Företag i fokus:

Här är årets finalister för kommunens hållbarhetspris

318180612_692492102441610_8028135185683049617_n

Foto: Alexander Isa.

Varje år delar Södertälje kommun ut en utmärkelse till den som aktivt arbetar för en bättre hållbarhet. Nu presenteras årets tre finalister som kan få kommunens fina utmärkelse – Hållbarhetspriset.

Hållbarhetspriset är Södertälje kommuns viktigaste utmärkelse och delas ut årligen ut till den person, företag eller förening som varit mest aktiv i hållbar utveckling. Syftet är att uppmärksamma och uppmuntra insatser som främjar den hållbara utvecklingen i kommunen.

Nu har tre finalister korats och presenterat. Vårdinge folkhögskola, Brf Manegen och Lebi Skol If, med följande nomineringar:

Vårdinge folkhögskola: Nomineras till hållbarhetspriset 2022 för en verksamhet som bidrar till alla tre hållbarhetsdimensioner. Medarbetare och deltagare planerar och driver tillsammans verksamheten utifrån målen i Agenda 2030. Utbildningar i ekologisk odling och ekovegetariskt kök, återbruk och återvinning, servering av ekologisk och närproducerad mat, energisnåla uppvärmningssystem och samarbete med organisationer som engagerar sig för mänskliga rättigheter globalt är några exempel på hur Vårdinge folkhögskola verkar för ett hållbart samhälle långt utanför skolans gränser. 

Brf Manegen: Nomineras till hållbarhetspriset 2022 för ett arbete som bidrar till alla tre hållbarhetsdimensioner. Brf Manegen har effektiviserat och elektrifierat sin energiförbrukning genom att bland annat installera solceller och laddstolpar, reducera vattenförbrukningen, tilläggsisolera och installera energisnåla apparater. Genom att erbjuda möjlighet att återvinna både batterier, elektronik och sprayflaskor bidrar föreningen ytterligare till både ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Gemensamma städinsatser och trädgårdsarbete samt möjlighet för boende att byta böcker i ett gemensamt bibliotek bidrar till att stärka den sociala sammanhållningen bland de boende.

Lebi Skol IF: Nomineras till hållbarhetspriset 2022 för en verksamhet som bidrar till både social och ekonomisk hållbarhet genom att främja delaktighet, inkludering och livskvalitet bland barn och unga. Lebi Skol IF finns för ungdomarna där andra inte finns. Genom att erbjuda träning för barn och ungdomar oavsett ekonomiska förutsättningar, bakgrund och identitet erbjuder Lebi Skol IF en väg in i föreningslivet och en meningsfull fritid för hundratals barn och unga. Genom Ledarskapsakademin ger Lebi Skol IF dessutom ungdomar medel och möjlighet att själva bli goda ledare och förebilder.

Vinnaren presenteras under ett hållbarhetsmingel på Södertälje Science Week, den 3 februari år 2023. I den öppna tillställning erbjuds besökarna att ta del av en vegetarisk buffé och alkoholfritt bubbel, men endast till ett begränsat antal gäster.

Text:

Helen Shabo

Dela via:

Shares
Publicerad: 21 december 2022 09:40
Senast uppdaterad: 21 december 2022 09:40

Södertälje kommun satsar på gångvänlig framtid

Gangvag-walking-ga-pexels

Foto: Pexels

Södertälje kommun bjuder in sina invånare att bidra till utvecklingen av en ny gångplan genom att delta i en enkät. Målet är att göra stadens gångvägar säkrare, mer funktionella och attraktiva.

Södertäljebor har nu en unik möjlighet att påverka framtiden för stadens gångvägar. Genom att svara på en ny enkät, som är en del av arbetet med att ta fram en ny gångplan, kan invånare dela med sig av sina gångvanor, förslag och synpunkter. Denna insats är viktig för att säkerställa att framtida gångvägar möter behoven hos dem som bor och verkar i Södertälje.

– I arbetet med den nya gångplanen är det viktigt för oss att få in synpunkter från Södertäljebor och andra som använder – eller skulle vilja använda – kommunens gångvägar, säger Tinde Strand, trafikplanerare i Södertälje kommun.

Gångplanen, som är en följd av kommunens Trafikstrategi från 2017, syftar till att uppmuntra fler invånare att välja promenader framför bilåkning, både som ett hälsosamt alternativ och för att bidra till en levande stadsmiljö. Att fler väljer att gå bidrar inte bara till minskade utsläpp och bättre luftkvalitet, utan även till en ökad känsla av gemenskap och trygghet i stadens offentliga rum.

Invånarna uppmanas att vara delaktiga i planeringsprocessen genom att ange vilka sträckor och platser de är nöjda med, samt vilka som de anser behöver förbättringar. Beslut om den nya gångplanen väntas tas av Tekniska nämnden under 2024, med konkreta åtgärder som inleds året därpå, vilket markerar ett viktigt steg mot en mer gångvänlig stad.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 13:35
Senast uppdaterad: 29 mars 2024 13:35

INSÄNDARE: Det är på tiden att återinföra undervisningsskyldigheten

2022_02_skola-1

Pressbild

Lärare ska inte behöva stå ut med en ohållbar arbetssituation. För att höja läraryrkets status måste arbetsmiljön för lärare förbättras väsentligt.

Det kan låta galet men det är faktiskt så att det inte finns några tydliga regler för hur mycket lärare förväntas vara i klassrummet och hur mycket annat de förväntas göra. Än värre är att det fanns förut men avskaffades på 90-talet.

Det brukade vara så att en lärare hade en undervisningsskyldighet som krävde att de skulle ha mellan 21 och 27 lektioner i veckan. Sedan undervisningsskyldigheten avskaffades har vissa lärare fått fler arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra medan andra lärare förväntas undervisa mer. Flera rapporter från fackföreningarna har larmat om att förväntningarna och kraven på lärarna har ökat både vad gäller undervisningstid och andra arbetsuppgifter. 

Avskaffandet av undervisningsskyldigheten skedde i en tidsanda där skolans grunder revs upp från grunden. Under samma tid utmanades tanken att lärare över huvud taget skulle stå vid katedern och förmedla kunskap till eleverna. Istället lyftes flummiga idéer som läxförbud och elevstyrt lärande. Flumskolans arv ser vi i PISA-mätningarna. Det är nämligen så att lärare är bättre på att lära ut faktakunskaper än vad elever i grundskolan är på att lära sig på egen hand. 

”Lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer”

När undervisningsskyldigheten avskaffades var det för att läraren skulle bli mentor snarare än undervisare. Det var bakom argument om ökad flexibilitet som läraryrkets verkliga kärna urholkades. Resultatet har blivit att lärare förväntas vara rastvakter, mentorer, kurator och mycket mer på samma gång som de förväntas undervisa eleverna. 

Lärarna är hjältar men de har inga superkrafter. Som samhälle är det viktigt att sluta upp bakom lärarkåren, så att de kan utföra sina viktiga jobb på bästa möjliga sätt.

Skolan är till för att ge individen verktygen och kunskaperna som krävs för att kunna förverkliga sitt eget liv. Lärarna har Sveriges viktigaste yrke. Gång på gång visar forskningen att läraren är den allra viktigaste faktorn för att en elev ska lyckas. 

Därför ser Liberalerna till att återinföra undervisningsskyldigheten. Låt lärarna vara lärare.

Metin Hawsho (L),
gruppledare och f.d. lärare.

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 29 mars 2024 05:00
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 13:20

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors