Företag i fokus:

Fler familjer vill flytta ut – Föräldrar rädda om de unga

Polis

Foto: Shamash Oyal

En våg av oändligt våld och mord äger rum i Södertälje, Blombacka är inget undantag. Familj efter familj vill flytta ut från stadsdelen, men för en majoriteten finns inte alternativet. Med en inflation och dyrare hyresmarknad har många inte råd att flytta ut.

– Jag är orolig över min familj. Mina barn är rädda om kvällarna, men vi har inte råd att flytta ut, säger en 37-årig man från Humlestigen i Blombacka. 

Det dödliga våldet i Södertälje har eskalerat. Att som barn bevittna ljudet av skottlossning har blivit vardag i delar av Södertälje. Idag kan nästan vem som helst införskaffa sig ett vapen och tillgängligheten är stor. Ett flertal unga Södertäljebor kan vittna hur enkelt och smidigt det är att få tag på vapen idag. Vapen som dessutom inte överstiger en summa på 20 000 kronor, enligt vittnen själva.

– Idag kan alla ha vapen här. Det är enkelt. Min väns kompis köpte ett vapen för 11 000 kronor. Jag kan ringa nu och be om att få köpa en så kan du höra hur enkelt det är, säger en 19-årig kille från Ronna i Södertälje. 

”Vi känner oss otrygga här”

Vår reporter på Telgenytt har träffat flera boende runt om i Blombacka, men alla vill förbli anonyma. Rädslan om att något ska hända en själv eller sin familj har blivit större och att tiga har blivit tvång. Väl på plats konstaterade flera unga kvinnor och män att man idag är rädd om kvällarna, barnen och de äldre. En kvinna runt 30 års ålderns berättade om hur hennes nio åriga son idag inte vågar leka ute i gården. Som många andra barn är han nu skräckslagen och väljer instället att stanna hemma.

– Min son är bara nio och ska inte behöva gå runt med denna typ utav rädsla. När man är barn ska man få leka fritt utan att vara rädd för att bli skjuten. Jag är ensamstående och försöker hitta lägenhet i andra delar av Södertälje, men det är dyrt. Billigaste lägenheten utanför området landar på 9000 eller 10000 kronor, säger en kvinna som vill förbli anonym till Telgenytt. 

Polisen på plats efter dödskjutningen i Blombacka den 4 december. Foto: Shamash Oyal

Andra har lyckats flytta, men med en hyresskillnad på 4000 till 6000 kronor. De familjer med mer än en stabil inkomst har lyckats flytta, men för majoriteten är detta omöjligt. 

– Om du frågar majoriteten här så kommer du få ungefär samma svar. Ingen har råd att flytta ut, samtidigt som det finns ont om hyresrätter i staden. Andra har familj och äldre som också bor i området och man vill kanske inte lämna dem ensamma mitt bland kaoset, menar boende på Humlestigen i Blombacka. 

Sju mord inom loppet av ett år i Södertälje

Det var för några veckor sedan som en 25-årig man sköts till döds i ett trapphus i Blombacka. Samma natt greps tre misstänkta för inblandning i mordet, men kort därpå släppte åklagaren de tre på fri fot. Mordet var det sjunde i år i Södertälje och polisen menar att de ser en koppling till den pågående gängkonflikten i Södertälje. Skjutningarna och morden som pågår just nu får många boende att minnas den gängkriminalitet som präglade staden 2010. 

– Polisen måste verkligen agera stort nu. Vi upplever inte att någonting görs för att förbättra situationen. 2010 är tillbaka här igen, men kanske till och med värre, säger två boende i Blombacka. 

Läs även: – Tretton skjutningar i år – Sju med dödlig utgång

Text:

Alexander Isa

Dela via:

Shares
Publicerad: 27 december 2022 16:53
Senast uppdaterad: 27 december 2022 16:53

KRÖNIKA: Jag glömmer aldrig folkmordet på mitt folk

Sham

Folkmordsåret 1915. / Shamash Oyal, Telgenytt
Foto: AP

I skuggorna av historien, där minnen ropar ut sanningen, vilar ett sorgligt kapitel som väcker smärta och bitterhet hos mina människor. Det är berättelsen om Seyfo, en tragisk och ofta bortglömd episod av massakrer och förföljelse som drabbade mitt folk assyrier/syrianer, men också armenier och pontiska greker. Denna krönika är en hyllning till dem som föll offer och en påminnelse om det mörker som en gång svepte över folkgrupperna.

För att förstå Seyfo måste vi resa till början av 1900-talet, till det Ottomanska riket som brann i oroligheter och etniska spänningar. I denna tumultartade tid blev våra folk offer för en systematisk kampanj av förtryck och våld. Assyrier/syrianer, armenier och pontiska greker, trots sina skilda kulturer och traditioner, delade ödet av att vara minoriteter i en alltmer intolerant omgivning.

Seyfo, eller ”svärdets år”, som det översätts till, var en fas av brutalitet och förödelse. Våra städer och byar brändes ned, våra hem plundrades och våra närmaste och kära mördades utan barmhärtighet. Kvinnor och barn föll offer för övergrepp och förnedringar som fortfarande ekar i våra kollektiva minnen.

Det mest hjärtslitande är kanske inte bara den fysiska förlusten av liv, utan också förstörelsen av våra gemenskaper och kulturella arv. Kyrkor och historiska platser förstördes, och tusentals år av historia utplånades i en desperat strävan att utrota vår existens. Seyfo var inte bara ett brott mot människoliv, det var ett angrepp på vår identitet och vår rätt till existens.

Även om Seyfo har passerat från dåtiden till historien, fortsätter dess arv att påverka oss djupt. Många av oss bär fortfarande ärr av förlust och trauma från den tid då våra förfäder tvingades fly från sina hem och söka en fristad i främmande länder. Men trots de lidanden vi har upplevt och det förrädiska försöket att utplåna oss, står vi fortfarande här, stolta och motståndskraftiga.

Ello Amno överlevde folkmordet Seyfo 1915 och bosatte sig i Södertälje mot slutet av sitt liv. Han avled i början av 2000-talet. Foto: Privat

Ello Amno från Södertälje avled under början av 2000-talet. Han var den sista överlevande av Seyfo-folkmordet. Under sitt liv upplevde Ello Amno mycket lidande. På bilden syns hans tårar falla efter att han delat med sig av de fasansfulla händelserna från Osmanska riket.

Jag sänder mina kondoleanser till hans nära och kära.

I dag, när vi reflekterar över Seyfo och dess smärtsamma arv, måste vi komma ihåg att vi är mer än bara offer för historiens grymhet. Vi är överlevare, vi är bärare av en rik och mångskiftande kultur, och vi är värdiga att minnas och hedras. Genom att hålla minnet av Seyfo levande hedrar vi de som föll och förbinder oss att kämpa för rättvisa och försoning i en värld som fortfarande lider av konflikter och intolerans.

Så länge jag lever ska jag inte glömma folkmordet på mitt folk. Seyfo kommer att förbli en del av mitt arv och en påminnelse om vår styrka och vår envishet att överleva. Vi kommer att minnas, vi kommer att hedra och vi kommer aldrig att låta världen glömma.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 21:35
Senast uppdaterad: 25 april 2024 22:11

Nu börjar lagen om visitationszoner gälla

Polis-2

Pressbild

Från och med idag träder lagen om säkerhetszoner i kraft, vilket ger polisen rätt att upprätta visitationszoner i områden med hög risk för gängkonflikter.

Den nya lagen, kallad ”lagen om säkerhetszoner”, träder i kraft idag och möjliggör för polisen att inrätta visitationszoner i områden med hög risk för gängrelaterade konflikter. Zonerna, som primärt avser att förhindra våld så som skjutningar och sprängningar.

– Det handlar alltså både om påtaglig risk och synnerlig vikt. Det är starka juridiska termer, och med andra ord inget som kommer att fattas lättvindigt och ske överallt, säger Kristian Malzoff, kommissarie vid utvecklingsenheten på nationella operativa avdelningen(NOA), till TT.

(Annonslänk)

Visitationszonerna får vara aktiva i upp till två veckor men kan förlängas vid behov. Under denna period har polisen befogenhet att genomföra kroppsvisitationer på både vuxna och barn, samt att genomsöka fordon, utan krav på föreliggande brottsmisstanke.

En kroppsvisitation utförs genom en yttre kroppskontroll och granskning av föremål i fickor, liknande den säkerhetskontroll som genomförs på flygplatser. Regeln är att män endast visitas av manliga poliser, medan kvinnliga poliser hanterar visitation av kvinnor, även om undantag kan förekomma vid specifika situationer.

Trots de utökade befogenheterna kommer inte alla att visiteras.

– Vi får inte rutinmässigt visitera vem som helst eller slumpmässigt välja ut. Det ska vara omständigheter på plats som gör att polisen fattar beslutet, säger Malzoff till TT.

Text:

Shamash Oyal

Dela via:

Shares
Publicerad: 25 april 2024 16:00
Senast uppdaterad: 25 april 2024 14:32

Stöd vår lokala journalistik med en Swish:

123 473 66 41

qr

Mest lästa

SÖK NYHETER

Fler resultat...

Generic selectors
Exact matches only
Search in title
Search in content
Post Type Selectors