Företag i fokus:

Södertäljeborna mindre bra på att ansöka om bidrag

Södertälje kommun

Arkivbild

Vi alla har hört hur rika kommuner blir rikare, såsom rika människor blir rikare. Inget konstigt med det egentligen. Inte om den rika vet hur hen ska förvalta pengarna. Är det verkligen så?

Men det slår mig som en käftsmäll att Södertälje är den kommun som ligger under snittet och bland de sämsta i landet för att få bidrag för bl.a. laddstolpar. Laddstödet har som syfte att hjälpa de människor som vill satsa på att köra bränslefritt och med el. Värna om miljön i klimatfrågan men också för att värna om plånboken. Däremot vet jag inte om detta gäller idag med elpriser som rånar en. Suck.

Enligt statistik så har Danderyd kommun nyttjat laddstödet i större utsträckning, och fått nästan fyra gånger så mycket som hushållen i Södertälje. Vart är den rättvisa jämnfördelningen som Sverige så snyggt representerar i jantelagen. Vad handlar det om egentligen? Att Danderyd har förmågan att nästla sig in i systemet och kringgå det finstilta, eller beror det på något systematiskt? Oavsett är det oerhört trist läsning, att få veta det man i stort sett misstänker, men får det bekräftat. Svart på vitt.  

Det är oviktigt vad som försiggår i denna kommun i denna fråga såklart, visst finns det ett utvecklat våldsutövande i området, skjutvapenvåld och sju har dött i skottlossningar. En viktig poäng att ha i åtanke är att rika kommuner också har mycket problematik trots sin höga genomsnittliga inkomst som Newsworthy visar på.  

Laddstöd går till rika kommuner – Södertälje ligger under snittet. Foto: Santeri Viinamäki, WC

Södertälje som ligger under snittet är i en ändå bättre rang än grannkommunen Botkyrka. Botkyrka är enligt medierapportering också en drabbad kommun, med en hel del kriminalitet osv. Är det inte ”fattigare” kommuner ur Newsworthy aspekten, dvs. inkomstatistiken som faktiskt behöver laddstödet. I detta fall tänker man rika ska bli rikare, kunna spara och kunna planera framåt. Så himla skevt. Hur sker satsningarna och prioriteringarna blir min största fundering i detta.

Om det handlade om att Södertäljebor inte ansökte om laddstödet, så är det väl tråkigt att de inte varit mer engagerade i frågan. Om det handlar om att de inte ansökte. Varför inte?

Även om Södertälje varit sämre på att ansöka om laddstöd, så är det ändå mycket tråkigt att verksamheter som jobbar med miljöfrågor varit mer aktiva i frågan och inspirerat södertäljeborna till att vilja satsa på sig själva, sin framtid, sin ekonomi och en början med laddstolpar för att kunna ha eldrivna bilar.  

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 15:01
Senast uppdaterad: 20 december 2022 15:01

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors