Företag i fokus:

Södertäljeborna mindre bra på att ansöka om bidrag

Södertälje kommun

Arkivbild

Vi alla har hört hur rika kommuner blir rikare, såsom rika människor blir rikare. Inget konstigt med det egentligen. Inte om den rika vet hur hen ska förvalta pengarna. Är det verkligen så?

Men det slår mig som en käftsmäll att Södertälje är den kommun som ligger under snittet och bland de sämsta i landet för att få bidrag för bl.a. laddstolpar. Laddstödet har som syfte att hjälpa de människor som vill satsa på att köra bränslefritt och med el. Värna om miljön i klimatfrågan men också för att värna om plånboken. Däremot vet jag inte om detta gäller idag med elpriser som rånar en. Suck.

Enligt statistik så har Danderyd kommun nyttjat laddstödet i större utsträckning, och fått nästan fyra gånger så mycket som hushållen i Södertälje. Vart är den rättvisa jämnfördelningen som Sverige så snyggt representerar i jantelagen. Vad handlar det om egentligen? Att Danderyd har förmågan att nästla sig in i systemet och kringgå det finstilta, eller beror det på något systematiskt? Oavsett är det oerhört trist läsning, att få veta det man i stort sett misstänker, men får det bekräftat. Svart på vitt.  

Det är oviktigt vad som försiggår i denna kommun i denna fråga såklart, visst finns det ett utvecklat våldsutövande i området, skjutvapenvåld och sju har dött i skottlossningar. En viktig poäng att ha i åtanke är att rika kommuner också har mycket problematik trots sin höga genomsnittliga inkomst som Newsworthy visar på.  

Laddstöd går till rika kommuner – Södertälje ligger under snittet. Foto: Santeri Viinamäki, WC

Södertälje som ligger under snittet är i en ändå bättre rang än grannkommunen Botkyrka. Botkyrka är enligt medierapportering också en drabbad kommun, med en hel del kriminalitet osv. Är det inte ”fattigare” kommuner ur Newsworthy aspekten, dvs. inkomstatistiken som faktiskt behöver laddstödet. I detta fall tänker man rika ska bli rikare, kunna spara och kunna planera framåt. Så himla skevt. Hur sker satsningarna och prioriteringarna blir min största fundering i detta.

Om det handlade om att Södertäljebor inte ansökte om laddstödet, så är det väl tråkigt att de inte varit mer engagerade i frågan. Om det handlar om att de inte ansökte. Varför inte?

Även om Södertälje varit sämre på att ansöka om laddstöd, så är det ändå mycket tråkigt att verksamheter som jobbar med miljöfrågor varit mer aktiva i frågan och inspirerat södertäljeborna till att vilja satsa på sig själva, sin framtid, sin ekonomi och en början med laddstolpar för att kunna ha eldrivna bilar.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

DEBATT: Yrkeslivet börjar med ett genomtänkt gymnasieval

06E021EE-29A0-424B-A7B7-0312C8BE8A18

Olle Karstorp, Svenskt Näringsliv. Foto: Alexander Isa/Pressbild

Nu är det dags för Södertäljes drygt 1250 elever från årskurs 9 att göra gymnasieval. Ett stort och viktigt val som kräver medvetenhet och eftertanke. Många dörrar står öppna, men det blir enklare om ett välgrundat val görs redan från början. Då bör både föräldrarna, skolan och naturligtvis eleven själv göra sitt bästa för att landa rätt.

Att välja efter intresse är bra, men det är viktigt att komma ihåg att intressen utvecklas och ändras. Och det kan vara flera olika program som möter ens intressen.

I den allmänna diskussionen hörs ofta att ungdomar som har svårt med teoretiska ämnen borde välja en yrkesutbildning. Det är sant, men det gäller inte bara den här gruppen. Fler borde välja en yrkesutbildning överhuvudtaget. Många elever på högskoleförberedande program väljer att inte plugga vidare efter examen. De väljer inte heller gymnasieutbildning med den intentionen. Kanske de borde ha valt yrkesprogram i stället? Mycket möjligt. 

”Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år”

Från och med förra året ingår också den grundläggande högskolebehörigheten på samtliga program, även om eleverna på yrkesprogram kan välja bort den. Vägen till högskolan kan alltså fortfarande stå öppen vilket program man än väljer. För den som väljer yrkesprogram öppnas samtidigt en ny dörr till välbetalda och stimulerande arbeten i branscher som skriker efter folk. En yrkesutbildning med upparbetade nära samarbeten med företag ger generellt mycket goda möjligheter till jobb direkt efter studenten.

Olle Karstorp, regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Etableringschansen på arbetsmarknaden kan öka med upp till 21 procentenheter för den som väljer yrkesprogram. Medianlönen kan öka med över 100 000 kronor per år.

Ett tips för den som vill ha koll är Ekonomifaktas sajt Gymnasiepejl. Där redovisas arbetsmarknads- och inkomststatistik för elever som tidigare gått olika gymnasieprogram. I Södertälje har till exempel 75% av eleverna som gått industritekniska programmet. Även fordons- och transportprogrammet har en hög etableringsgrad. I jämförelse med helt högskoleförberedande program är skillnad stor. I snitt har endast var femte elev från något av dessa program etablerat sig på arbetsmarknaden tre år efter examen.

”Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram”

Det är inte bara Svenskt Näringsliv som tycker att fler elever borde välja yrkesprogram. Skolverket konstaterar att för att möta arbetsmarknadens behov och ungdomars efterfrågan bör fler platser i både Södertälje och hela Stockholms län omdisponeras från högskoleförberedande program till yrkesprogram. Framför allt borde programmen bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport, industritekniska samt vård och omsorg prioriteras. 

Från och med nästa år ska också gymnasial utbildning inte bara dimensioneras utifrån elevernas efterfrågan utan också efter arbetsmarknadens behov. Vi hoppas också att det leder till konkreta förändringar i det utbildningsutbud som möter framtida elever. 

Sist men inte minst borde fler föräldrar också tänka tanken att ungdomarna skulle få högre livskvalitet om de redan på gymnasiet fick med sig det självförtroende och de möjligheter till bra jobb som yrkesutbildningar innebär. Det ger en bra start på vuxenlivet. 

Olle Karstorp,
regionchef Stockholm, Svenskt Näringsliv

Johan Olsson,
policyexpert kompetensförsörjning, Svenskt Näringsliv

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 12:03
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Nu kan Södertäljeborna tycka till om nya Slussholmen

Slussholmen

Slussholmen. Visionsskiss: Systra.

Södertäljes Slussholmen kan förvandlas till en attraktiv destination med en ny lekplats och parkområde. Nu bjuds medborgarna in till ett informationsmöte för att tycka till om projektet.

Slussholmen, ett potentiellt nytt landmärke i Södertälje, står inför en stor förändring. Planförslaget för området, som innefattar både en lekplats och parkmark, är nu öppet för samråd.

Mötet, som äger rum den 22 januari 2024 i Trombon-lokalen på stadshuset, ger invånarna en chans att ställa frågor och diskutera planerna med kommunens representanter.

Amfiteatern vid Maren med gradänger ger många sittplatser med utblick över vattnet. Visionsskiss: Systra. 

I utformningen av den framtida lekplatsen har kommunen involverat stadens yngre invånare, något som Telgenytt tidigare rapporterat. Efter dialoger med barnen, kommer lekplatsen att spegla deras önskemål, med aktiviteter som låter dem röra sig fritt.

Denna nya anläggning kommer att placeras nära Hebbevillan och den omgivande parken. Medan byggnationen av hela Slussholmen är planerad att inledas 2026, är allmänheten välkommen att ge feedback på planförslaget redan från början av 2024. Projektet förväntas vara slutfört omkring 2028.

Läs även: Så kommer nya området vid Maren och slussen se ut

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 16 januari 2024 05:00
Senast uppdaterad: 15 januari 2024 23:24

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors