Företag i fokus:

Tillstånd för spelprogramvara – nytt krav från Spelinspektionen

Dom


Sedan spellagen trädde i kraft 2019 har Spelinspektionen aktivt arbetat för att stänga ute olicensierade aktörer. Det vill säga de spelbolag som idag saknar en svensk licens, men som årligen lockar ett stort antal svenska spelare till sina plattformar.

Nu skärps regleringen, och i juli 2023 lanseras krav om tillstånd för spelprogramvara som ett nästa steg i att minska antalet olicensierade spelbolag på den svenska marknaden. Något som kommer medföra ytterligare krav på spelbolagen som önskar verka i Sverige.

Därför ska casinon utan Spelpaus stängas ute

Anledningen till att regleringen av den svenska spelmarknaden nu ytterligare skärps är det ökade intresset för olicensierat spel online. Trots att dessa aktörer inte verkar helt utan licens, utan innehar en sådan från en utländsk myndighet, anses de ur det svenska perspektivet inte erbjuda samma typ av konsumentskydd som de inhemska spelbolagen.

Bland annat finns det hos svenska spelbolag funktioner som ska minska spelberoendet i landet. Till exempel Spelpaus, självtester och spelgränser. Eftersom tjänsterna enbart är begränsade till det svenska licenssystemet, innehar de flesta casinon utan Spelpaus – eller casinon utan licens som de även kallas – inte sådana funktioner. Skälet till detta är att dessa casinon går under helt andra jurisdiktioner, vars spellicenser inte ställer lika högra krav som de svenska. 

Dessutom gör de utländska licenserna det möjligt för spelbolagen att själva bestämma över antalet bonusar som får tilldelas spelarna. I Sverige får enbart en bonus erbjudas per spelare och licensinnehavare, medan det på casinon utan svensk licens kan erbjudas såväl fler bonusar som olika lojalitetsprogram för hängivna spelare. Något som man sett lockar allt fler spelare årligen. 

I den senaste undersökningen som genomförts av SKOP på uppdrag av Spelinspektionen, kan man se en markant ökning av spelare som väljer olicensierat spel just på grund av bonuserbjudandena. Sett till siffror handlar det om en ökning om över 10 procent – från cirka 20 procent i maj 2021 till 32 procent i maj 2022. 

Striktare krav ökar kanaliseringsgraden

Målet med att införa det nya tillståndet är att öka andelen spelare som kanaliserar sina spelaktiviteter via licensierade spelbolag i Sverige. Det förväntas att fler och fler operatörer kommer att ansöka om ett svenskt tillstånd när det nya kravet träder i kraft, vilket kommer att öka kanaliseringsgraden ytterligare. Man vill alltså se att ännu fler spelare väljer spel hos licensierade aktörer som erbjuder tillförlitliga och kontrollerade spel samt ett välutvecklat skyddsnät för de som idag har ett negativt spelbeteende och är i behov av hjälp.

Vad innebär tillståndet för spelprogramvara?

Tillståndet, som träder i kraft 1 juli nästa år, kommer gälla för samtliga aktörer som antingen tillhandahåller, tillverkar, installerar eller ändrar spelprogramvara för just onlinespel. Spelbolagen kommer även från och med mars 2023 ha möjlighet att skicka in en ansökan för detta tillstånd. Vilka spelprogram som kommer täckas av tillståndet är bland annat: 

  • Program som används vid vadslagning och dess sportböcker
  • Program vid spel på poker online
  • Programvaran för slots (spelautomater) och slumptalsgeneratorer
  • Program för streaminglösningar – det vill säga de tjänster som används vid livespel och virtuella spelevenemang. 
  • Program som beräknar bonusar
  • Program som avgör resultat, registrerar speltransaktioner och tilldelar vinster

Listan för spelprogramvarorna är inte enbart uteslutande de som nämns ovan, då andra kan tillkomma. Dock finns några programvaror som inte kommer täckas av kravet om tillstånd. Här ingår bland annat programvara skapad för marknadsföringskampanjer, kundhantering och förvaltning samt IT-struktur. Men vad innebär tillståndet i praktiken?

Olika krav på tillstånds- och licensinnehavare

Vilka krav som ställs på de olika aktörerna inom spelbranschen i samband med det nya tillståndet skiljer sig beroende ut vilket perspektiv det ses ifrån. Den aktör som ansöker och blir godkänt ett tillstånd kommer framöver varken få tillhandahålla, installera eller tillverka en spelprogramvara för spelbolag utan svensk licens. 

Även spelbolagen kommer säkerställa att den programvara som erbjuds på deras plattformar har tillhandahållits av ett företag med rätt tillstånd. Detta eftersom spelbolagen fortsatt kommer vara ansvariga för att tillhandahålla rätt konsumentskydd till spelarna. 

Sammanfattningsvis kommer det nya tillståndet för spelprogramvara att öka konsumentskyddet på den svenska spelmarknaden och göra det svårare för utländska operatörer erbjuda sina spel i landet utan att besitta en svensk licens. Detta bör göra det lättare för spelare att spela med säkra och pålitliga operatörer som omfattas av strikta krav när de är verksamma i Sverige. Kravet på en licens förväntas också öka kanaliseringsgraden och göra det svårare för operatörer utan svensk licens att locka spelare. 

Text:

INNEHÅLL FRÅN TREDJEPARTS

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 december 2022 03:01
Senast uppdaterad: 21 december 2022 11:10

Kommunen ändrar sig om eldning i trädgårdar

Eld-tradgard-avfall-PEXEL

Foto: Pexels

Efter att nyligen ha infört striktare regler för eldning av trädgårdsavfall enligt EU-lagstiftning, har kommunen nu beslutat att återgå till de tidigare, mer flexibla reglerna.

Södertälje kommun meddelade förra veckan nya riktlinjer för hantering av trädgårdsavfall, i linje med nya EU-lagstiftningar som trädde i kraft vid årsskiftet. Dessa riktlinjer begränsar eldning till enbart vecka 17 under våren, med strikta krav på att eldningen inte ska medföra olägenheter för omgivningen. Detta baseras på EU-direktiv från Naturvårdsverket och regeringen, vilka kommunen sedan annonserade ut till Södertäljeborna.

Detta kritiserades bland annat av Centerpartiets Tage Gripenstam som lämnade in en motion till kommunfullmäktige. I motionen framfördes att den nuvarande lagen i Sverige ger möjlighet för kommunala beslut och undantag. Gripenstam föreslog att Södertälje kommun skulle behålla de tidigare reglerna för eldning av trädgårdsavfall som ett undantag från den nya lagstiftningen.

Nu väljer kommunen att backa från dessa från tidigare beslut. Det meddelar Lars Greger (MP) som berättar till LT att kommunen återinför till de gamla reglerna.

Tage Gripenstam, Centerpartiets gruppledare, kritiserade kommunens tidigare beslutet.
Foto: Södertälje kommun

– Där och då var det min tolkning att det var förbjudet att elda i trädgården, det var också så Naturvårdsverket uttryckte sig. Men det visade sig att många kommuner tolkar det här annorlunda och då har vi sagt att vi får utgå från de regler vi har haft sedan tidigare, säger Lars Greger, till LT.

Det innebär att kommuninvånarna tillåts att elda trädgårdsavfall under sex specifika veckor per år: veckorna 15, 16 och 17 under våren samt veckorna 39, 40 och 41 på hösten. Valborgsmässoafton förblir också ett undantag från eldningsförbudet.

(Annonslänk)

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 19:40
Senast uppdaterad: 29 april 2024 19:40

DEBATT: Dialog behövs om Södertäljes framtid – ”Lämna rasismen på historiens bakgård”

Södertälje kommun

Södertälje kommunhus
Arkivbild

”Initiativet för tryggare Södertälje” arrangerade ett historiskt möte där runt 100 personer deltog i en dialog om bilden av Södertälje. I fokus var den stigmatisering som i politiska samtal förenar två skilda fenomen: den grova kriminalitetens spridning, och assyrier/syrianers förehavanden.

I lokalmedia pågår en debatt om kriminaliteten som gemensamt bekymmer, och assyrier/syrianers frustration att bli utpekade som kollektivt skyldiga. Mötet var historiskt för att den förenade många olika föreningar som nu har anledning att tillsammans fundera på hur bilden om Södertälje kan förändras.

Som forskare i offentlig förvaltning inledde jag dialogen.

Att beskriva den syrisk/ortodoxa gruppens gemenskap, nätverk, släktskap och aktiviteter som ett ”parallellsamhälle” och grogrund för kriminalitet utgår från en rasistisk föreställningsvärld. Så här fungerar rasifieringen: den särskiljer först den assyrisk/syrianska och andra invandrargrupper som fundamentalt annorlunda det som föreställs vara ”svenskt”. Sedan underordnas invandrarna som sämre fungerande och direkt skadliga för svenskheten som i sin tur antas vara problemfri. Historiskt grundas rasism i detta skapande av skillnader och hierarkier. Det börjar som skämt och myter och kan sluta i ren katastrof om ingen hindrar processen.

En etnisk grupp med erfarenhet av folkmord genomgår rasifiering igen. Har vi inget lärt från historien? Kommunens ledning säger att de inte stigmatiserar någon. För en utomstående är det svårt att hålla med. En tidigare verksam poliskommissarie kallar staden för ett ”Chicago under Al Capones tid”. Södertäljebor skäms för att berätta var de kommer ifrån på skolan eller när de söker arbete. Boel Godner själv instämmer i påståenden att ”kriminella klaner försöker infiltrera det politiska livet och styra kommuner”. Ett makalöst påstående.

”Även journalister medverkar i rasifieringen.”

Bedrägerier, skenskilsmässor, fusk med välfärdsstöd och bygglov uppfattas bero på gruppens beteenden, och inte enskildas handlingar. Även journalister medverkar i rasifieringen. Torbjörn Granström är mån om att i ”Kriget om Södertälje” nämna hur mycket kriminaliteten kostar staten i polis- och rättegångsinsatser. Samtidigt sätts inte lokala händelser i ett globalt sammanhang: hur funkar drogmarknaden och de (inter)nationella kriminella nätverken?

Kommunstyrelsens ordförande, Boel Godner, kritiseras för sina uttalanden.
Foto: Shamash Oyal

Droghandeln är också ett svenskt problem. Minst två parter ingår i transaktionerna. ”Svenskheten” osynliggörs genom att dölja konsumentens roll – oftast en välbemedlad vit svensk. De ungdomar som med våld slår sig fram i marknaden är också svenskar. De har växt upp i staden, gått på skolorna och varit en del av samhällsväven. Granström beskriver hur kommunen formar informella arbetsgrupper som sorterar bort anbud från fastighetsföretag med misstänkta kopplingar till kriminella (alltså de som ägs av assyrier/syrianer). Han beskriver också hur banker fryser hundratals företagares bankkonton bara på grund av liknande misstankar. Men inga analyser finns om strukturell diskriminering. Det ”krig” som pågår om Södertälje framstår i boken som ett slag mellan goda ”svenskar” och kriminella ”invandrare”.

Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra.”

Invandrargrupper har inget ”eget” parallellsamhälle. Assyrier/syrianerna är svenskar och deras liv i Södertälje är integrerat i svenska normer och rättsprinciper och framstår dessutom som en unik framgångssaga. Se vad gruppen åstadkommit i idrott, föreningsliv, professionella prestationer, kultur- och litteratur, och inte minst företagande. Detta är Sverige.

Det är viktigt att diskutera kriminalitetens strukturer och det brottsförebyggande arbetet. Brottsbalken uppstod dock i Sverige långt innan invandrare kom hit. Tusentals södertäljebor är angelägna om att bidra till en stad som kan blomstra. Just nu handlar konflikten om orsakerna och strategierna där Initiativet klargjort att man vill bistå kommunen. Har kommunen råd att tacka nej? Lämna rasismen på historiens bakgård och se nyktert på utmaningarna. Tillsammans är ni starkare i kampen för en möjligheternas stad.

Nazem Tahvilzadeh,
docent i Statsvetenskap och lektor vid Södertörns högskola

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 april 2024 12:01
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:57

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors