Företag i fokus:

Södertäljeborna mindre bra på att ansöka om bidrag

Södertälje kommun

Arkivbild

Vi alla har hört hur rika kommuner blir rikare, såsom rika människor blir rikare. Inget konstigt med det egentligen. Inte om den rika vet hur hen ska förvalta pengarna. Är det verkligen så?

Men det slår mig som en käftsmäll att Södertälje är den kommun som ligger under snittet och bland de sämsta i landet för att få bidrag för bl.a. laddstolpar. Laddstödet har som syfte att hjälpa de människor som vill satsa på att köra bränslefritt och med el. Värna om miljön i klimatfrågan men också för att värna om plånboken. Däremot vet jag inte om detta gäller idag med elpriser som rånar en. Suck.

Enligt statistik så har Danderyd kommun nyttjat laddstödet i större utsträckning, och fått nästan fyra gånger så mycket som hushållen i Södertälje. Vart är den rättvisa jämnfördelningen som Sverige så snyggt representerar i jantelagen. Vad handlar det om egentligen? Att Danderyd har förmågan att nästla sig in i systemet och kringgå det finstilta, eller beror det på något systematiskt? Oavsett är det oerhört trist läsning, att få veta det man i stort sett misstänker, men får det bekräftat. Svart på vitt.  

Det är oviktigt vad som försiggår i denna kommun i denna fråga såklart, visst finns det ett utvecklat våldsutövande i området, skjutvapenvåld och sju har dött i skottlossningar. En viktig poäng att ha i åtanke är att rika kommuner också har mycket problematik trots sin höga genomsnittliga inkomst som Newsworthy visar på.  

Laddstöd går till rika kommuner – Södertälje ligger under snittet. Foto: Santeri Viinamäki, WC

Södertälje som ligger under snittet är i en ändå bättre rang än grannkommunen Botkyrka. Botkyrka är enligt medierapportering också en drabbad kommun, med en hel del kriminalitet osv. Är det inte ”fattigare” kommuner ur Newsworthy aspekten, dvs. inkomstatistiken som faktiskt behöver laddstödet. I detta fall tänker man rika ska bli rikare, kunna spara och kunna planera framåt. Så himla skevt. Hur sker satsningarna och prioriteringarna blir min största fundering i detta.

Om det handlade om att Södertäljebor inte ansökte om laddstödet, så är det väl tråkigt att de inte varit mer engagerade i frågan. Om det handlar om att de inte ansökte. Varför inte?

Även om Södertälje varit sämre på att ansöka om laddstöd, så är det ändå mycket tråkigt att verksamheter som jobbar med miljöfrågor varit mer aktiva i frågan och inspirerat södertäljeborna till att vilja satsa på sig själva, sin framtid, sin ekonomi och en början med laddstolpar för att kunna ha eldrivna bilar.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

INSÄNDARE: Det behövs en annan bild av Södertälje

kommun

Pär Abrahamsson: -”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”. Foto: Chris Tribelhorn

Ett flertal opinionsskribenter har den senaste tiden uttryckt sin frustration över kommunledningens bristande tilltro till den egna platsen och den egna befolkningen. Kyrkor, föreningsliv och politiska företrädare för fram sitt missnöje. Tonläget och budskapet är inte något normalt klagande, det finns uppenbarligen en stor uppdämd frustration som riktar sig mot kommunens absoluta toppskikts generaliserande negativitet.

Jag är beredd att hålla med. Man kan inte driva en kommun genom att klaga och ha som mål att inte vara ett antal saker. Man behöver i stället berätta vad man vill göra och vilka man vill vara och man behöver göra det med ett ganska stort mått entusiasm. Södertäljes identitet måste få bygga på något annat än att man inte vill uppfattas som en kommun med utbredd kriminalitet. Det finns så oerhört många andra värden att lyfta fram, vårda, utveckla och vara stolta över.

Vad alla vi som bor, vistas i eller verkar i Södertälje kommun väljer att prata om spelar roll. Allt för få pratar om att Södertälje kommun har en av landets lägsta nivåer för antalet sjukpenningdagar per capita, att man har en av landets mest koldioxidfria fordonsflottor eller att man är bland de absolut bästa på att leda ungdomar till jobb eller eftergymnasiala studier. Bara för att ta några exempel. En annan siffra som förvånar de flesta är att i Södertälje kommun har en högre andel av befolkningen en eftergymnasial utbildning än i grannkommunerna Trosa och Nykvarn.

”Min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg”

Det finns också gott om andra kommuner som är likvärdiga eller har sämre klimat kring otrygghet och kriminalitet men där såväl egna invånare som utomstående tror att de är bättre än Södertälje.

Så min uppmaning till Södertäljes styre är att välja en annan väg, fundera på hur ni uttrycker er, välj att berätta om allt bra, fokusera på att jaga bort den verkliga kriminaliteten i stället för att prata på ett sätt som uppenbart uppfattas som allt för generellt och utpekande.

Men även vi andra behöver välja vad vi berättar om Södertälje. Välj att berätta om sådant som skapar glädje och framtidstro istället för att sprida de negativa bilder som kommunens ledning oftast lyfter fram.

Pär Abrahamsson

Läs även: – DEBATT: ”Rasismen i samhället har blivit alltmer normaliserad”

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:45
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Priserna på flyg har skjutit i höjden – ”Mönstret har brutits”

Airplan-flygplan-PEXELS

Foto: Pexels

Enligt ny statistik från SCB har kostnaden för att flyga utomlands stigit markant, med nästan 12 procent det senaste året och hela 43 procent under de senaste två åren.

Att resa utomlands med flyg har blivit betydligt dyrare. Från SCB:s senaste rapport framgår det att priset på utrikesflyg nu är nästan 12 procent högre jämfört med samma period förra året och hela 43 procent högre än för två år sedan. Trots denna kraftiga prisökning de senaste åren, har priset på utrikesflyg historiskt sett ökat i en långsammare takt jämfört med den allmänna prisnivån enligt Konsumentprisindex (KPI).

– De senaste tio åren har det mönstret brutits. Vi har aldrig tidigare sett högre priser på utrikesflyg under första kvartalet än i år. De genomsnittliga priserna för perioden januari–mars i år var nästan 12 procent högre än under första kvartalet 2023, och 43 procent högre än under motsvarande period 2022, säger Caroline Neander, prisstatistiker på SCB.

(Annonslänk)

Säsongsvariationer är vanliga inom resebranschen, och priset på flygbiljetter har fluktuerat betydligt under det senaste året. Men när man jämför samma period år från år framträder mer stabila mönster. Specifikt under årets första kvartal har utrikesflygpriserna ökat mer än den genomsnittliga prisökningen för privat konsumtion, vilket SCB mäter med KPI.

Intressant nog har även priserna på flygcharter under årets första kvartal aldrig varit högre än de är i år. Detta markerar en rekordhög kostnad för charterflyg, vilket understryker trenden med stigande priser inom flygindustrin.

Trots dessa rekordhöga nivåer är det värt att notera att prisökningen på utrikesflyg under det senaste decenniet inte följer samma mönster som KPI. En långsiktig tillbakablick visar att priset på utrikesflyg ökat med 37,5 procent över de senaste tjugo åren, medan KPI under samma period ökat med 48,6 procent. Detta tyder på att även om flygpriserna ökat, så har de inte hållit jämna steg med den allmänna prisutvecklingen.

– Priserna för utrikesflyg har inte stigit i samma takt som KPI de senaste 30 åren. Sedan 1994 har de genomsnittliga priserna på utrikesflyg under årets första kvartal stigit med 51 procent. Samtidigt har KPI stigit med 68 procent, säger Caroline Neander.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 11:08
Senast uppdaterad: 29 april 2024 11:08

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors