Företag i fokus:

Efter pandemin: Fortsatt långa vänte­tider i Stockholms län

Södertalje sjukhus

Arkivbild.

Coronapandemin gjorde att allt fler personer tvingades vänta länge på operation.  Även i Stockholms län, dit Södertälje inkluderas, är det betydligt fler än vanligt som tvingas vänta länge på vård.

Coronapandemin satte press på sjukvården. I skuggan av den akuta covidvården blev operationsköerna allt längre.

Under november fick 23 procent av alla patienter vänta längre än 90 dagar på operation i Stockholm. Det är fler än en typisk novembermånad (snittet för de fem åren före pandemin låg på 12 procent).

I praktiken innebär det att 3 504 av de 15 475 patienter som under månaden väntade på operation i Stockholm tvingades vänta lägre än vårdgarantin ger dem rätt till. 

Enligt vårdgarantin ska du inte behöva vänta mer än 90 dagar på den behandling eller operation som ordinerats av specialistläkare.

Graf: Newsworth

Fortsatt långa väntetider i nästan hela landet

SKR:s väntetidsstatistik sträcker sig till och med november. Andelen patienter som tvingades vänta längre än vårdgarantin ger dem rätt till var då högre än vanligt i 19 av landets 21 regioner.

Även om det är fler som tvingas vänta länge på operation än innan pandemin i Stockholms län var andelen förhållandevis låg jämfört med andra regioner i november. Andelen var rentav femte lägst i hela landet.

Stora skillnader mellan olika typer av vård

Sammanlagt väntade 15 475 patienter på operation i Stockholms län under november månad. 

Skillnaden mot normalläget är störst inom gynekologi. Här tvingades 17 procent av patienterna vänta längre än 90 dagar i oktober, +14 procentenheter jämfört med ett vanligt år. 

Samtidigt ligger andra vårdtyper, som öron-näsa-hals, på en lägre nivå än ett vanligt år före pandemin. 6 procent nu, jämfört med 24 procent tidigare.

Tabellen nedan visar siffrorna nedbrutna för varje vårdtyp i regionen för vårdtyper med minst 20 fall per månad.

Operationstyper med längst kötider i Stockholms län i november

VårdtypAndel som behövde väntade över 90 dagarMotsvarande historiskt snitt för november 2015-2019Antal patienter
Kirurgi22 %10 % ▲3 262
Gynekologi17 %3 % ▲752
Urologi14 %11 % ▲1 130
Öron-näsa-hals6 %24 % ▼610
Ögonsjukvård5 %4 % ▶566
Handkirurgi0 %7 % ▼248

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 04:15
Senast uppdaterad: 27 december 2022 16:56

Facket: – ”Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen”

kommunal

Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal. Pressbild

JO har tydligt fastställt att Södertälje kommunledning bröt mot lagen, en uppfattning som fackförbundet Kommunal var först med att framföra.

JO:s allvarliga kritik gällde de utförda kontrollerna av anställda, strider mot lagen. Något som både regeringen och integritetskyddsmyndigheten, IMY, nu fått kännedom om.

– Det är mycket allvarligt, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

När Kommunal initialt inledde diskussioner med kommunen, upplevde fackförbundet att Södertälje kommun skjöt upp processen, undvek att föra en normal dialog och förlängde processens. Detta ledde till att de beslutade att inleda en tvisteförhandling på grund av överträdelser av Dataskyddsförordningen. Situationen i Södertälje sågs som en utveckling som kunde leda till ett ”övervakningssamhälle av värsta sort”.

Nu får Kommunal medhåll från Justitieombudsmannen som riktar allvarlig kritik mot kommunledningen.

– Det är mycket allvarligt att Södertälje inte lyssnat på Kommunals kritik. Vi har från börjat varnat för att bakgrundskontrollerna inte varit lagliga. Södertälje kommun har medvetet och planerat brutit mot lagen. Nu får vi stöd av JO, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande Kommunal.

För närvarande pågår en tvist mellan Kommunal och Södertälje kommun, där Kommunal kräver skadestånd för sina medlemmar som arbetar inom kommunen.

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 08:30
Senast uppdaterad: 20 oktober 2023 11:01

DEBATT: Företagen bygger välfärden

Södertälje

Arkivbild

Att vara företagare handlar i mångt och mycket om att driva saker framåt, förvalta men samtidigt vilja mer. En företagare förväntas leverera service, varor och tjänster som efterfrågas utan att göra avkall på prisattraktivitet, konkurrenskraft och kvalité.

Regionens dryga 320 000 företag skapar inte bara alla produkter och tjänster som vi medborgare efterfrågar, utan de är även jobbskapare som lägger grunden till skatteunderlaget som omvandlas till offentlig välfärd såsom skola, vård, äldreomsorg och kollektivtrafik. I grund och botten kräver således välfärdssamhället framgångsrika företag som har rätt förutsättningar för att starta, växa och driva företag.

I Stockholm har vi ett företagslandskap som inte återfinns på många andra platser i vårt land. Vi har den lilla trädgårdsfirman med endast ett fåtal anställda och vi har världsledande företagsgiganter med hundratals eller tusentals anställda som gör affärer med hela världen. Vare sig det gäller det mindre eller det stora företaget har ni alla en lika viktig roll att spela.

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm, Svensk Näringsliv. Foto: Ulf BörjessonErnst Henry Photography AB

Tillsammans bygger alla företagen den välfärd vi nyttjar. Tillsammans genererar företagandet i regionen skatteintäkter på drygt 278,5 miljarder kronor. Skatteintäkter som ser till att du och jag kan uppsöka en läkare vid behov, att vi kan lämna våra barn på förskolan eller pengar som går till nya vägprojekt som ska se till att vi snabbare, säkrare och smidigare kan ta oss till och från jobbet. För att regionen fortsättningsvis ska ligga i framkant där nya företag kan startas och befintliga kan frodas krävs det dock att politiker och tjänstemän runt om i hela regionen lyssnar, uppmärksammar och prioriterar företagens åsikter och synpunkter.

Här kommer därför en önskelista från företagen runt om i regionen:

  1. Minskad brottslighet och ökad trygghet
    Brottsligheten, som de senaste åren seglat upp som en av de viktigaste politiska frågorna, drabbar i stor utsträckning även företag. Bara förra året kostade brottsligheten företagen i Stockholmsregionen över 31 miljarder kronor. Här behöver kommunen tydligt kroka arm och samarbeta med näringslivet för att strukturerat arbeta för att få bukt med detta stora samhällsproblem.
  2. Bättre dialog mellan kommunen och företagen
    Precis som med så mycket annat så är kommunikation avgörande för att undvika missförstånd och exkludering samt spara tid och resurser. Blir kommunen bättre och tydligare i sin dialog med företagare så ökar nöjdheten och således attraktiviteten.
  3. Förbättrad lokal infrastruktur
    Att både underhålla och förbättra den redan befintliga infrastrukturen och samtidigt satsa klokt i nya projekt är en förutsättning för att regionen ska behålla sin konkurrenskraft.

Vi kan inte enbart spara ihop pengar till välfärden – vi måste också tjäna in dem och det är företagen och deras anställda som gör jobbet. Kan man som kommun arbeta med serviceinriktad och effektiv myndighetsutövning, välja bort verksamheter som kan bedrivas av företagare och ha rim och reson i kravställningar i upphandlingar kommer man en bra bit på vägen.

Vi alla tjänar på att det går bra för våra företag. Det är i den vardagliga slentrianen, den oförutsägbara framtiden och den ständigt accelererande konkurrensen mellan företag som grunden till vår gemensamma välfärd skapas.

Vår uppmaning är därför till kommunen: säkerställ ett gott företagsklimat i hela regionen som gör att fler företag kan starta, växa, utvecklas och anställa – det vinner vi alla på!

Olle Karstorp. Regionchef Stockholm och Gotland

Text:

Detta är en debatt/insändare. Åsikterna är skribentens egna

Dela via:

Shares
Publicerad: 20 oktober 2023 04:50
Senast uppdaterad: 1 maj 2024 12:58

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors