knäckte gängen i Södertälje – Nu tar han nya tag

Text: Gustav Petterson

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 16:11
Senast uppdaterad: 20 december 2022 16:17

Extremväder orsakar rekordstora skador i Södertälje

Traktor ploga snö

Foto:

De senaste årens extrema väder har lett till omfattande skador i Södertälje kommun. Förra året betalades skadeersättningar ut på över 14 miljoner kronor – den högsta summan på många år. Experter varnar för att klimatförändringarna kommer leda till fler och värre naturkatastrofer framöver.

I Sverige har natur- och väderrelaterade händelser de senaste åren orsakat skador för över 8 miljarder kronor.

Under 2022 ersattes 135 försäkringstagare i Södertälje kommun med sammanlagt 14 miljoner kronor för naturorsakade skador – det högsta beloppet i kommunen sedan åtminstone 2015, visar statistik från Svensk Försäkring.

– Vi behöver bygga ett mer robust och motståndskraftigt samhälle. Här krävs samverkan och nytänkande, säger Philip Thörn, hållbarhetschef på försäkringsbolaget If till TT.

Naturskadorna varierar kraftigt mellan olika år. Stora översvämningar och stormar kan snabbt driva upp kostnaderna. Sedan 2015 har de naturorsakade skadorna i Södertälje kommun ersatts med 31 miljoner kronor, motsvarande 40 kronor per invånare och år. Det är betydligt lägre än rikssnittet på 99 kronor.

If deltar för närvarande i ett forskningsprojekt med bland annat Cicero och IVL Svenska Miljöinstitutet för att ta fram förslag på åtgärder som kan förebygga skador från extremregn och skyfall. Resultatet förväntas presenteras under 2024.

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 00:43

Kraftig ökning av antalet sysselsatta i Södertälje

Södertälje

Foto: Alexander Isa

Antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla har ökat kraftigt i Södertälje kommun sedan 2020, visar ny statistik från SCB. Ökningen är särskilt stor bland utrikesfödda.

Enligt SCB:s nya statistikprodukt, Befolkningens arbetsmarknadsstatus, har antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla i Södertälje ökat med 12 procent, eller 5 177 personer, mellan juni 2020 och juni 2023. Samtidigt minskade antalet personer med arbetslöshetsersättning som huvudsaklig inkomstkälla med 22 procent.

– I Södertälje ökade antalet personer med arbete som huvudsaklig inkomstkälla med 5 177 personer mellan juni 2020 och juni 2023. Det motsvarar en ökning med tolv procent, säger Johannes Cleris, pressansvarig på SCB.

Ökningen av antalet personer som har arbete som huvusaklig inkomstkälla är särskilt stor bland utrikesfödda, med 26 procents ökning jämfört med en procents ökning bland inrikesfödda. Enligt SCB:s statistik är ökningen ungefär lika mycket för kvinnor som för män i kommunen.

Antal personer (15–74 år)juni 2020juni 2023FörändringUtveckling (%)
Sysselsatta45 54250 5144 97210,9
Arbete som huvudsaklig inkomstkälla42 40047 5775 17712,2

Skribent: Lucas T.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 18 januari 2024 04:30
Senast uppdaterad: 18 januari 2024 14:49

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors