Företag i fokus:

Tillstånd för spelprogramvara – nytt krav från Spelinspektionen

Dom


Sedan spellagen trädde i kraft 2019 har Spelinspektionen aktivt arbetat för att stänga ute olicensierade aktörer. Det vill säga de spelbolag som idag saknar en svensk licens, men som årligen lockar ett stort antal svenska spelare till sina plattformar.

Nu skärps regleringen, och i juli 2023 lanseras krav om tillstånd för spelprogramvara som ett nästa steg i att minska antalet olicensierade spelbolag på den svenska marknaden. Något som kommer medföra ytterligare krav på spelbolagen som önskar verka i Sverige.

Därför ska casinon utan Spelpaus stängas ute

Anledningen till att regleringen av den svenska spelmarknaden nu ytterligare skärps är det ökade intresset för olicensierat spel online. Trots att dessa aktörer inte verkar helt utan licens, utan innehar en sådan från en utländsk myndighet, anses de ur det svenska perspektivet inte erbjuda samma typ av konsumentskydd som de inhemska spelbolagen.

Bland annat finns det hos svenska spelbolag funktioner som ska minska spelberoendet i landet. Till exempel Spelpaus, självtester och spelgränser. Eftersom tjänsterna enbart är begränsade till det svenska licenssystemet, innehar de flesta casinon utan Spelpaus – eller casinon utan licens som de även kallas – inte sådana funktioner. Skälet till detta är att dessa casinon går under helt andra jurisdiktioner, vars spellicenser inte ställer lika högra krav som de svenska. 

Dessutom gör de utländska licenserna det möjligt för spelbolagen att själva bestämma över antalet bonusar som får tilldelas spelarna. I Sverige får enbart en bonus erbjudas per spelare och licensinnehavare, medan det på casinon utan svensk licens kan erbjudas såväl fler bonusar som olika lojalitetsprogram för hängivna spelare. Något som man sett lockar allt fler spelare årligen. 

I den senaste undersökningen som genomförts av SKOP på uppdrag av Spelinspektionen, kan man se en markant ökning av spelare som väljer olicensierat spel just på grund av bonuserbjudandena. Sett till siffror handlar det om en ökning om över 10 procent – från cirka 20 procent i maj 2021 till 32 procent i maj 2022. 

Striktare krav ökar kanaliseringsgraden

Målet med att införa det nya tillståndet är att öka andelen spelare som kanaliserar sina spelaktiviteter via licensierade spelbolag i Sverige. Det förväntas att fler och fler operatörer kommer att ansöka om ett svenskt tillstånd när det nya kravet träder i kraft, vilket kommer att öka kanaliseringsgraden ytterligare. Man vill alltså se att ännu fler spelare väljer spel hos licensierade aktörer som erbjuder tillförlitliga och kontrollerade spel samt ett välutvecklat skyddsnät för de som idag har ett negativt spelbeteende och är i behov av hjälp.

Vad innebär tillståndet för spelprogramvara?

Tillståndet, som träder i kraft 1 juli nästa år, kommer gälla för samtliga aktörer som antingen tillhandahåller, tillverkar, installerar eller ändrar spelprogramvara för just onlinespel. Spelbolagen kommer även från och med mars 2023 ha möjlighet att skicka in en ansökan för detta tillstånd. Vilka spelprogram som kommer täckas av tillståndet är bland annat: 

  • Program som används vid vadslagning och dess sportböcker
  • Program vid spel på poker online
  • Programvaran för slots (spelautomater) och slumptalsgeneratorer
  • Program för streaminglösningar – det vill säga de tjänster som används vid livespel och virtuella spelevenemang. 
  • Program som beräknar bonusar
  • Program som avgör resultat, registrerar speltransaktioner och tilldelar vinster

Listan för spelprogramvarorna är inte enbart uteslutande de som nämns ovan, då andra kan tillkomma. Dock finns några programvaror som inte kommer täckas av kravet om tillstånd. Här ingår bland annat programvara skapad för marknadsföringskampanjer, kundhantering och förvaltning samt IT-struktur. Men vad innebär tillståndet i praktiken?

Olika krav på tillstånds- och licensinnehavare

Vilka krav som ställs på de olika aktörerna inom spelbranschen i samband med det nya tillståndet skiljer sig beroende ut vilket perspektiv det ses ifrån. Den aktör som ansöker och blir godkänt ett tillstånd kommer framöver varken få tillhandahålla, installera eller tillverka en spelprogramvara för spelbolag utan svensk licens. 

Även spelbolagen kommer säkerställa att den programvara som erbjuds på deras plattformar har tillhandahållits av ett företag med rätt tillstånd. Detta eftersom spelbolagen fortsatt kommer vara ansvariga för att tillhandahålla rätt konsumentskydd till spelarna. 

Sammanfattningsvis kommer det nya tillståndet för spelprogramvara att öka konsumentskyddet på den svenska spelmarknaden och göra det svårare för utländska operatörer erbjuda sina spel i landet utan att besitta en svensk licens. Detta bör göra det lättare för spelare att spela med säkra och pålitliga operatörer som omfattas av strikta krav när de är verksamma i Sverige. Kravet på en licens förväntas också öka kanaliseringsgraden och göra det svårare för operatörer utan svensk licens att locka spelare. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 03:01
Senast uppdaterad: 21 december 2022 11:10

Polisen ryckte ut till E4 – Barn på vägen

Polis

Arkivbild

Polisen ryckte ut på tisdagsförmiddagen efter flera larm om ett barn som gick på motorvägen E4 nära Järna.

Vid 10.25 på tisdagsförmiddagen mottog polisen flera samtal från trafikanter om ett barn som gick i mittremsan på E4 strax norr om Järna.

En polispatrull skickades snabbt till platsen och kunde hitta pojken, som är i tioårsåldern. Pojken togs i säkerhet av polisen, och efter att ha identifierat honom transporterades han till en säker plats.

För tillfället är det oklart för polisen hur pojken hamnat på motorvägen, och utredning pågår för att klargöra omständigheterna kring händelsen.

Uppdatering:
”Pojken försvann från en skogsutflykt med en skola där personalen precis upptäckt att pojken saknades och hade börjat leta när de första samtalen inkom till 112. Totalt uppskattas pojken ha varit borta i ungefär en kvart. Ingen anmälan kommer att upprättas på initiativ av polisen, då inget brott misstänks och då polisen inte heller konstaterar någon påtaglig brist i skolans rutin.”, skriver polisen på sin hemsida

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 12:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 17:43

Mer än hälften av dömda ungdomar återfaller i brott

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Sis ungdomshem Tysslinge. Pressbild

Över hälften som dömdes till sluten ungdomsvård i Södertälje tingsrätt återföll senare i grov brottslighet. Det visar en ny granskning av Nyhetsbyrån Siren.

Kartläggningen baseras på domar mellan 2015 och 2022 som gäller grov ungdomsbrottslighet, där 439 unga har dömts till sluten ungdomsvård i landet. Enligt nyhetsbyråns uppgifter visar det sig att över 70 procent av de som dömdes under de första fyra åren av perioden, och som har avtjänat sina straff, har sedan begått nya brott. För nästan hälften av individerna handlade dessa nya brott om grövre, fängelsegrundande brott.

Kartläggningen omfattar totalt 439 unga som har blivit dömda till sluten ungdomsvård med en maximal strafftid på fyra år. Enligt Olle Westlund, utredare på Brottsförebyggande rådet (Brå), ökar risken för återfall ju yngre gärningspersonen är. I de domar som Södertälje tingsrätt utfärdade återföll mer än hälften i grövre brott.

(Annonslänk)

– Även bredden på brottsligheten och brottens straffvärde är viktiga faktorer, som tillsammans med debutåldern ger en stark fingervisning om återfallsrisken. Det är aldrig för sent att bryta ett negativt mönster, men lösningarna blir mer kostsamma ju längre man väntar, säger Westlund till Nyhetsbyrån Siren.

På riksnivå tillhör grovt vapenbrott, misshandel och rån de vanligaste grövre brotten när det gäller återfallsstadiet. Bland de berörda finns även ett 20-tal unga män som har blivit dömda för inblandning i mord eller mordförsök runt om i landet.

Återfallsförebyggande åtgärderna är centrala under avtjänandetiden.

– Vi planerar för utslussning och tiden efter från och med dag ett, helt i enlighet med hur myndighetens uppdrag är utformat. Målet är samtidigt att öppenheten ska öka successivt, men det baseras på löpande individuella bedömningar av bland annat risk- och säkerhetsbilden, säger Catrine Kaunitz, verksamhetsexpert inom Sis ungdomsvård, till Nyhetsbyrån Siren.

– Vi har en situation idag där färre unga begår brott totalt sett. Och vi har aldrig haft så många på väg in till sluten ungdomsvård som nu, säger Kaunitz.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 23 januari 2024 08:30
Senast uppdaterad: 23 januari 2024 01:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors